Vi kan skapa fram tiden genom att föreställa oss den. Det menar Anja Melander, som just nu skriver en bok om hur vi ska bryta oss loss från fantasikrisen. Vad missar vi när vi glömmer bort att leka och drömma?

När du öppnar den här utgåvan av INRI är det sannolikt bara dagar kvar till riksdagsvalet 2026 – eller
så har det nyligen avgjorts. För mitt resonemang spelar det egentligen mindre roll vem som gick segrande ur omröstningen den här gången. I podcasten Heja Framtiden intervjuar jag varje vecka nya företagare, framtidstänkare, forskare och författare. De flesta är tyvärr rörande överens om att politiken på många sätt sitter fast – i mandatperioder, opinionssiffror, förlegade strukturer, käbbel, pajkastning och detaljer. Precis som med kvartalskapitalismens kvävande kortsiktighet blir de politiska besluten ofta förankrade i akuta brandsläckningar och ohämmat valfläsk snarare än långsiktiga visioner. Vi vet väldigt mycket om vad andra har gjort fel, snarare än vad man faktiskt själv vill åstadkomma.

Och till slut vet vi nästan inte vad skillnaden är mellan våra sju alternativ: skolklasserna ska bli mindre, vården ska bli bättre, alla ska få mer i plånboken, jobben ska bli fler. De andra har gjort fel. Vi ska göra rätt. Okej, vad skönt! Men hur ser den mer långsiktiga framtidsvisionen ut?

Våra politiska partier pratar om framtiden med ord. Och ord är ju en del av den mänskliga upplevelsen, men inte i närheten av hela. Genom att göra framtiden till någonting konkret som man kan uppleva, ta på och smaka, då blir det någonting som vi faktiskt kan ta ställning till.

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN
De visioner som – både här hemma och globalt – har stått starkast under de senaste åren har snarare handlat om en återgång till det förflutna. Vi gör Sverige till Sverige igen. Sverige kan bättre. Så att Sverige blir mer som Sverige. Make America Great Again. Make Europe Great Again. Och så vidare. Låt oss gasa mot något som kanske inte längre existerar.
− Tänk om vi skulle kunna omvandla våra valstugor till framtidsrum?
Det föreslår Anja Melander när vi slår oss ner i studion för en poddintervju.
− Man skulle kunna kliva in och säga: ”okej, hur känns det egentligen i Vänsterpartiets bild av Sverige? Hur skulle det kännas att kliva in i Sverigedemokraternas framtid?” Hon har en bakgrund som beteendevetare och är van vid att utforska framtider som känns och utmanar. Bland annat har hon jobbat på Sally, konsultjätten EYs framtidslabb som etablerades efter att man 2020 förvärvade designbyrån Doberman.
− Våra politiska partier pratar om framtiden med ord. Och ord är ju en del av den mänskliga upplevelsen, men inte i närheten av hela. Genom att göra framtiden till någonting konkret som man kan uppleva, ta på och smaka, då blir det någonting som vi faktiskt kan ta ställning till.

FRAMTIDSKRISEN
Anja Melander tillhör den växande skara framtidstänkare som menar att den så kalllade polykrisen – den sammanflätade väven av klimatförändringar, polarisering, geopolitisk instabilitet, psykisk ohälsa, ekosystemkollaps och algoritmisk manipulation – egentligen bör ses utifrån något djupare: fantasikrisen, vår
oförmåga att föreställa oss alternativa framtider. Eller för att vara konkret: vi har väldigt svårt att föreställa oss positiva framtider. Dystopierna duggar som bekant tätt.
− Fantasikrisen är en psykologisk, ekonomisk och politisk låsning som vi befinner oss i. Där är det väldigt svårt att föreställa sig andra framtider än det som är just nu. I förra numret av INRI skrev jag om hur strategisk framsyn har fått mer syre under de senaste åren, och hur de självutnämnda futuristernas rubrikvänliga framtidsprediktioner allt mer lyser med sin frånvaro. Det vi egentligen eftersträvar är anpassningsförmåga och resiliens. Beredskap inför en myriad av framtider.
− Jag ser det nästan som vatten i en bäck, fortsätter Anja. Vi kan inte stoppa vattnet från att strömma helt. Men vi kan bygga strukturer och skapa riktningar som känns mer positiva. Och det är det jag ser som kraften i framsyn. Men det är fortfarande svårt att förmedla förståelsen och den fysiska förnimmelsen av framtiden. Genom spekulativ design kan man nyttja konst och lekfullhet för att utveckla platser och produkter som skulle kunna finnas i framtiden – ifall linjerna dras ut till sin spets.

Själv deltog jag nyligen i en workshop på KTH där man hade tagit fram en kollektion med Televerket-grå produkter för framtidens smarta hem. Det var ett portlås med ansiktsigenkänning, LED-lampor som reagerar på vår sinnesstämning, en smart klocka som mäter och analyserar dina biometriska värden, en startklar övervakningsdrönare som sitter i taket och rycker ut om kameran reagerar på något ovanligt i vardagsrummet.

MYNDIGHET FÖR MENING
Men när samtalsledaren Klara Adolphson påpekade att det här var en framtid där svenska staten skickade ut dessa produkter som ett startpaket till alla nya husägare i landet, gick det nästan rysningar genom deltagarna. Ska staten verkligen veta allt om mig? Vem äger datan? Hur kan den användas? I nästa andetag insåg vi samtidigt att det är precis den typen av produkter och tjänster som vi redan i dag glatt köper från amerikanska techjättar. Nya rysningar.

