INRIKES magasin nr.5 2026

INRIKES

Klicka här för att läsa magasinet digitalt.

CARINA BERGFELDT – jakten på en snygg mening

kajsacharlottastudios

Dela

Ny fikenheten är nyckeln i Carina Bergfeldts berättande. Det har handlat om politik, om att intervjua kändisar i tv-soffan. Nu är hon aktuell med en bok om den svenska slavhandeln – en duologi ska det bli.
FOTO KAJSA GÖRANSSON

Jag blev själv chockad när jag förstod omfattningen av Sveriges koloniala ambitioner, och allt som jag inte fått lära mig i skolan.

Bokaktuella Carina Bergfeldt sitter med benen i kors i vardagsrumssoffan när INRIKES ringer upp via Zoom. Hon är osminkad, håret är uppsatt i en knut och hon är klädd i en fluffig brun myspyjamas. I hennes knä syns ett par fötter. De tillhör sexåriga sonen som är hemma från förskolan på grund av nackspärr.
– Det är inte roligt att ha ont på ställen man inte brukar ha ont på, säger Carina och tittar med ett varmt leende på sonen som i myser i soffhörnet och blippar på sin Ipad. Carina Bergfeldt är en välkänd och prisbelönad journalist, författare och programledare som är mest känd från tv. Hon blev snabbt populär hos tv-tittarna när
hon var utrikeskorrespondent i USA för SVT under Donald Trumps första omgång som president. De senaste åren har vi bland annat sett henne som programledare i talkshowen som kort och gott hette Carina Bergfeldt samt i
reseprogrammet Drömlandet. I tillägg har hon skrivit flera böcker, bland annat spänningsromanen Fadersmord, som handlade om kvinnomisshandel och Sju dagar kvar att leva, som är en reportagebok omkring en man i Texas som har en vecka kvar i livet.


Nu är Carina högaktuell med romanen En dag ska vi återvända. Det är en fängslande berättelse där hon tar sig an ett av de mest undanstoppade kapitlen i svensk historia – tiden då Sverige försökte bli en stormakt inom slavhandeln. Handlingen utspelar sig år 1790, på den svenska kolonin Saint Barthélemy i Karibien. Här flätas fyra liv samman: en svensk jurist och hans hustru, en ung kvinna från Ashantiriket och hennes make. Tillsammans speglar deras öden den brutala verklighet som Sverige länge valt att tiga om.

– Jag blev själv chockad när jag förstod omfattningen av Sveriges koloniala ambitioner, och allt som jag inte fått lära mig i skolan, säger Carina.

– När jag insåg hur mycket vi sopat under mattan visste jag att det var en berättelse som jag bara måste skriva.
En dag ska vi återvända är vansinnigt spännande och intressant läsning. Jag gissar att du laned väldigt mycket tid på research. Hur tog du dig an uppgiften?

– Det har varit ett jättejobb. Nio år in the making. Jag ville verkligen ha på fötterna när jag skrev den här berättelsen. Det handlar om ett ämne som vi vetat ganska lite om, men där forskningen verkligen går framåt. I Aix-enProvence finns väldigt många av dokumenten kring den här tidsperioden bevarade i och med att St Barts numera är ett franskt område. Det finns väldigt många tusentals sidor från den här tidsperioden ansågs vara förstörda av orkaner, regn, mögel och århundraden. Uppsala universitet jobbar som tusan med detta nu och de har lyckats rädda och återskapa ungefär 30 000 sidor av de dokument som man trodde var förlorade. Därför är det ett spännande ämne där det hela tiden kommer ny information.

