Hon sätter på sig VR-glasögonen, och där står hon: dottern som dog. ”Mamma, var har du varit?” Allt fler vänder sig till AI för att få prata med sina döda igen. Tekniken tröstar – men forskarna varnar för att den lika gärna kan Låsa fast oss i sorgen.
HereAfter låter dig spela in din egen livsberättelse medan du lever, så att barnbarnen kan ställa frågor
långt efter begravningen. I Kina lade en pappa tusentals kronor på att återskapa sin döda son utifrån
en minut film – och bolagen där säger sig ha byggt tiotusentals ”digitala människor”
Scenen är hämtad ur den sydkoreanska dokumentären ”Meeting You”. En mamma återförenas med sin bortgångna dotter i en digital värld, rör vid henne och firar hennes födelsedag. Miljoner har sett klippet. För många blev det första gången de förstod vad tekniken faktiskt klarar: att väcka rösten, ansiktet och sättet att prata hos någon som inte längre finns.
Det som var science fiction är i dag en tjänst man kan köpa. Amerikanska Project December erbjöd ”samtal med de döda” för en tiodollarssedel. HereAfter låter dig spela in din egenlivsberättelse medan du lever, så att barnbarnen kan ställa frågor långt efter begravningen. I Kina lade en pappa tusentals kronor på att återskapa sin döda son utifrån en minut film – och bolagen där säger sig ha byggt tiotusentals ”digitala människor”. Ibland talar de döda på riktigt. I en domstol i Arizona lät en familj sitt mördade barn hålla sin egen slutplädering inför rätten – som en AIavatar, med hans ansikte och hans röst, riktad till mannen som sköt honom. Domaren sa sig vara berörd och dömde ut maxstraffet.
Råvaran är det vi lämnar efter oss. Sms, röstmeddelanden, inlägg, filmer. Ju mer av en människa som finns sparat, desto mer övertygande blir kopian.
Få har tänkt längre kring det än Carl Öhman, forskare vid Uppsala universitet och aktuell med boken ”The Afterlife of Data”, av Nature utsedd till en av årets bästa. I den driver han tesen att de döda har blivit en resurs: våra digitala spår överlever oss, och någon annan kan tjäna pengar på dem – eller väcka oss till skenliv – utan att vi får säga nej.
Dataskyddet i GDPR gäller bara så länge vi lever, påpekar han i boken, och han vill att efterlevande ska få dela makten över den dödas data. I Sverige har tekniken ännu inte nått begravningsbyråerna, som fortfarande nöjer sig med stilla minnessidor. Men något hindrar oss inte – marknaden finns redan, och lagen säger ingenting.
Men ingen algoritm rår på själva sorgen. En präst formulerade det nyligen som skillnaden mellan ett samtal och ett möte. En AI kan svara dygnet runt, vänligt och utan att tröttna
För det är här det blir känsligt. En chattbot som låter som pappa kan ge tröst de första veckorna. Men forskare vid Cambridge varnar för motsatsen på sikt: att boten ”hemsöker” de efterlevande och blir en daglig börda man
inte kommer loss från. Andra studier visar hur minnet sakta förändras. De äkta minnena blandas med nya, AI-hittade repliker, tills man inte längre vet vad som var pappa och vad som var maskinen. Det som skulle lindra saknaden börjar i stället mata den. Och branschen är allt annat än stabil. Ett av de större bolagen, StoryFile, gick nyligen i konkurs – mitt i löftet om digital evighet.
Men ingen algoritm rår på själva sorgen. En präst formulerade det nyligen som skillnaden mellan ett samtal och ett möte. En AI kan svara dygnet runt, vänligt och utan att tröttna. Men den vet ingenting nytt, känner ingenting, saknar ingen. Den ger oss exakt det vi matar in
– och inget av det vi egentligen längtar efter.
Den koreanska mamman tog till slut av sig glasögonen. Dottern fanns inte där, det visste hon hela tiden. Men under några minuter fick hon säga det hon aldrig hann säga – och sedan släppa taget igen.
Det är kanske där tekniken gör mest nytta: inte som en väg tillbaka, utan som ett sätt att ta avsked.