Anja Melander har bland annat arbetat med den här typen av spekulativ design i ett halvårsprojekt på uppdrag av Arbetsförmedlingen.
− Jag tror vi tog fram 20 olika scenarier för hur Arbetsförmedlingen skulle kunna se ut 2035. Och sen valde vi ett av dem som blev ”Meningsmyndigheten”, och som byggde på det japanska konceptet Ikigai – livets kall. Meningsmyndigheten jobbade med att hjälpa människor förena deras intressen, passion och erfarenheter med världens behov. Men konceptet behövde få liv. Så teamet byggde upp en fiktiv myndighet på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Solna, där medarbetare fick kliva in och möta personer som låtsades jobba på den framtida myndigheten och som kunde berätta hur det fungerade. Man kunde få testa digitala tjänster och uppleva hur framtiden skulle kännas.
− Genom att göra framtiden till någonting konkret så blev den också verklig. Och det skapade ett helt annat samtal på Arbetsförmedlingen. En ökad känsla av agens och handlingskraft. Och framförallt en systematik kring hur man kan utforska och jobba med framtiden på kreativa sätt i fortsättningen.

LEK & FANTASI
Så hur uppmanar vi till lek och fantasi för att träna upp våra mentala modeller att våga tänka nytt och oväntat? Anja Melander förespråkar ett brett skifte med upprättande av en nationell infrastruktur. Det är ett av de budskap
hon hoppas kunna förmedla i sin kommande bok med arbetstiteln Fantasikrisen – Konsten att forma framtiden. Men hur skulle en sådan infrastruktur se ut i praktiken?

Hon hänvisar bland annat till forskning som pratar om så kallade third places, där människor kan umgås, tänka och drömma utan kommersiella intressen.
− Jag tror att vi kan leka med staden och jobba mer med vår lokala förankring för att testa att leva på nya sätt. Inställningen är att framtiden blir till när vi tror på den − och den är inte någonting vi behöver vänta på.
− Vi kan leva nya framtider redan i dag. Och det är det som jag tycker är mest inspirerande med det här arbetet egentligen: att det är så världen förändras. Det är när en liten grupp människor går ihop och säger ”vi vill leva på ett annat sätt, så därför gör vi det.” Och då blir det en framtid.

Den här månaden bjuder jag på tre böcker för dig som älskar at t blanda historia med nya idéer för framtiden.
AV CHRISTIAN VON ESSEN

3 x BOKTIPS

THE LAGHUM ECONOMY
Av Stefan Krook
Det ekonomiska systemet optimerar för fel saker. Kanske bör vi helt enkelt försöka uppgradera marknadsekonomin?

Serieentreprenören och investeraren Stefan Krook ligger bland annat bakom Godel och Kivra. Nu lägger han nästan all sin tid på att sprida budskapet om en Laghum-ekonomi, med lägre skatt på
arbete och högre skatt på naturresurser. I Stefan Krooks framtid kostar alltså den hållbart producerade varan till slut mindre än den ohållbart producerade.

2025 hade jag den stora förmånen att sommarjobba som redaktör för boken, och det är fascinerande att se hur många tunga profiler inom det svenska näringslivet som faktiskt läst och tagit till sig av den. Nästa steg är att övertyga våra politiker om idéns genomförbarhet

BRAIDING SWEETGRASS
Av Robin Wall Kimmerer
Med ena foten i biologiforskning och den andra i den amerikanska ursprungsbefolkningens traditioner lyckas Robin Wall Kimmerer sy ihop den brutna relationen mellan natur och människa i en poetiskt vacker väv.

Just odlingen, skörden och flätningen av sweetgrass (doftmyskgräs) är talande för Kimmerers grundläggande budskap: människan är beroende av naturen, men naturen mår faktiskt ofta bra av människans kärleksfulla hand. Vi tar från naturen, vi tackar den, sen ger vi något tillbaka.

Boken kom ut redan 2013, och har sedan dess blivit en inspirerande och intuitivt slagkraftig klassiker för alla som gärna droppar ord som komplexitet, emergens, ekosystem och samskapande även i konferensrummet.

GENERAL THEORY OF DISRUPTIVITY
Av Christopher Lyrhem
Vad är det som gör att vissa bolag lyckas omkullkasta en hel bransch (Spotify, Apple, Uber), medan andra faller handlöst ner i glömska från en ohotat ledande position (Blockbuster, Kodak, Nokia)?

Christopher Lyrhem har i sin senaste bok borrat i historien för att hitta och analysera 300 exempel på disruption. Utifrån sin data har han därefter lagt fram en ekvation för framtiden: D=MC2
– alltså ”disruptivitetsteorin” istället för relativitetsteorin.

Den potentiella disruptiviteten (nytt ord) är summan av marknadens storlek och tröghet, multiplicerat med nivån av kreativt inflöde utifrån – oftast är det faktiskt branschnoviserna som kommer med de mest banbrytande idéerna. Lyrhems önskan är att fler företagsledare lär sig se – och förhoppningsvis även kliva in i – dessa stora skiften långt innan de inträffar.

CHRISTIAN VON ESSEN
Christian von Essen runs Heja Framtiden, a podcast and platform for future issues. Since 2018, he has met with nearly 700 futurists, entrepreneurs, researchers and experts. Over the years, the podcast has become a
own media house, with book publishing, newsletters, lectures and events.
www.hejaframtiden.se

Scan the QR code to see more of Christian's projects.