Dags för kickoff på jobbet, kanske med en spännande inspirations-föreläsare som berättar om en ny metod för personlig utveckling eller ett nytt personlighetstest som avslöjar dina drivkrafter och ambitioner? Se upp. Det finns en risk att det handlar om ren och skär psychobusiness – förpackad som veteskap.
Det finns en lång rad pseudovetenskapliga metoder som lovar att utveckla medarbetare, idrottsmän och privatpersoner till sitt bästa jag. Ibland utlovas resultat bara genom att man tänker positiva tankar eller rätt och slätt “välja glädje”, ibland genom att människor människor delas in i olika typer – det kan handla om siffror, energier eller färger. En röd person kan till exempel anses vara dominant och rak eller så kan man vara en “leende Lena”.
Det kan låta harmlöst, och nästan lite skojigt, men den det kan också ha en baksida, menar Magnus Lindwall, professor i psykologi och forskare inom hälsopsykologi och Mattias Lundberg, legitimerad psykolog och
docent i psykologi. Tillsammans har de skrivit boken “Psychobusiness” (MrsHyper Förlag) som handlar om populärpsykologiska fenomen med en skakig vetenskaplig evidens. Vid en närmare granskning håller metoderna helt enkelt inte måttet.
– Vi erbjuds en enkel och snabb lösning om vi delar in alla människor i fyra eller nio grupper eller färger. Och vi vill gärna ha enkla lösningar och kategorier som är förutsägbara och lätta att kontrollera. Det är mänskligt att falla för sådant och det vet personerna bakom metoderna, säger Magnus Lindwall.
Efter att vi har gjort ett visst personlighetstest finns det en risk att vi börjar leta efter det vi vill se.
– Om en person till exempel anses vara ”röd” finns det en risk för att den personen därefter blir sedd enbart genom de röda glasögonen, då man endast lägger märke till de röda egenskaperna, säger Magnus Lindwall.
Eller så kan en “leende Lena” i värsta fall bli bortsorterad ur en arbetsgrupp för att hon inte går ihop med “Ambitiösa Anders”, precis som en vattuman inte sägs gå ihop med vissa stjärntecken.
Mattias Lundberg skräder inte orden.
– Psychobusiness är låtsasvetenskap som säljs in under en vetenskaplig täckmantel i syfte att tjäna pengar. Försäljningen blir viktigare än evidensen, säger han.
Täckmanteln kan vara något så banalt som att man hittar på ett vetenskapligt klingande namn, till exempel att man lägger till ordet ”neuro” eller så kan det handla om renommésnyltning, där man framhåller att metoden stöds av en viss kanadensisk psykiater eller annan expert med en fin titel.
– En metod får sällan samma genomslag om den lanseras av en svetsare från Boden, konstaterar Mattias Lundberg.
I boken nämns en rad exempel på metoder, personlighetstester och modeller som författarna menar är just psychobusiness: Neurolingvistisk programmering (NLP), kommunikologi, DISC, Myers-Briggs och Enneagram (se faktaruta). Metoderna kan ha en vetenskaplig paketering som gör att det som påstås låter sant
och viktigt men vid en närmare granskning är det kanske tvärtom.
– Man måste ha djup fackkunskap om psykologi för att se igenom den psuedovetenskapliga fernissan. Människor på alla positioner kan gå på den: HR-avdelningar, kommuner, polismyndigheter och idrottsföreningar finns bland dem som köpt in tester och metoder av det här slaget, säger Magnus Lindwall.
Och när pseudovetenskap hamnar i en ledningsgrupp kan det få långtgående konsekvenser, på flera plan:
– Man kanske fattar beslut som drabbar arbetsgrupper och individer. Folk blir valda eller bortvalda, det fattas beslut om gruppindelningar
– allt på felaktiga grunder, säger Mattias Lundberg.
Ett annat exempel på när det kan gå fel är en övning som hamnade i de svenska skolorna. Övningen, ”hängbjörken”, bygger på en norsk metod, kommunikologi. I övningen ”hängbjörken” uppmanades eleverna att röra armarna och benen på ett visst sätt för att ”koppla
ihop hjärnhalvorna” och därmed bli bättre på matematik. Hjärnforskare har avfärdat det som rent nonsens.
– Just den här typen av neuromyter har fått stort genomslag i skolans värld, säger Magnus
Lindwall.
Dessutom omsätter psychobusiness mångmiljonbelopp varje år.
– En stor del av pengarna kommer från skattemedel och jag tycker inte att dina och mina pengar ska användas till rent trams, säger Mattias Lundberg.
En sak är de båda författarna överens om: psychobusiness kommer inte att försvinna även om den avslöjas.
– Det ramlar in nya tester och metoder hela tiden, senast i dag hörde jag om något som heter ”archetype discovery” där man kategoriseras som lejon eller jägare. Det är knappt man hinner med allt som kommer.
Som lök på laxen kommer även det Lindwall och Lundberg kallar för den tredje generationen psychobusiness, där många av de metoder som nämns i boken nu paketeras om på ett nytt sätt. Det gäller till exempel disc-modellen och ”Omgiven av”-böcker och föreläsningar.
