Nyfigenheten er nøkkelen i Carina Bergfeldts fortellerstil. Det har handlet om politikk, om å intervjue kjendiser i tv-sofaen. Nå er hun aktuell med en bok om den svenske slavehandelen – en duologi skal det bli.
FOTO KAJSA GÖRANSSON

Jeg ble selv sjokkert da jeg forsto omfanget av Sveriges koloniale ambisjoner, og alt jeg ikke hadde fått lære på skolen.

Bokaktuell Carina Bergfeldt sitter med bena i kors i stuesofaen når INRIKES ringer opp via Zoom. Hun er usminket, håret er satt opp i en knute og hun er kledd i en fluffy brun pysjamas. I hennes fang er et par føtter synlige. De tilhører seks år gamle sønnen som er hjemme fra barnehagen på grunn av nakkesleng.
– Det er ikke gøy å ha vondt på steder man ikke pleier å ha vondt, sier Carina og ser med et varmt smil på sønnen som koser seg i sofakroken og taster på iPaden sin. Carina Bergfeldt er en kjent og prisbelønt journalist, forfatter og programleder som er mest kjent fra TV. Hun ble raskt populær hos TV-seerne da
hun var utenrikskorrespondent i USA for SVT under Donald Trumps første periode som president. De siste årene har vi blant annet sett henne som programleder i talkshowet som kort og godt het Carina Bergfeldt samt i reseprogrammet Drømmelandet. I tillegg har hun skrevet flere bøker, blant annet spenningsromanen Fadersmord, som handlet om kvinneundertrykkelse og Sju dager igjen å leve, som er en reportasjebok om en mann i Texas som har en uke igjen å leve.

Carina er nå svært aktuell med romanen En dag ska vi återvända. Dette er en fengslende fortelling hvor hun tar for seg et av de mest unnvikende kapitlene i svensk historie – tiden da Sverige forsøkte å bli en stormakt innen slavehandelen. Handlingen utspiller seg i 1790, på den svenske kolonien Saint Barthélemy i Karibia. Her flettes fire liv sammen: en svensk jurist og hans hustru, en ung kvinne fra Ashantiriket og hennes ektemann. Sammen speiler deres skjebner den brutale virkeligheten som Sverige lenge har valgt å tie om.

– Jeg ble selv sjokkert da jeg forsto omfanget av Sveriges koloniale ambisjoner, og alt jeg ikke hadde lært på skolen, sier Carina.

– Da jeg innså hvor mye vi hadde feid under teppet, visste jeg at dette var en historie jeg bare måtte skrive.

En dag ska vi återvända är vansinnigt spännande och intressant läsning. Jag gissar att du la ned väldigt mycket tid på research. Hur tog du dig an uppgiften?
– Det har varit ett jättejobb. Nio år in the making. Jag ville verkligen ha på fötterna när jag skrev den här berättelsen. Det handlar om ett ämne som vi vetat ganska lite om, men där forskningen verkligen går framåt. I Aix-en Provence finns väldigt många av dokumenten kring den här tidsperioden bevarade i och med att St Barts numera är ett franskt område. Det finns väldigt många tusentals sidor från den här tidsperioden ansågs vara förstörda av orkaner, regn, mögel och århundraden. Uppsala universitet jobbar som tusan med detta nu och de har lyckats rädda och återskapa ungefär 30 000 sidor av de dokument som man trodde var förlorade. Därför är det ett spännande ämne där det hela tiden kommer ny information.

Tror du at de som har sittet ved makten i Sverige i løpet av århundrene som har gått, håpet at dokumentene ville være tapt for alltid?
– Jeg vet ikke, men det som er tydelig er at dette er en del av Sveriges historie som Sverige ikke har vært ivrig på å snakke om. Da du og jeg gikk på skolen, var dette ikke en del av undervisningen. Det er bare de siste ti årene at skolebarn får vite at Sverige var en slavnasjon. Jeg ble helt satt ut da jeg innså dette, for det rokket ved hele mitt bilde av Sverige. Vi skryter så mye av landet vårt, av nøytralitet, at vi ikke har hatt krig på to hundre år, at vi har så godt omdømme i verden og så videre. Carina sier videre at Sverige var sjalu på Danmark som tjente grove penger på slavehandelen.
– Gustav III forsøkte på alle måter å bli en del av dette, men han var dårlig til å forhandle, så han endte opp med å kjøpe en drittøy.

