Har du lika bra kognitiv som kroppslig kondition? Vi vet i regel hur mycket fort vi springer milen. Men hur det står till med minne, fokus och analys förmåga brukar det vara sämre med. Här några tester som ger svar!

Har det plötsligt blivit svårare att hitta rätt ord eller att komma på svaret på en fråga du egentligen kan när du tittar på en frågesport på tv? Vi brukar kalla det ”senior moments” – vi har saker på tungan men får inte fram dem. Men när är dessa ”hjärnsläpp” normala och när kan de vara tecken på att hjärnan och minnet inte fungerar som de ska? Det är inte konstigt om man ibland får leta länge efter namnet på en viss kändis. Däremot hör det inte till ett friskt åldrande att plötsligt glömma namnet på sin partner eller på
sina barn. Det är först med de stora minnesluckorna, som att glömma hela samtal eller alla inbokade möten, som det finns anledning till riktig oro.

– Det hör till att man blir lite långsammare med att plocka fram information med åren. Informationen finns där men den tar bara längre tid att få fram. Vi kan också vara mer eller mindre disträ i perioder utan att det är något konstigt, säger Hedvig Söderlund, hjärn och minnesforskare och professor vid Luleå tekniska universitet som har skrivit flera böcker om bland annat demens. Hon har även egen erfarenhet av minnesproblem efter en utbrändhet, något hon skrivit om i sin bok ”Utbrändhet – vetenskapen bakom och vägen tillbaka”. För hennes del handlade det dåliga minnet alltså om att hon var utbränd.

– Jag minns att jag skämdes mycket för att jag glömde bort saker jag hade sagt till mina vänner. Jag kunde glömma bort att packa upp varorna ur kassen när jag hade varit och handlat. Jag var väldigt disträ men jag glömde aldrig bort hela händelser ur mitt liv, säger hon. Just detta med att man glömmer saker som är här och nu, som att man har bokat tid i tvättstugan eller vad man har sagt till en närstående, är oftast tecken på att negativt av stress ligger bakom problemet. Det är också normalt att missa avfarten när man åker hem för att man tänker på annat men det är inte normalt att helt glömma bort vilken avfart som leder hem. Vid ”normal” glömska kan glömma vad man åt till middag dagen innan, medan man vid demens inte minns att man har ätit middag överhuvudtaget. Enligt Hedvig Söderlund är skillnaden mellan sjukligt och friskt kognitivt åldrande bland annat en fråga om frekvens. Att behöva leta efter nycklar och glasögon är normalt när man är stressad och har sovit dåligt.

– Men har man sovit gott och trots det behöver leta efter dem varje dag kan det vara ett varningstecken, säger hon.

TESTA DIN KOGNITIVA KONDITION HEMMA
Kognitiva förändringar sker ofta långsammare än fysiska. Därför är regelbundna kontroller bra. Gör testerna några gånger och testa sedan på nytt efter en månad för att upptäcka eventuella försämringar.
Gå och räkna baklänges
Ta en promenad i ditt normala tempo och räkna ner baklänges från 100 till 1
i tre omgångar. Om din gånghastighet förändras avsevärt under uppgiften kan det tyda på kognitiv svikt. Den kan ha flera orsaker, som sömnbrist eller stress till exempel.
Rita och minns
Ta fram ett papper och be en vän säga tre helt orelaterade ord (till exempel pumpa, ex-make och faktura) som du ska komma ihåg. Efter det ska du rita en urtavla. Efter att ha ritat klockan ska du uppge de tre orden igen. Om du lätt kan komma ihåg alla ord tyder det på ett gott minne.
Namnge föremål
Ställ en timer och låt en vän räkna hur många föremål i en kategori (till exempel djur eller klädesplagg) du kan räkna upp inom en minut. Ett bra resultat är om du kommer på fler än 21 föremål. Om du inte kan namnge 15 föremål kan du uppleva någon form av kognitiv funktionsnedsättning.
Koppla siffra till bokstav Ta fram ett papper och be en vän skriva ner alfabetet och siffror från 1 till 29 huller om buller. Du ska sedan koppla ihop siffror och bokstäver i följd (1, A, 2, B, 3 C och så vidare). Ta tid på hur lång tid det tar. Gör om testet efter en månad för att se om det är någon skillnad. Testet mäter kognitiv flexibilitet, det vill säga din förmåga att växla mellan uppgifter.

Vissa personer kan också bli lite långsammare efter pensionen när de inte blir aktiverade på samma sätt varje dag som tidigare.

När man får problem med exekutiva funktioner, det vill säga att fatta beslut, organisera, planera och strukturera ska man också söka hjälp, anser Hedvig Söderlund. Inte minst för att onödig oro faktiskt kan göra att hjärnan och minnet fungerar ännu sämre.

– Blåser man upp problemen kan det i viss mån göra det hela värre. Man hamnar i en ond cirkel av övertänkande i onödan. Förutom stress, kan även depression, alkohol och läkemedel göra att minnet och tankeförmågan sviktar.

– Till exempel kan fel dos av blodtryckssänkande medicin göra att man blir yr, sömnig och inte presterar så bra som man brukar. Brist på vitamin B12 och järn kan också påverka kognitionen, säger Hedvig Söderlund. Även den hjärndimma vissa kvinnor upplever i klimakteriet kan ibland misstas för
kognitiv svikt.

– Vissa personer kan också bli lite långsammare efter pensionen när de inte blir aktiverade på samma sätt varje dag som tidigare, säger Hedvig Söderlund. Det är den typen av faktorer läkare tar hänsyn till när någon söker hjälp för kognitiva problem.

– När man har uteslutit sådana tänkbara bakomliggande orsaker kan man gå vidare med ett test, MMT, Mini Mental Test. Det brukar ge ett tydligt svar på om glömskan är en följd av naturligt åldrande, stress eller demenssjukdom. I testet ingår bland annat att försöka komma ihåg och repetera ett antal ord, stava ord baklänges eller att räkna baklänges i omgångar. Det finns också flera sådana ”gör det hemma” tester som kan ge en fingervisning om en persons kognitiva kondition. Bli inte förskräckt om du inte kammar hem full pott på testerna. Att ha lite dåligt minne kan faktiskt vara bra ibland. Som när man har skaffat sig ett nytt lösenord eller en ny pinkod. Risken är att livet skulle bli väldigt rörigt om vi samtidigt inte glömde bort de gamla koderna.

SÅ HÄR KAN DU VÄSSA HJÄRNAN
Redan i 60-årsåldern börjar minnet att försämras som en följd av normalt åldrande. Men hjärnans åldrande går att påverka till det bättre.

Det här kan du göra:

• Styrketräna hjärnan med mentala utmaningar. Lös korsord, sudoku, lär dig ett nytt språk eller börja spela ett instrument.
• Öva på att vara här och nu. Det stärker koncentrationen och uppmärksamheten.
• Träna på mindfulness i skogen. Där blir hjärnan inte lika distraherad av annat som stör.
• Meditera. Det får den grå massan i hjärnan att bli tjockare.
• Motionera regelbundet så att du får upp pulsen. Motion syresätter hjärnan och skjuter upp insjuknandet i demens och depression, visar forskning.