inrikes

Klicka här för att läsa magasinet digitalt.

Därför behöver vi mörker

Inrikes-Därför-behöver-vi-mörker

Dela

Förbanna inte mörkret, omfamna det i stället! Det är minst lika viktigt för din hälsa som ljuset – och numera är mörker faktiskt en bristvara.

Tillhör du också dem som klagar på det kompakta mörkret under vinterhalvåret? Det finns flera skäl till att omvärdera synen på mörker som någonting dåligt. I stället borde vi passa på och kura skymning nu under den mörka årstiden, för hälsans skull.

– Vår inre klocka, den så kallade cirkadiska rytmen, behöver både ljus och mörker, säger läkaren Robel Malki. Han förklarar att kroppen är anpassad efter växlingen mellan ljus och mörker.

– Människor och egentligen även djur och växter har ett 24-timmarssystem som styr uppgifter i cellerna så att de sker vid rätt tidpunkt för organen. Den här cirkadiska rytmen reglerar kroppens funktioner såsom blodtryck, kroppstemperatur, hormonutsöndring till och med celldelning, säger Robel Malki.

Det är alltså ljus och mörker som justerar hela det livsviktiga systemet. När det blir mörkt utsöndras sömnhormonet melatonin som talar om för oss att vi ska lägga oss. När det blir ljust stängs sömnhormonet av och istället börjar andra mer aktiverande hormoner börjar flöda. Båda de här faserna är beroende av varandra för att fungera på bästa sätt, och det är därför mörkret är lika viktigt som ljuset. Det ser till att vi sover mycket bättre. I mörkret reagerar kroppen med att sänka kroppstemperatur och blodtryck för att vi ska komma till ro och somna. Numera vet man att sömnen fungerar som en reparationspaus för kroppen. Senare på natten arbetar vissa delar av immunsystemet extra aktivt, hjärnan rensar ut slaggprodukter och det är också då tillväxthormon utsöndras som mest.

Det melatonin som bildas när vi är i mörker är dock inte bara sömngivande, det är viktigt på andra sätt också: Melatonin är en stark antioxidant som kan förebygga vissa sjukdomar. Forskare har bland annat gjort studier på melatonin som en förebyggande behandling mot vissa cancerformer, till exempel bröst- och äggstockscancer. Vissa menar att det också har en föryngrande effekt på, men här finns det ännu inte några tydliga bevis.

Om vi trotsar mörkret, till exempel med en massa tända lampor, förskjuter vi vår inbyggda dygnsrytm och missar de viktiga funktionerna. Det rubbar också vårt blodsocker, vilket kan öka risken för fetma, diabetes typ 2 och andra sjukdomar, visar forskning.

– Det artificiella ljus som vi hela tiden omger oss av i form av lampor, datorskärmar och mobiltelefoner diskuteras flitigt. Man tror att det kan leda till hälsoproblem. Att till exempel titta på en ljusstark skärm sent på kvällen innan sängdags är dåligt för sömnen eftersom det håller oss vakna, säger Robel Malki.

I studier har man sett att djur som utsätts för ljus dygnet runt utvecklar benskörhet och tappar muskelmassa. Om samma sak gäller för människor vet man inte säkert. Däremot är det tydligt att vi borde omfamna mörkret med större tacksamhet än vad vi gör i dag. För faktum är att vi numera omges av så mycket artificiellt ljus att forskarna talar om en allvarlig ”ljusförorening” som stör hela vårt biologiska system. Ljusföroreningar ökar dessutom med 4 till 6 procent per år, visar forskning. Mörker är helt enkelt en bristvara numera och riktigt svart nattmörker är så sällsynt att det har blivit en turistattraktion. Organisationen International Dark Sky Association har valt ut ett antal så kallade ”dark sky communities”, samhällen där man aktivt arbetar med att värna mörkret. De flesta ligger i USA, men även danska Møns klint och Nyord finns med på listan.

Fakta ljusföroreningar 

• Brist på mörker om man så vill, påverkar allt levande, även djur och växter. 
• Ljusföroreningar är per definition dåligt för klimatet eftersom det är slöseri av energi. 
• För människor är det välkänt att de blå våglängderna i bland annat LED-ljus försvårar insomningen och bidrar till att rubba vår dygnsrytm. 
• Även fasadbelysningar och gatlyktor stör vårt behov av mörker - trots att vi inte ens tänker på det. De som bor i städer upplever sällan ett riktigt kompakt mörker. 
• Forskare har kunnat visa att smittrisken för en infektionssjukdom påverkas av konstgjord belysning. Åtminstone hos djur. Nilfeber är en virussjukdom som främst infekterar fåglar och risken att drabbas ökar dramatiskt vid nattlig belysning, enligt forskning. 
• För vissa insekter är hormonsystemen programmerade för att gå i gång vid vissa ljusnivåer. När skiftet mellan ljus och mörker uteblir kommer de aldrig in i parningsläge och riskerar att dö ut. 
• Rönnar och lönnar hamnar i obalans av för mycket ljus. Är de belägna bredvid gatlyktor kan de vara lövtäckta tre veckor längre än normalt. 

Källor: Forskning.se, Karolinska institutet

Dela

Senaste inläggen

Senaste inläggen

Redan idag är Kungens Kurva söder om Stockholm Skandinaviens största handelsområde. Genom en miljardinvestering kommer nu området att utvecklas för...

I Trelleborg skapar nu Byggnadsfirman Otto Magnusson med hjälp av Smidmek ett 16 våningar högt hus som kommer att bli...

Genom en kemisk process producerar BASF och baesiq nu cykelväskor av återvunna gamla bildäck. Materialet är både funktionellt och hållbart,...

Svenska uppstickaren Chatflights vill positionera sig som resebranschens framtida kundservice, där AI:s skarpsynthet möter människors empati och förmåga att lösa...

populära inlägg

Vår webbplats använder cookies. Läs mer om vår användning av cookies: Integritetspolicy