Att förklara det komplexa på ett enkelt vis är en av de superkrafter Anders Hansen besitter. Hjärnan är fortfarande i fokus, men nu utmanas den av AI. Vem som inspirerar och var för han ser till att spinga nästan dagligen har absolut en enkel förklaring.
AI är på gott och ont mer kraftfull än någon annan teknik och vill vi kunna navigera i det här så måste vi förstå oss själva bättre. Vi måste lära oss att förstå våra akilleshälar.
Anders Hansen är punktlig. Prick på sekunden avtalad tid plingar det till på Zoom och det glada ansiktet från TV poppar upp på skärmen. Psykiatern, författaren och programledaren har en nyfiken och öppen attityd som vi känner igen från hans populära TV-program. I fyra avsnitt av Smartare än hjärnan – som just nu finns på SVT Play – undersöker och jämför Anders AI med våra egna hjärnor samt överväger AI:s möjligheter och faror.
Anders Hansen har ett brinnande intresse för allmänbildning som lyser igenom i hans program. Han har lyckats att göra TV-program om vetenskap och teknik som tilltalar en bred publik. Det är dock ingen lätt uppgift att förklara vad AI (Artificial intelligence) är och hur det påverkar våra hjärnor på ett sätt som tilltalar TV-tittare i alla åldrar.
– När jag började fundera på serien, så ville jag inte göra en serie om teknik utan om hur människor fungerar, säger Anders, som leende sitter framför sin datorskärm. Håret är lite rufsigt och han är klädd i en grå t-shirt. Det ljusa rummet bakom honom har vitmålade väggar som är prydda med några inramade svartvita fotografier. I taket hänger en vacker ljuskrona.
– Vi behöver veta mer än någonsin hur den mänskliga hjärnan fungerar, säger Anders vidare. AI-tekniken kan både vara det bästa som har hänt och det sämsta som har hänt. För att citera en historiker ‘en kniv är ett verktyg som man kan skära sallad med eller rädda livet på folk med eller så kan man sticka ihjäl någon’. Anders förklarar att AI är mer kraftfull än en kniv och därmed kan användas till mer fantastiska och fruktansvärda saker. Och till skillnad från en kniv så utvecklas AI ständigt. AI förändras och blir hela tiden smartare.
– AI är på gott och ont mer kraftfull än någon annan teknik och vill vi kunna navigera i det här så måste vi förstå oss själva bättre. Vi måste lära oss att förstå våra akilleshälar.
Anders tillägger att AI kanske kommer att innebära att det sker en så pass stor förändring att
det är i nivå med den industriella revolutionen.
– Jag tror att väldigt många känner sig utanför, förstår inte vad det här är. Jag ville att de som inte förstod ett smack om AI och var helt ointresserade ändå skulle få en liten inblick. När min mamma, som är helt ointresserad av teknik, såg avsnitten sa hon att ‘nu fattar jag lite grand’ och så berättade hon för sina väninnor och då kände hon inte längre att hon är utanför. Hon är med i samhällsförändring, och det var en anledning till att jag ville göra den här serien – att fler skulle känna sig inkluderade i AI-utvecklingen.
Det som gör många av oss rädda för AI:s framfart kan delvis bero på att vi dagligen läser och hör om olika exempel där AI använts av bedragare för att komma åt våra bankkonton eller stjäla våra identiteter, för att inte tala om desinformation och fejkade bilder och filmer i media – och en massa annat som skapar förvirring och oro. Snart vet vi inte vad vi ska tro på längre.
– Desinformation och deep fake, det är sådant vi råkar ut för dagligen redan och därför är det viktigt att vi förstår hur vi kan luras så att vi inte blir lurade, säger Anders. Därför är det viktigt att den här kunskapen förs ut så snabbt som möjligt. Förstår man sin hjärna och sig själv bättre kommer man dessutom börja ta
andra beslut. Att förändra vårt beteende är inget som sker över en natt, men enligt Anders är det möjligt
– om vi bara vill.
– Men det kommer inte att komma som ett brev på posten direkt. Det kräver att man hör det många gånger så att det verkligen sjunker in och till slut kommer man att se det här utspela sig inom sig själv. Och då kommer man att ändra saker i sitt liv. Det är min erfarenhet och det gäller oavsett om man pratar om ens beslut kring motion, sömn och att ses på riktigt. Vi behöver förstå hur våra instinkter, som en gång utvecklades för att hjälpa oss överleva, riskerar leda oss fel i dagens samhälle. Det kommer vara
viktigare än någonsin i en värld med AI.