Tror du att de som suttit vid makten i Sverige under de år hundraden som gått hoppats att dokumenten skulle vara förlorade för alltid?
– Jag vet inte, men det som är tydligt är att det här är en del av Sveriges historia som Sverige inte varit pigg på att prata om. När du och jag gick i skolan så var detta inte en del av undervisningen. Det är bara de senaste tio åren som skolbarn får lära sig att Sverige var en slavnation. Jag blev helt ställd när jag insåg detta, för det rubbade hela min bild av Sverige. Vi skryter så mycket om vårt land, om neutralitet, att vi inte haft krig på två hundra år, att vi har så gott anseende i världen och så vidare. Carina säger vidare att Sverige var avundsjuka på Danmark som tjänade grova pengar på slavhandeln.
– Gustav III tredje försökte på alla sätt att bli en del av detta, men han var dålig på att förhandla så han råkade köpa en skitö.

St Barts var en karg och otillgänglig ö. Ön hade inga vattenkällor och det var svårt att få saker att växa. Det var på så sätt en skitö, men det ön hade var en riktigt bra hamn. För att Sverige skulle vara med och tjäna pengar på slavhandeln så inrättade man ett frihandelsområde där det var gratis för alla att importera slavar till St Barts, och sedan var det väldigt billigt att exportera dem. Så med de siffrorna som kommit fram nu så kan man säga
att minst 8 000–10 000 människor såldes med svensk medverkan. På det stora hela så var det totalt 12,5 miljoner slavar som såldes under den här tidsperioden. Med tanke på det så kanske inte 10 000 verkar så mycket – men det vore ändå väldigt nonchalant att påstå att 10 000
människor är ‘lite’!
Din bok är en viktig historielektion , samtidigt som det är spännande läsning.
– Ja, jag vill att boken ska vara en historielektion där man inte fattar att det är verklig historia det handlar om. Jag vill att man ska lära sig saker.
Du jobba de med boken samtidigt som du gjorde din talkshow. Hur gick det ihop?
– Det som har varit otroligt lyxigt med de här tio säsongerna med talkshowen är att jag har fått både ha kakan och äta den. Jag har haft vår– och höstsäsong av showen och däremellan fanns det luft där jag kunde åka till Ghana och gå i fotspåren av människorna som boken handlar om. Jag kunde jobba på SVT med talkshowen och däremellan vara fri att ägna mig åt det här bokprojektet. Det kommer att bli en bok nummer två, så det blir en duologi – ett fint ord som jag inte kunde förrän jag började med den här boken.
Vilken är din främsta drivkraft som journalist, programledare och författare?
– Det är nog att jag är nyfiken på människor. Man måste inte dela ideologiska åsikter med andra människor för att tycka att det är intressant att prata med dem. Jag är nyfiken på alla människor, inte minst när jag filmade dokumentärserien 6 dagar kvar att leva om människor i USA som är dödsdömda. Jag har träffat många människor som har begått hemska brott men jag tycker ändå att det är intressant att prata med dem. Min drivkraft är att berätta; att prata med människor och få dem att öppna sig i en intervju, eller att skriva och berätta något som läsaren inte visste. Det kanske låter pretto, men det är mitt kall.
Är det en tillgång i ditt yrke att kunna sätta sig in hur andra människor tänker och att känna empati?
– Jag tror att folk känner av om man är ärligt intresserad på riktigt eller om man låtsas, särskilt folk som har varit med om svårigheter har såna tentakler ute. Och jag tror att när du själv kanske har något som har varit tufft eller
svårt i din bakgrund så kanske det finns lite mer förståelse för att livet kanske inte alltid är så lätt. Det kanske kan ge mig möjligheten att möta människor på ett bra sätt. Jag känner att jag har lätt för att prata med offer, människor som har varit med om hemska saker. Jag tycker inte att det är jobbigt att ‘gå in i’ deras sorg,
den skrämmer mig inte. Jag har väldig respekt för sorgen och jag tycker bäst om att prata med människor när det gått lite tid och de vill berätta och reflektera om saker de varit med om.
Hur fungerade det när du skrev En dag ska vi återvända, med tanke på att det inte fanns några levande
personer att intervjua?

