Fästingarna blir fler och de breder ut sig mer. De finns i så gott som hela Sverige och är aktiva året runt. Nyligen upp täckte forskare att även fästingens larver kan smitta oss med virus och parasiter. Dessutom kommer det nya fästingar i takt med att Klimatet förändras och de kan sprida nya sjukdomar. Det här behöver du känna till!

Våra inhemska fästingar lever i regel ett stillsamt liv. Helst sitter de på ett grässtrå och väntar på att ett värddjur ska passera. Men de lugna svenska fästingarna har fått sällskap av både större och snabbare släktingar. En av dem är hyalomma eller flyttfågelfästingen. Den är nästan två gånger så stor som en vanlig svensk fästing och den rör sig snabbt som en spindel. Det låter som taget ur en skräckfilm, men lugn. Hyalomma kommer på besök enbart när det är gynnsamma väderförhållanden i Sverige och har så vitt man vet inte lyckats föröka sig i vårt bistra klimat – ännu.

– Men med tanke på klimatförändringarna är det en fästing vi håller koll på, säger forskaren Anna Omazic på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Flyttfågelfästingen kommer, som namnet antyder, till Sverige med fåglar och vill helst ha det varmt och torrt. Den kallas ibland för jättefästing på grund av sin storlek och den biter oftast större djur som kor och hästar, men kan bita människor också.

Samma gäller kennelfästingen och den brokiga hundfästingen. De har etablerat sig i norra Tyskland, som har ett klimat som liknar vårt.
– Båda arterna har hittats sporadiskt i Sverige. Ofta tar vi med dem hem från resor i Europa, till exempel när vi varit på resa med ett sällskapsdjur.

De kan också följa med importerade djur och smuggelhundar från Europa, säger Anna Omazic. Det som gör kennelfästingen så obehaglig är att den, till skillnad mot många andra fästingarter, kan överleva inomhus, till exempel i en hundbädd, där den kan lägga ett stort antal ägg som kläcks så att det snabbt blir en stor mängd fästingar i hemmet.

– Det kan snabbt bli en enormt stor spridning av fästingar inomhus, om man får med sig den hem. Och det har faktiskt redan inträffat i Sverige.

Kennelfästingen kan bära på smittämnet babesia canis som kan orsaka svår sjukdom hos hund om den inte får veterinär behandling i tid. Friska människor blir dock sällan allvarligt sjuka.

Sommaren 2024 upptäckte forskare på Statens veterinärmedicinska anstalt även en helt ny fästingart i Stockholmsområdet. På svenska kallas den brokig fårfästing och den kan bära på flera olika smittämnen, till exempel Krim-Kongo blödarfebervirus. Som tur är bar den upphittade fästingen inte på viruset den här gången men fästingarnas framfart oroar experter.

En annan av de fästingarter som har ökat i antal är den så kallade tajgafästingen, som kommit till Sverige med flyttfåglar och däggdjur från Ryssland.

– Den finns främst längst kusten I Norrbotten och kan bära en allvarligare form av TBE-virus, säger Anna Omazic.

Taigafästingens TBE-virus har en högre dödlighet än den vi har i Sverige. I vissa fall har dödligheten varit 30 procent bland de som insjuknat. Den TBE som sprids av svenska fästingar har en dödlighet på runt 1 procent. Det TBE-vaccin som används i Sverige hjälper även mot den farligare TBE-smittan.

Tidigare har man trott att fästingens larver är ofarliga för människan. Men förra sommaren visade forskning från en studie på Södertörns högskola att larverna faktiskt kan smitta människan med både borrelia och babesia (se faktaruta). Risken att bli smittad av en fästinglarv är dock mindre jämfört med en fullvuxen fästing och det är oklart om larverna även kan överföra TBE-smitta.

I dag är det bara fjällområdena i Sverige som är fredade från fästingar. I övriga delar av landet blir vår vanliga fästing allt fler, både när det gäller i antal och utbredning.

– Vi har sett ett slags skifte där fästingar nu kan vara aktiva året runt, främst i södra och mellersta Sverige, men vi har också fått enstaka rapporter från norra Sverige vintertid. Det kan bero på effekter av klimatförändringen, med mildare vintrar och mindre snötäcke i stora delar av landet.