När Anders och resten av produktionsteamet arbetar med TV-program som Smartare än hjärnan ägnar de mycket tid på att hitta sätt att förklara på ett sätt som når ut. Han berättar att han lägger oerhört mycket arbete på att finslipa manus för att skapa ett språk och formuleringar som gör ämnet förståeligt.
– Jag har alltid tyckt att det är en svaghet i mänsklig natur att tro att bara för att någon presenterar något med komplicerade och osammanhängande prosa och är gravallvarlig så är det samma sak som att det är sant. Så är det ju inte. Den som verkligen har fattat något ska kunna förklara det i sina huvuddrag så att en 12-åring förstår och tycker det är spännande.
Anders håller ofta föredrag för olika slags publik och han säger att han upplever att de flesta av oss är intresserade av ungefär samma saker.
– Jag håller ungefär samma föredrag för högstadieelever som för kollegor på Karolinska Institutet. Jag försöker att presenterade vetenskapliga saker på det sätt som jag själv skulle vilja få det presenterat för mig om jag inte jobbade med det.
Vad har varit den största behållningen med att göra Smartare än hjärnan för dig privat, så här i efterhand?
– Jag blev både mer positivt inställd till AI och mer negativ. Jag är optimist så till vida att AI kan lösa gåtor inom forskning och medicin som vi har kämpat med i decennier. Där kan AI kan vara ett otroligt verktyg. Samtidigt kan AI slita isär oss på ett sätt vi aldrig har varit med om tidigare.
Var det någon del av inspelningen som påverka de dig extra mycket?
– Det som slog mig när jag träffade många av experterna som jag intervjuade i serien är att de vet inte hur AI gör, att den lär sig själv. När jag till exempel mötte robotteamet på MIT (The Massachusetts Institute of Technology) i Boston, så visade de en robothund som kan ta sig fram till exempel där det är för farligt för människor att vara. När den där lilla roboten trillar omkull så kan den resa sig upp igen. Jag
puttade på den så att den ramlade, men den reste sig jättesnabbt själv. Jag frågade hur den kunde göra det och då svarade utvecklarna ‘vi vet inte, den lärde sig själv.’ Det är å ena sidan fantastiskt och samtidigt ger det mig en klump i magen.
Hur tror du att vi kommer att uppfatta programserien Smartare än hjärnan när vi tittar på den om 20 år?
Det som slog mig när jag träffade många av experterna som jag intervjuade i serien är att de vet inte hur AI gör, att den lär sig själv.
– Kul att du frågar. Jag hoppas att om man ser de här programmen om tio eller 20 år då kommer man säga så här; ‘de hade ingen aning om hur det här skulle spelas ut, men de förstod vad det kokade ned till. De förstod vad som var pudelns kärna, de förstod att om vi skulle må bättre av det så kokade det ned till ifall AI förde oss samman eller om det drog isär oss’. Så jag hoppas att vi i programmen identifierade själva grunden i vår natur som kommer att avgöra vilken roll AI kommer få för oss.
Du är en stark förebild för väldigt många , tack vare dina böcker, T V- program och föreläsningar. Har du något särskilt stark förebild själv, någon du ser upp till?
– Den som har inspirerat mig mest är Hans Rosling. Jag hade förmånen att träffa honom och diskutera med honom några gånger och jag vet att han uppskattade det jag skrev. Hans förmåga att lära ut och föra över vetenskap och reducera komplicerade saker till så enkelt som möjligt var enastående. Om jag har någon ledstjärna så är det Hans. När vi filmade inlägget för Smartare är hjärnan där jag och AI-experten Gustav Söderström gick igenom olika AI-tekniker, då tänkte jag att ‘nu ska vi göra en Hans
Rosling-hyllning. För att förklara för tittarna så ska vi använda griffeltavlor, pinnar och kottar
– för så skulle Rosling ha gjort.’ Anders gillar att jobba. Han har ständigt nya projekt på gång. Just nu arbetar han med en ny bok.