– Numera är de ännu mer vetenskapligt förpackade och ännu svårare att se igenom. Att vi som individer faller för de lockande, förenklade budskapen är mänskligt, menar Magnus Lindwall:
– De spelar på starka psykologiska drivkrafter. Så man ska inte känna sig dum om man är en av dem som gått på dem.
Ställ dig också frågan: Varför har ingen kommit på den här metoden eller det här testet tidigare? Och när chefen kommer och säger att nu ska vi göra ett personlighetstest, fråga: Varför ska vi göra just det här testet? Våga ifrågasätta.
De rekommenderar att alla skaffar sig ett ”Baloney detection kit” – en uppsättning verktyg som avslöjar diverse pseudovetenskap.
– Tänk så här: Extraordinära påståenden behöver extraordinära bevis. Ställ dig också frågan: Varför har ingen kommit på den här metoden eller det här testet tidigare? Och när chefen kommer och säger att nu ska vi göra ett
personlighetstest, fråga: Varför ska vi göra just det här testet? Våga ifrågasätta, säger Mattias Lundberg.
Man ska också ifrågasätta valet av inspirationsföreläsare på samma sätt.
– Fråga vad syftet är med att plocka in just den personen. Är det för att roa och underhålla? Kör på! Men ska budskapet tas med in i organisationen på något sätt är det en helt annan sak.
VARNINGSSIGNALER SOM AVSLÖJAR
BLUFFARNA
- Lovar enkla, snabba och dramatiska
lösningar på eller botemedel mot
komplexa psykologiska problem. - Kommer med påståenden om starkt
överdrivna effekter som ligger långt
bortom vad forskningen kan visa. - Marknadsföring och reklam går före
kvalitetskontroll och testning. Det viktigaste
är att vara först, och att kunna
sälja något nytt och fräscht, inte att
det man säljer är tillförlitligt. - Bryr sig inte om alternativa förklaringar
till varför de egna metoderna
upplevs fungera. - Avfärdar bestämt vetenskapliga
studier som inte visar att deras metod
fungerar. Motsäger generell kritik
från forskare, med ologiska argument
som inte hör till saken (”det hela är en
konspiration mot mig”, ”mina kritiker
är bara avundsjuka för att jag säljer
fler böcker än dem”).
Källa: Boken Psychobusiness (MrsHyper
Förlag)
PSEUDOVETENSKAPLIGA METODER I SVERIGE
I neurolingvistisk programmering (NLP), kommunikologi, DISC och Enneagram delas människor in i exempelvis olika färgtyper, bokstavskombinationer, livsstrategier eller utifrån sina primära behov. Ofta är de vetenskapligt förpackade trots att de vid en närmare granskning inte håller måttet. Så här fungerar några av de populäraste:
DISC
Ibland kallat fyrfärgsmetoden, är en populär beteendeanalysmodell som delar in människors kommunikations- och beteendestilar i fyra huvudgrupper. Modellen bygger på bokstäverna Dominans, Inflytande, Stabilitet och Conformitet (anpassning/krav), och kopplas ofta ihop med fyra färger (röd, gul, grön och blå). DISC saknar
dock djupare vetenskapligt stöd och kritiseras för att förenkla komplexa personligheter.
Myers-Briggs
Är ett personlighetstest som delar in människor i 16 olika personlighetstyper. Testet bygger på psykiatern Carl Jungs gamla teorier och precis som Disc, anses Myers-Briggs vara förenklad modell som inte fungerar.
Positivt tänkande Är ett inslag i många självledarskaps- och motivationskurser. Här ingår affirmationer och visualiseringar, exempelvis att man ska ska ”se” en bild av sig själv som framgångsrik eller att ”välja glädje” genom att ta bort varje negativ tanke och ersätta den med en positiv. Men nya rön visar att det är oerhört svårt att styra sina tankar på det här sättet. Att kämpa emot negativa tankar kan snarare göra att de blir ännu mer negativa.
Ambition Profile
Verktyget eskrivs som ett “forskningsbaserat kartläggningsverktyg och dialogramverk som används för att analysera och förstå kopplingar mellan prestation, drivkrafter, press och tankesätt kring stress hos individer, team och organisationer “. Det har använts av bland annat Svensk simidrott, vilket de kritiserats för.
NLP & kommunikologi
Neurolingvistisk programmering (NLP) har passerat sin storhetstid och delvis ersatts av ett modernare syskon, kommunikologi. Båda används dock fortfarande för personlig utveckling och kommunikation. I skolans värld används bland annat vissa övningar från kommunikologi som som sägs stimulera hjärnbarken. En sådan
är ”hunden”, där man kryper på alla fyra för att sätta fart på kopplingarna mellan hjärnhalvorna, enligt kommunikologin. Prefixet “neuro” används också flitigt för att sälja in “neuroledarskap” och “neuropedagogik”.
My Needs
I metoden utgår man från att alla har sex grundläggande behov: variation, trygghet, utveckling,
signifikans, bidragande och samhörighet. På hemsidan nämns stora kunder som Stockholms stad, Google och Ikea. Metoden är dock inte baserad på forskning.
Enneagram
Delar in människor i nio olika typer, som “lojalisten” och “ledaren”. Bland dem som köpt in workshops från Enneagram finns myndigheter i till exempel Värmland.