Anna Omazic berättar också att fästingarna har börjat söka sig ut ur skogen:
– De finns i alla miljöer där vi har vilda djur. Du kan träffa på dem på din villatomt eller i en park, säger hon.

Bor man i ett område där man brukar se rådjur, harar och gnagare är sannolikheten stor att det även finns fästingar där.

– Vi behöver öka vår medvetenhet om att de numera kan finnas på andra platser än bara i skog och mark.
Har man vistats ute ska man därför ta för vana att undersöka kroppen efter kryp efteråt, även på sina sällskapsdjur.

– Om man har fått ett fästingbett ska man plocka bort den så snabbt som möjligt. När det gäller borreliabakterien för fästingen över den först efter cirka 24 timmar, säger Anna Omazic.

Om fästingen bär på TBE-virus förs det över direkt vid bettet då viruset finns i fästingens saliv. Även om fästingarna blir fler och behöver man inte gripas av panik och sluta röra sig ute i naturen. Alla fästingar bär inte på smittämnen och även om de bär på borreliabakterien eller TBE-virus så är det inte alla människor som smittas och blir allvarligt sjuka.

–Ungefär 15 till 20 procent av alla fästingar bär på borreliabakterien och när det gäller TBE-virus är siffran cirka en procent, säger Anna Omazic.

SÅ SKYDDAR DU DIG
Kontrollera kroppen när du varit utomhus. Fästingen vandrar ofta omkring i flera timmar på innan den biter sig fast.

Bra kläder

• Långärmat.
• Långbyxor och strumpor.
• Heltäckande skor, helst stövlar med högt skaft.
• Undvik päls, fleece och flanell eftersom fästingar lättare får grepp i dem. Silkiga, glatta tyger är för ”halkiga” för fästingarna.
• Mörka kläder drar till sig färre fästingar än ljusa kläder men fästingarna är lättare att upptäcka på ljusa kläder.

Ta bort fästingen på en gång
Det är viktigt att ta bort fästingen så fort som möjligt.
Gör så här:

• Använd fästingpincett eller fästinglasso.
• Dra fästingen rakt ut.
• Tvätta med tvål och vatten eller desinfektionsmedel.

5 FÄSTINGBURNA SJUKDOMAR I SVERIGE

TBE
TBE, eller fästingburen hjärninflammation, orsakas av virus. Vanliga symtom är huvudvärk, muskelvärk och trötthet. I svårare fall kan man drabbas av feber, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet och förvirring. Det finns ingen behandling mot TBE men symtomen kan lindras.

Borrelia
En fästingburen bakterieinfektion som oftast ger ett hudutslag, en växande röd ring eller fläck. Den kan sprida sig till lederna och nervsystemet. Hudrodnaden på platsen för fästingbettet kommer en till fyra veckor efter att du har blivit biten. Rodnaden växer och blir större än fem centimeter i diameter. Om sjukdomen sprider sig till lederna är symtomen svullnad i en eller flera leder, vanligast är knäleden. Svullnaden varar mellan några dagar och ett par veckor. Sjukdomen behandlas med antibiotika.

Babesia
Babesia är en blodparasit som smittar som mest när fästingen har sugit blod och börjar bli mätt och kräks. Vanliga symtom är influensaliknande symtom med feber, ont i kroppen och huvudvärk. Sjukdomen kan även ge mörk urin. Om man har nedsatt immunförsvar eller saknar mjälte kan parasiten orsaka livshotande sjukdom. Babesia behandlas med malariamedicin och antibiotika.

Rickettsios
Bakterien rickettsia kan orsaka en rad sjukdomar, till exempel fläckfeber. Tidiga symtom på rickettsios är feber,
huvud- och muskelvärk samt hudutslag. Ibland uppstår ett svart sår vid bettstället. Rickettsios behandlas med
antibiotika.

Fästingfeber (anaplasmos)
Sjukdomen orsakas av en bakterie som infekterar de vita blodkropparna. Vanliga symptom är feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk och allmän sjukdomskänsla. I de flesta fall läker infektionen av sig själv inom ett par veckor. Den kan också behandlas med antibiotika.

Källor: Folkhälsomyndigheten, 1177, Din Dokto