St Barts var en karg och otillgänglig ö. Ön hade inga vattenkällor och det var svårt att få saker att växa. Det var på så sätt en skitö, men det ön hade var en riktigt bra hamn. För att Sverige skulle vara med och tjäna pengar på slavhandeln så inrättade man ett frihandelsområde där det var gratis för alla att importera slavar till St Barts, och sedan var det väldigt billigt att exportera dem. Så med de siffrorna som kommit fram nu så kan man säga att minst 8 000–10 000 människor såldes med svensk medverkan. På det stora hela så var det totalt 12,5 miljoner slavar som såldes under den här tidsperioden. Med tanke på det så kanske inte 10 000 verkar så mycket – men det vore ändå väldigt nonchalant att påstå att 10 000 människor är ‘lite’!

Boken din er en viktig historieleksjon, samtidig som den er spennende lesning.
– Ja, jeg vil at boken skal være en historieleksjon der man ikke fatter at det er virkelig historie det handler om. Jeg vil at man skal lære seg ting.

Du jobbet med boken samtidig som du hadde talkshowet ditt. Hvordan gikk det sammen?
– Det som har vært utrolig luksuriøst med disse ti sesongene med talkshowet er at jeg har fått både ha kaken og spise den. Jeg har hatt vår- og høstsesong av showet og derimellom var det luft der jeg kunne reise til Ghana og gå i fotsporene til menneskene som boken handler om. Jeg kunne jobbe på SVT med talkshowet og derimellom være fri til å vie meg til dette bokprosjektet. Det vil bli en bok nummer to, så det blir en duologi – et fint ord som jeg ikke kunne før jeg begynte med denne boken.

Hva er din fremste drivkraft som journalist, programleder og forfatter?
– Det er nok at jeg er nysgjerrig på mennesker. Man må ikke dele ideologiske meninger med andre mennesker for å synes at det er interessant å snakke med dem. Jeg er nysgjerrig på alle mennesker, ikke minst da jeg filmet dokumentarserien 6 dager igjen å leve om mennesker i USA som er dødsdømte. Jeg har møtt mange mennesker som har begått forferdelige forbrytelser, men jeg synes likevel det er interessant å snakke med dem. Min drivkraft er å fortelle; å snakke med mennesker og få dem til å åpne seg i et intervju, eller å skrive og fortelle noe som leseren ikke visste. Det kanskje høres pretensiøst ut, men det er mitt kall.

Er det en fordel i yrket ditt å kunne sette deg inn i hvordan andre mennesker tenker og å føle empati?
– Jag tror att folk känner av om man är ärligt intresserad på riktigt eller om man låtsas, särskilt folk som har varit med om svårigheter har såna tentakler ute. Och jag tror att när du själv kanske har något som har varit tufft eller svårt i din bakgrund så kanske det finns lite mer förståelse för att livet kanske inte alltid är så lätt. Det kanske kan ge mig möjligheten att möta människor på ett bra sätt. Jag känner att jag har lätt för att prata med offer, människor som har varit med om hemska saker. Jag tycker inte att det är jobbigt att ‘gå in i’ deras sorg,
det skremmer meg ikke. Jeg har stor respekt for sorg, og jeg liker best å snakke med folk når det har gått litt tid, og de ønsker å fortelle og reflektere over ting de har opplevd.