– En normal dag sitter jag inne och skriver ett par timmar och någon dag i veckan arbetar jag kliniskt med patienter. Ibland har jag även föreläsningar. När vi spelar in TV så blir det ju att man jobbar med det på heltid i ungefär åtta veckor. Men mycket handlar om att sitta och skriva och fnula på manus och boktexter.
Det är en ganska isolerad tillvaro, men jag har strukturerat upp det ganska bra med luncher och sådana saker så att man inte är helt själv. Men jag märker att det är bra att det får vara lite isolerat och till och med lite tråkigt ibland. För det är då man kommer på de intressanta sakerna. Om man bara rusar och studsar från det ena till det andra som en tätting så missar man ju det där. Så för mig, rent kreativt, har det varit viktigt att ge mig själv tid att ha tråkigt ibland och låta det inte hända så mycket. Det är då man grunnar fram de här grejorna som särskiljer det man gör från vad andra gör.
Borde fler som är experter inom olika områden göra som du gör och försöka sprida kunskapen vidare på ett sätt som går att förstå för oss som inte är experter?
– Jag tror det. Om vi vill att kunskap och vetenskap ska ha större påverkan i samhället så måste den föras ut. Om ingen gör det så fylls media bara av skräp som ‘så ser du att din hund är psykopat’ eller ‘vilken färg är din personlighet’ och liknande.
Tack vare de populära TV-programmen blir Anders ständigt igenkänd på stan, men det är inget som stör honom. Tvärtom.
– Jag har inga negativa erfarenheter av att bli igenkänd. Det som är kul är att det är människor i olika åldrar som kommer fram och pratar med mig. Det är allt från 9-åringar till 90-åringar – jag möter verkligen hela spektrat. En annan sak som hänt sedan jag började medverka i TV är att jag får en massa konstiga förfrågningar om att vara med på olika saker, om allt mellan himmel och jord. Men det lärde
jag mig snabbt att säga nej till. Om man börjar medverka i en massa olika sammanhang som inte är kopplat till ens profession så kommer ju ingen att lyssna på det man säger efter ett tag. Dessutom har jag inget intresse av att vara med i gameshows och reality shows och vad det nu är. Jag tittar inte på sådant. Kommer aldrig göra. Då är det enkelt att tacka nej.
3 SNABBA
Träning: “Jag försöker att springa fem dagar i veckan, 20 minuter varje gång. Jag tycker inte att det är kul, men jag gör det ändå för att jag vet hur bra jag mår av det. Jag ser inte fysisk aktivitet som en prestation utan det är bara för att jag vill må bra och funka så bra som möjligt.”
Favoritplatser i Sverige: “Jag älskar Stockholms skärgård och Djurgården i Stockholm, där promenerar jag ofta. Jag gillar Norrland, jag har varit mycket i Luleå-trakten och det är en underbar del av Sverige. Ett av mina smultronställen är Sävsjö, som är en liten stad i Småland. Min mormor och morfar kom därifrån och vi var där mycket på somrarna när jag var liten. Mina morföräldrar är borta nu, men jag besöker staden ibland av sentimentala skäl. Det är oerhört fint där.”
Avkoppling: “Musik, framför allt gubbrock vilket nog märks i serierna där jag försöker pressa in mina musikaliska hjältar så mycket det går. Läser kopiöst mycket, har just läst ut Robert Harris skrämmande aktuella Konklaven. Älskar film. Sådant som är bra kan jag se 5–10 gånger. Har tappat räkningen hur många gånger jag sett Stanley Kubricks The Shining och TV-serien Mad Men.”
ANDERS HANSEN
Ålder: 51.
Yrke: Specialistläkare i psykiatri, författare och programledare.
Bor: Stockholm.
Familj: Mamma, bror.
Bakgrund i korthet: Studerade ekonomi på Handelshögskolan men hoppade av för att studera till läkare i stället. Intresset för hjärnan började när han under andra året på läkarutbildningen var med på en obduktion och höll i en hjärna. Har skrivit flera populära böcker, som översatts till 38 språk, bland annat Hälsa på recept (med Carl Johan Sundberg), Hjärnstark, Fördel ADHD, Depphjärnan och Skärmhjärnan. Programledare och manusförfattare för programserierna Din hjärna och Din personlighet.
Aktuell: Med programserien Smartare än hjärnan, finns att se på SVT Play.
