Den avgör när du vill gå och lägga dig, när du är som mest produktiv och här du har snabbast reaktions förmåga. Hela ditt välbefinnande hänger på din kronotyp – din kropps naturliga preferens för sömn och vakenhet. Genom att anpassa dig till din naturliga dygnsrytm kan du inte bara hålla dig friskare, du kan även prestera bättre.

alla – människor, växter och djur – har en egen kronotyp, en delvismedfödd egenskap som speglar vår
dygnsrytm. Men den påverkas även av miljöfaktorer som hur mycket dagsljus vi utsätts för. Personer med tidig kronotyp är piggast på morgonen, medan personer med sen kronotyp är piggast på kvällen. Drygt 15 procent av befolkningen hör till någon av de två grupperna. Sedan finns det vissa som är extrema morgon- eller kvällsmänniskor.
– Utöver dem finns det också en grupp som ligger någonstans mitt emellan på skalan. Vilken kronotyp man är förändras i regel med åren. Som tonåring är man oftare en kvällsmänniska som gärna sover längre på morgonen medan man med åren verkar bli mer och mer av en morgonmänniska, förklarar Jonathan Cedernaes, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet Att vi har olika kronotyper kan ha varit en fördel när människan levde som jägare och samlare. Genom att turas om att sova fanns det alltid någon som var vaken och höll vakt. Idag kan olika kronotyper orsaka problem
eftersom sociala normer gör att vi alla förväntas kunna kliva upp tidigt på morgonen för att gå till skolan eller arbetet. Dessutom har det länge ansetts vara en dygd att vara morgonpigg. Samtidigt finns det några studier som tyder på att kvällsmänniskor oftare är mer kreativa och intelligenta.
– Ungdomar som har svårt att komma upp på morgonen kallas felaktigt för lata och slöa. Men faktum är att de är biologiskt anpassade för att vakna senare, säger Jonathan Cedernaes, som förespråkar senare skolstart eftersom det skulle ge unga mer av den viktiga sömnen. Får man den sömn man behöver mår man också bättre mentalt och slipper social jet ag, som uppstår när man sover olika tider i veckorna och på helgerna, till exempel att man försöker sova i kapp veckans sömnbrist på helgerna. Och det här drabbar även den andel vuxna i arbetslivet som är kvällsmänniskor. De senare uppstigningstiderna på helgen gör att det blir ännu svårare att komma upp i tid i början av veckan. Forskning har också
visat att kvällsmänniskor oftare drabbas av diabetes, vilket delvis hänger ihop med att social jet lag kan påverka hormoner och ämnesomsättning negativt. En annan skillnad är att vår känslighet för ljud och buller varierar över dygnet. I flera länder, bland annat USA, förespråkar man nu så kallad ”chronoworking”
– arbetstider där man tar mer hänsyn till de anställdas dygnsrytm och inför en slags flextid de luxe där de anställda får arbeta de tider då de är som mest produktiva och alerta. Och det skiljer sig åt mellan de olika kronotyperna: Morgontyperna presterar ofta bättre på morgonen, medan kvällstyperna ofta presterar
bäst sen eftermiddag.
– Jag tror att det finns mycket att vinna på att ta mer hänsyn till de olika dygnsrytmer. Under pandemin när många jobbade hemma minskade social jet lag, sannolikt för att man kunde jobba hemifrån, säger Jonathan Cedernaes. Den tid man tidigare lade på att pendla, kunde man nu i stället lägga på till exempel
träning – som främjar sömnen. Han berättar att man inom forskningen brukar skilja på fyra olika kronotyper. De fastställs genom att man får fylla i ett frågeformulär.
– Man får svara på frågor som när man helst går och lägger sig respektive stiger upp om man inte ska arbeta dagen efter och när på dagen man är som mest aktiv.

VILKEN KRONOTYP ÄR DU?
Kronotyper är kroppens naturliga preferenser för vakenhet och sömn. Kronotypen kan variera från person till person beroende på genetik, ålder och andra faktorer. Vissa forskare tror att kronotyp kan skilja sig åt beroende på var i världen man bor också. För att ta reda på din kronotyp, ska man titta på sina sömnpreferenser, energinivån under dagen och när man är hungrig. Utifrån det delas man in i fyra olika kronotyper, baserade på sömnvakenhetsmönster som hos djur.
Lejon
Vaknar ofta tidigt och har som mest energi på förmiddagen. Gör helst brådskande arbetsuppgifter först på morgonen men kan tycka att sociala aktiviteter på kvällen är påfrestande. Sover ofta gott hela natten och vill ha fasta sov rutiner. Ett typiskt lejon vaknar vid klockan sex på morgonen, är som mest produktiv mellan klockan nio och två och lägger sig helst vid tio på kvällen.
Björnen
Är en kronotyp som ligger någonstans mitt emellan morgon- och kvällstypen. Har inga problem med att ha vanliga kontorstider eller med sociala aktiviteter på kvällen men viktiga möten/aktiviteter
ska helst förläggas till förmiddagen. En typisk björn vaknar klockan sju på morgonen och är som mest produktiv mellan klockan tio och två på eftermiddagen. Kan få en dip efter lunch. Lägger
sig helst vid elva på kvällen.
Vargen
Varg-typen är den klassiska nattugglan som gillar att vara uppe sent. Brukar vara trögstartad på morgonen och har då svårt med kreativa och utmanande uppgifter.
En typisk varg sover gärna till halv åtta på morgonen, är som mest produktiv sen eftermiddag eller tidig kväll och lägger sig vid midnatt.
Delfinen
Den här kronotypen har i regel ett lite rörigt sömnmönster med oregelbundna sovtider. Kan vara aktiva dygnet runt. Sover ofta lätt och kan vakna upp på natten. En typisk delfin vaknar klockan sex på
morgonen och är produktiv mellan tre på
eftermiddagen och sju på kvällen. Lägger
sig helst elva på kvällen

Källa: Science Times