Hvordan fungerte det da du skrev En dag skal vi vende tilbake, med tanke på at det ikke fantes noen levende
Personer å intervjue?
– Det var nog det svåraste med att skriva boken, att jag var tvungen att hitta på dialoger och sådant. Men jag har haft en otrolig hjälp av den dokumentation jag har fått tillgång till, så att jag har kunnat skildra riktiga rättsfall. Huvudkaraktärerna i boken är påhittade, men alla rättsfall som skildras i boken har hänt på riktigt. Carina tittar på klockan. Hon måste snart avsluta intervjun. Det är dags för henne att göra sig i ordning för att åka i väg och filma det näst sista avsnittet av sin talkshow. Sonens nakna fötter sprattlar fortfarande i hennes knä och maken Jesper sitter lite längre bort i soffan och scrollar på sin mobil. Trots att hon har ett pressat schema och fortfarande är klädd i myskläder verkar hon inte det minsta stressad.

Du ser ut til å være tilfreds med livet. Hva gjør deg virkelig glad?
– Mitt barn og mannen min. Når det gjelder jobben min, elsker jeg når jeg får til en skikkelig god setning. Smarte setninger i tekster er noe av det som gjør meg lykkeligst i livet. Det høres veldig nerdete ut, men det er sant.

Finns det en snygg mening i En dag ska vi återvända som du är extra stolt över?
– Jeg liker å lytte til sangtekster, jeg kan bli fascinert av en bestemt setning i en sang. Jeg liker blant annet Taylor Swift fordi hun skriver gode tekster. Hun har en sang der hun synger at hennes gode navn er bare hennes å ødelegge. Den setningen lånte jeg til *En dag skal vi vende tilbake*. Axel, som er en av hovedpersonene i boka, sitter i sitt første kapittel på *Den Gyldene Freden* i 1790, og der løfter han glasset og siterer Taylor Swift,
fast det vet han ikke om. Carina ler og avslutter:
– ‘Skål for mitt gode navn, som er alene mitt å ødelegge.’ Jeg var utrolig fornøyd med den setningen.

3 SNABBA
Ser på: “Hundene. Det er en skikkelig bra serie. Den er stilig og rapp. Superbra manus, superbra skuespillere.”
Lytter til: “Taylor Swift. Alltid. Eller Miss Li når jeg vil muntre meg opp.”
Leser: “Vennen mine sine bøker. Jeg er heldig som har venner som er vanvittig kreative.

FAVORITTSTEDER I SVERIGE:
“Sommerhytta på Västgötaslätten er favorittstedet nummer én, alle kategorier. Det er et paradis på jord. Når vi er der, har sønnen vår nærhet til mange søskenbarn. Det er herlig å se ham rulle rundt i gresset og hoppe på trampolinen med søskenbarna sine, mens jeg og søsknene mine sammen med våre respektive sitter og griller ved en innsjø midt ute i ingenmannsland i skogen.”

“Vi har et spa i nærheten av der vi bor som mannen min og jeg pleier å rømme til minst en gang i måneden. Vi ordner barnevakt, og så drar vi til vårt favorittspa og bader badstue, snakker, drømmer og finner på nye programideer sammen.”
“Arlanda Express. Følelsen når man setter seg på toget og snart skal fly av gårde på en spennende reportasjereise er fantastisk. Jeg elsker å reise og å gjøre reportasjer, selv om jeg nå for tiden liker å komme hjem igjen.”

CARINA BERGFELDT
Alder 46.
Å bo Stockholm.
Familie Sønnen Hamilton, 6, og ektemannen Jesper, TV-produsent.
Yrke: Journalist, forfatter og programleder.
Bakgrunn i korte trekk: Jobbade som journalist på Aftonbladet i tio år. Började sin tv-karriär som SVT:s korrespondent i USA 2016–2020. Var programledare för talkshowen Carina Bergfeldt i tio säsonger. Gjorde flera serier av reseprogrammet Drömlandet tillsammans med Farah Abadi. Har skrivit flera kriminalromaner och reportageböcker som sålts till ett femtontal länder. På SVT Play kan man just nu se dokumentärserien 6 dagar kvar att leva där Carina intervjuade människor på death row i USA.
Aktuelt: Med romanen En dag skal vi vende tilbake, som är den första delen i en episk romansvit i två delar.