– Det var nog det svåraste med att skriva boken, att jag var tvungen att hitta på dialoger och sådant. Men jag har haft en otrolig hjälp av den dokumentation jag har fått tillgång till, så att jag har kunnat skildra riktiga rättsfall. Huvudkaraktärerna i boken är påhittade, men alla rättsfall som skildras i boken har hänt på riktigt. Carina tittar på klockan. Hon måste snart avsluta intervjun. Det är dags för henne att göra sig i ordning för att åka i väg och filma
det näst sista avsnittet av sin talkshow. Sonens nakna fötter sprattlar fortfarande i hennes knä och maken Jesper sitter lite längre bort i soffan och scrollar på sin mobil. Trots att hon har ett pressat schema och fortfarande är klädd i myskläder verkar hon inte det minsta stressad.

kajsacharlottastudios


Du ser ut att vara tillfreds med livet. Vad gör dig riktigt glad?
– Mitt barn och min man. När det gäller mitt arbete älskar jag när jag får till en riktigt bra mening. Snygga meningar i texter är bland det som gör mig lyckligast i livet. Det låter väldigt nördigt, men det är sant.
Finns det någon snygg mening i En dag ska vi återvända som du är extra stolt över?
– Jag tycker om att lyssna på låttexter, jag kan fastna för en viss mening i en låt. Jag gillar bland annat Taylor Swift för att hon skriver bra texter. Hon har en låt där hon sjunger att hennes goda namn är bara hennes att förstöra. Den meningen lånade jag till En dag ska vi återvända. Axel, som är en av huvudkaraktärerna i boken, sitter i sitt första kapitel på Den Gyldene Freden år 1790, och där lyfter han glaset och citerar Taylor Swift,
fast det vet han inte om. Carina skrattar och avslutar:
– ‘Skål för mitt goda namn, som är enkom mitt att förstöra.’ Jag var otroligt nöjd med den meningen.

En dag ska vi återvända av Carina Bergfeldt, Bookmark förlag. Boken är den första delen i
Gustavia-sviten. Med levande karaktärsporträtt och historisk skärpa skildras en del av Sveriges för flutna som länge tystats ner: vår roll i den transatlantiska slavhandeln.

3 SNABBA
Tittar på: “Hundarna. Det är en riktigt bra serie. Det är snyggt och rappt. Superbra manus, superbra skådespelare.”
Lyssnar på: “Taylor Swift. Alltid. Eller Miss Li när jag vill muntra upp mig själv.”
Läser: “Mina vänners böcker. Jag har tur som har kompisar som är vansinnigt kreativa.

FAVORITPLATSER I SVERIGE:
“Sommarstugan på Västgötaslätten är favoritplatsen nummer ett, alla kategorier. Det är paradiset på jorden. När vi är där har vår son nära till en massa kusiner. Det är underbart att se honom rulla runt i gräset och hoppa i studsmattan med sina kusiner, medan jag och mina syskon tillsammans med våra respektive sitter och grillar vid en sjö mitt ute i ingenstans i skogen.”

“Vi har ett spa nära där vi bor dit jag och min man brukar rymma minst en gång i månaden. Vi fixar barnvakt och sen åker vi till vårt favoritspa och badar ångbastu, pratar, drömmer och hittar på nya programidéer tillsammans.”
“Arlanda Express. Känslan när man sätter sig på tåget och snart ska flyga i väg på en spännande reportageresa är outstanding. Jag älskar att resa och att göra reportage, även om jag numera gillar att komma hem igen.”

Dela

Senaste inläggen

Senaste inläggen

Hon har dömt joppfulla tv-lockar i ett decennium, undersökt rosors doft och lärt generationer av sommelierer att lyssna på sin...

Loreen utstrålar positiv energi. Efter två Eurovisionvinster – med Euphoria och Tattoo – är hon tillbaka med ny musik, nytt...

Hon stod vid Eiffeltornet och såg tusentals människor köa in för att se hennes son spela OS-final. Själv hade hon...

Syskonkärlek, värmländska grannar och en fejd som spårar ur. I nya komedin Grannfejden möts Tuva Novotny och Ida Hallquist som...

populära inlägg

Vår webbplats använder cookies. Läs mer om vår användning av cookies: Integritetspolicy