Hur ser svensk vardag ut om vi drar ut dagens trender till sin mest absurda logiska slutpunkt? 2049 är förskolechatter friktions fria, tvättstugelappar maskinskrivna och matkvitton små orakel. Låt oss bjuda på några larvigt rimliga framtidsspaningar.

Ni köper ofta glass vid 21-tiden på fredagar. Det sammanfaller statistiskt med relationsstress. Pröva att diskutera förväntningar tidigare på dagen.

1. KOMMUNHUSETS SAMTALSROBOT SOM ALLA PRATAR MED MEN INGEN VILL ERKÄNNA
2049 har nästan alla kommuner en egen AI-samordnare som tar emot klagomål, önskemål och förslag. Den svarar artigt, korrekt och utan irritation, vilket gör den omåttligt populär. Så populär att tjänstemän märkt att medborgarna undviker att ringa människor. Folk är rädda för att uppfattas som jobbiga,
men AI:n kan man lasta på hur mycket som helst. Resultatet: en form av digital undervegetation av långa, känslomässiga monologer om parkeringszoner, gatljus och ”den där grannen”. Ingen i kommunen har tid att läsa allt men alla vet att det finns där. Ett slags kollektiv dagbok mot maskinen.

Sannolikhet enligt trendspanaren Nicklas Hermansson: – 92 %. Människor har alltid varit ensamma och självupptagna. Det insåg jag 2004 när jag jobbade natt som reporter på Aftonbladet och agerade mänsklig samtalsrobot för de mest ensamma läsarna som ringde för att säga allt och ingenting. Vem jag var spelade inte någon
roll, så länge jag sa vad de ville höra. I dag, två decennier senare, är vi mer öppna mot maskiner än mot människor. Och det förvånar inte. Maskinen dömer inte. Och den varken suckar eller tittar på klockan. Faktum är att en av chattbotarnas primära uppgifter är att agera psykolog – och utvecklingen lär knappast stanna där.

2. FÖRSKOLECHATTEN 2.0, DÄR ALLT SLIPAS NED TILL VÄLVILLIGT NONSENS 2049 filtreras alla meddelanden automatiskt. Varje potentiell konflikt plattas till innan den lämnar mobilen. Chattarna är extremt vänliga. För vänliga. Föräldrarna känner ingen längre. Alla säger samma sak. De riktiga diskussionerna sker i små hemliga SMS-grupper vid sidan av, där tonen är råare, ärligare och mer mänsklig. Det märkliga är att ingen vågar ta upp det. Som om det vore pinsamt att erkänna att man längtar efter en vanlig, hederlig missnöjd suck.

Sannolikhet enligt trendspanaren Nicklas Hermansson: – 25 %. Vi är redan mentalt där. I officiella kanaler är vi alla ”Bagdad Bob”. Vi polerar oss själva så pass mycket att våra närmsta vänner knappt hade känt igen oss. Men jag tror att vi kommer att få se en motreaktion. När allt blir AI-putsat och friktionsfritt kommer det skaviga och autentiska att trenda. 2049 kommer vi ha insett att det är friktionen som tar världen, och relationerna, framåt. De polerade chattarna kommer fortfarande att finnas, men då handlar det främst om envägskommunikation.

3. TRAPPHUSLAPPEN SOM SKRIVS AV EN MASKIN OCH ÄR MYCKET, MYCKET ARGARE
2049 har många hyresvärdar automatiserade lappsystem kopplade till sensorer i tvättstugan.
Det börjar med något oskyldigt: ”Kom ihåg att tömma luddfiltret.” Men systemen lär sig vilka formuleringar som ger snabbast respons, vilket råkar vara de som låter mest moraliserande.
Tonen blir oväntat bitsk. Inte för att någon faktiskt är arg utan för att systemet upptäckt att människorna lyder snabbare när lappen låter sträng. Bostadsbolag försöker nu ”tona ned” sina AI-lappar. Hyresgästerna har börjat sätta upp riktiga handskrivna lappar bredvid, som en sorts digital motståndsakt: ”Vi sköter oss, tack.”

Sannolikhet enligt trendspanaren Nicklas Hermansson: – 5 procent. Det låter som en klockren idé, om det inte vore för kapitalismen. En AI som skäller ut hyresgäster är dålig business. Bostadsbolag vill ha nöjda kunder och bygga varumärke. Det sista de vill ha är konflikter. Och eftersom vi människor uppfattar kommunikation så olika blir lapparna som rysk roulette. Däremot är risken stor för att vi får se manipulativa och passivt aggressiva lappmaskiner i framtiden: ”De flesta av dina grannar städar efter sig, vill du också tillhöra gemenskapen?”.

4. VÅRDBESÖKET DÄR AI:N HINNER STÄLLA DIAGNOSEN FÖRE HÄLSNINGSFRASEN
2049 är det standard att AI gör första bedömningen när du söker vård. Systemen läser tonfall, rörelsemönster, blodcirkulation i ansiktet och mikroförändringar i pupiller. Innan patienten sätter sig har systemet levererat en preliminär diagnos, en behandlingsplan och en riskprofil. Läkaren har blivit en slags moderator mellan kropp, maskin och människa. Patienter beskriver mötena som korta, precisa och märkligt förutsägbara. Det mänskliga samtalet blir ofta viktigare än vården. Det är därför väntetiderna
för ”pratminuter” är längre än för provtagning Sannolikhet enligt trendspanaren Nicklas
Hermansson: – 85 procent. Utvecklingen av sensorer går blixtsnabbt, så utmaningen här är inte tekniken
– utan etiken. Vill vi vara övervakade var vi än går? Var drar vi gränsen för vad vi vill dela med oss av? Samtidigt: när vårdköerna växer kommer pragmatismen att köra över integriteten. Vill du vänta fyra månader på en stressad läkare eller fyra sekunder på en AI-analys? De flesta av oss kommer att sälja vår integritet för att få snabb hjälp.”

5. ICA-KVITTOT SOM BLIVIT EN RELATIONSRÅDGIVARE
2049 använder matkedjorna AI-analys av kvitton som tjänst: hushåll får månatliga rapporter som ska ”underlätta planering och välmående”. Tanken är god men rapporterna blir snabbt mer filosofiska än praktiska: ”Ni köper ofta glass vid 21-tiden på fredagar. Det sammanfaller statistiskt med relationsstress. Pröva att diskutera förväntningar tidigare på dagen.” I början skrattar folk åt det. Sedan börjar vissa följa råden. Och när algoritmen haft rätt några gånger för mycket uppstår en ny oro: tänk om kvittot ser mer av oss än vi gör själva?

Sannolikhet enligt trendspanaren Nicklas Hermansson: – 42 procent. Matbutikerna har all data de behöver för att kunna utse dig till Årets förälder – eller sätta dig i fängelse. Men kommer de att våga använda informationen fullt ut? Risken att man kliver kunderna på tårna är stor. ”Du gillar glass” är en sak, ”Du har relationsproblem” en helt annan. Och vill man verkligen ha rabatt på morötter om man får veta att man köper för mycket färdigprocessad mat? Samtidigt: ICA kommer inte att ge dig relationsråd för att vara
snäll, utan för att de samarbetar med ditt försäkringsbolag. Om du köper för mycket pizza och glass blir försäkringen dyrare.