Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven. Priset på glasögonglas skiljer sig rejält mellan olika till verkare och optiker kedjor. Test faktas stora test av glasögonglas visar att premiumglasen från till verkarna är något bättre, framför allt när det gäller reptålighet, men inga glasögonglas är dåliga.
AV MALIN HEFVELI

Det kostar att vara närsynt, särskilt om du också börjar se sämre på nära håll. Ett par progressiva glasögon kan gå loss på över 10 000 kronor från någon av de globala glastillverkarna, och då tillkommer kostnaden för bågarna. Ett ackrediterat optiskt laboratorium i Storbritannien fick i uppdrag av Testfakta att jämföra optiska egenskaper och ytbehandlingar på ett antal progressiva glasögonlinser, dels från de stora globala märkena, dels från optikerkedjor som säljer linser under eget namn. Alla glasögon är beställda med samma recept på synfel och i samma bågmodell. Sex av sju linser har brytningsindex 1,67. På Smarteyes fick beställaren brytningsindex 1,6 vid beställningen av de bästa glasögonen. Viktigast med ett par glasögon är givetvis att de uppfyller de optiska kraven utifrån receptet. Här hade testlaboratoriet mycket lite att anmärka på.

– Alla märken ligger väl inom de gränsvärden som anges i aktuella standarder. De skillnader som ändå finns är så små att de knappast märks av användaren, menar den ansvarige testingenjören.

TYDLIGAST SKILLNAD I REPTÅLIGHET
Men även med perfekt slipade glasögonlinser kan synupplevelsen försämras över tid, särskilt om glasen repas. För att testa glasens ytbehandlingsskydd utsattes glasen för kontrollerad nötning. Ju högre kraft som krävdes för att repa ytan, desto bättre hållbarhet i glasets ytbeläggning.

TUNNA LINSER LÄTTARE ATT BÄRA
Linsernas tjocklek och vikt påverkar både komfort och utseende, och kan dessutom begränsa vilka bågar man kan välja bland.

MATERIALKVALITE T AVGÖRS AV LJUS OCH GULTON
Linsens ljusgenomsläpp är ett viktigt mått på materialets optiska kvalitet och påverkar hur ljuset förändrar riktning och reflekteras när det går genom linsen. För högkvalitativa, ofärgade glasögonglas bör ljusgenomsläppet vara över 95 % för utmärkt resultat. En vit plastpryl kan gulna efter några år, och det är samma sak med glasögonlinser. För en optisk lins är ett gultonsindex under eller runt 10 ett bra resultat, och alla testade linser ligger runt detta gränsvärde.

BRA YTBEHANDLINGAR GER MINDRE REFLEXER OCH SMUTS
En bra antireflexbehandling minskar reflektionerna från linsen och låter mer ljus passera igenom och nå ögat. Resultatet blir en skarpare och klarare syn, mindre ansträngda ögon och bättre synskärpa – särskilt vid situationer som bilkörning i mörker eller datoranvändning. Testlaboratoriet har därför mätt hur mycket ljus som reflekteras och studsar bort från linsens yta. Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska – en viktig egenskap för att förhindra smuts och fläckar på ytan och underlätta rengöring. Ju mer utfluten en droppe är, desto sämre är linsens vattenavvisande egenskaper. Alla linser uppvisar mycket god vattenavvisning där Zeiss ligger i topp, medan Hoya hamnar sist i sällskap med Rodenstock och Smarteyes.

DYRAST ÄR BÄST – MEN BILLIGA ÄR OCKSÅ BRA
Testfaktas stora glasögontest visar därmed att skillnaderna mellan de olika linserna inte är enorma. Alla testade linser uppfyller grundläggande optiska ISOkrav och har effektiva ytbehandlingar. Men i jämförelsen framträder ändå vissa kvalitetsskillnader. Sammanlagt placerar sig de fyra premiumglasen i topp. Så för den som söker högsta kvalitet och prestanda pekar alltså resultaten mot de etablerade
premiumtillverkarna, medan lågprisalternativen erbjuder ett mer budgetvänligt val – men då får bäraren acceptera vissa kompromisser, åtminstone när det gäller reptålighet.

GLASÖGONGLAS ELLER GLASÖGON- PLAST?

Glasögonglas är egentligen ett lite missvisande ord – de består inte av glas i traditionell mening, utan av plast. Man började ersätta glas som material i glasögon med plast redan på 1940-talet. Numera används flera olika varianter som gör det möjligt att tillverka tunnare och lättare linser även för höga styrkor. Plastbaserade linser är också säkrare då de inte spricker lika lätt, och de ger bättre möjlighet till olika typer av ytbehandlingar. Däremot kan de ibland vara något mindre reptåligt än riktigt glas, och därför gör man ofta olika hårdhetsbehandlingar. Plastbaserade linser kan också gulna något snabbare över tid än glas, beroende på plastens kvalitet och UV-exponering till exempel. Progressiva linser är i stort sett alltid tillverkade av plastbaserade polymerer idag

TESTMOMENT
Tjocklek och vikt
Linsernas vikt respektive tjocklek har mätts: Tjockleken mättes i mitten och i ytterkanten. Ju tunnare och lättare glas, desto högre betyg.
Ljusgenomsläpp
Testet mäter hur stor andel av infallande ljus som passerar genom glaset och når ögat, så kallad ljustransmission. Det är ett viktigt mått som har betydelse för glasets optiska kvalitet. Ett högt ljusgenomsläpp innebär en klar och naturlig syn medan ett lägre värde innebär sämre visibilitet med ett
något mörkare intryck.
Gultonsindex
Gultonsindex används vanligtvis som en indikator på materialnedbrytning, orsakad av faktorer som ljus-, värme- eller kemisk exponering. Det visar hur mycket linsens färg avviker från ett färglöst tillstånd, och därmed också påverkar synupplevelsen. Ett lågt gultonsindex innebär neutral färgåtergivning, medan ett högre värde ger en gulare ton som kan påverka synupplevelsen. För en optisk lins är ett gultonsindex under eller runt 10 ett godkänt resultat.
Reflektion
För att bedöma glasens antireflexförmåga har laboratoriet också mätt specifikt hur mycket ljus som inte passerar genom glaset utan i stället studsar bort från linsens yta. Ett lägre reflektionsvärde minskar störande reflexer, förbättrar synkvaliteten och ger mindre blänk i glasen. Smuts- och vattenavvisande egenskaper Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska och smuts. Ju lägre kontaktvinkel, desto sämre är linsens vatten och smutsavvisande egenskaper.
Reptålighet
Hur reptålig linsens yta är beror framför allt på ytbehandlingen (hårdhetsbehandlingen). Ett reptålighetstest mäter hårdheten på ytan genom att en spets av volframkarbid dras över ytan
med en viss kraft. Ju högre kraft som krävs för att repa ytan, desto bättre reptålighet i glaset.
Styrkor
Linsens optiska egenskaper har mätts i en viss punkt för att avgöra om dess uppmätta styrka stämmer överens med receptet. Styrkan har också mätts över hela linsen för att avgöra hur progressiviteten är distribuerad över ytan.