\u2013 Friska h\u00e4nder m\u00e5r ocks\u00e5 bra av att man tr\u00e4nar sm\u00e5musklerna i dem. Det \u00e4r \u00e4ven bra om
han har artros, s\u00e4ger Lars Dahlin. Han rekommenderar att man jobbar med finmotoriken, till exempel genom handarbete eller modellbygge. Lars Dahlin tipsar ocks\u00e5 om tr\u00e4ning med breda gummisnoddar.
Gummisnodden ska placeras mellan tummen och de andra fingrarna, ett i taget, medan man spretar med fingrarna s\u00e5 mycket man kan.
\u2013 Prova ocks\u00e5 att l\u00e4gga handen med handryggen ned\u00e5t p\u00e5 ett bord och peka med tummen upp mot taket. Upprepa med de andra fingrarna, ett i taget.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/inrikesmagasin.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/Ma-bra.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n4 TESTER SOM AVSL\u00d6JAR DIN F\u00d6RV\u00c4NTADE LIVSL\u00c4NGD<\/strong> St\u00e5 p\u00e5 ett ben och blunda <\/strong> Att balansera p\u00e5 ett ben med slutna \u00f6gon \u00e4r ett annat s\u00e4tt att testa h\u00e4lsan. Forskare har sett att risken att d\u00f6 i f\u00f6rtid \u00e4r tre g\u00e5nger st\u00f6rre f\u00f6r dem som bara kan balansera i 2 sekunder j\u00e4mf\u00f6rt med de som kan balansera i 10 sekunder eller mer. Fr\u00e5n st\u00e5ende till att sitta skr\u00e4ddare<\/strong> B\u00f6rja st\u00e5ende och s\u00e4tt dig ner p\u00e5 golvet med benen i kors. F\u00f6rs\u00f6k sedan att g\u00e5 upp till st\u00e5ende igen, utan att ta hj\u00e4lp av h\u00e4nder eller andra kroppsdelar. Du f\u00e5 en minuspo\u00e4ng vardera f\u00f6r f\u00f6ljande: Kan du st\u00e5 upp och dra p\u00e5 dig stumporna utan att ramla eller \u00f6ppna ett burklock utan problem? Grattis! D\u00e5 kommer du troligen leva l\u00e4nge. Det h\u00e4r kan du prova f\u00f6r att f\u00e5 en fingervisning om din livsl\u00e4ngd \u2013 och s\u00e5 g\u00f6r du om du inte klarar testet. Det finns en m\u00e4ngd s\u00e4tt att m\u00e4ta […]<\/p>\n","protected":false},"author":15,"featured_media":5486,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[457,456,256],"class_list":["post-5484","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-livsstil","tag-ma-bra","tag-ma-bra-traning","tag-traning"],"acf":[],"yoast_head":"\n
Res och s\u00e4tt dig ner under en minut Hur m\u00e5nga g\u00e5nger klarar du av att resa dig och s\u00e4tta dig p\u00e5 en stol under en minut? Forskning visar att de som kan g\u00f6ra det mer \u00e4n 36 g\u00e5nger p\u00e5 en minut har dubbelt s\u00e5 stor chans att vara vid liv om 13 \u00e5r, j\u00e4mf\u00f6rt med de som bara klarade av att resa och s\u00e4tta sig 23 g\u00e5nger under en minut. <\/p>\n\n\n\n
G\u00f6r s\u00e5 h\u00e4r:
Be n\u00e5gon att ta tid under \u00f6vningen. St\u00e4ll dig med h\u00e4nderna i midjan, blunda och lyft ena benet fr\u00e5n marken. Starta tidtagningen. N\u00e4r du f\u00f6rlorar balansen ska tidtagningen stoppas. G\u00f6r om testet tre g\u00e5ngen och r\u00e4kna ut genomsnittstiden.
S\u00e5 h\u00e4r l\u00e4nge ska du klara att balansera:
40-\u00e5rs\u00e5ldern: 13 sekunder
50-\u00e5rs\u00e5ldern: 8 sekunder eller mer
60-\u00e5rs\u00e5ldern och \u00f6ver: 4 sekunder
G\u00e5nghastighet<\/strong>
Personer som g\u00e5r l\u00e5ngsamt har en st\u00f6rre risk att d\u00f6 i f\u00f6rtid, visar en stor studie med 50 000 deltagare. De som g\u00e5r i normal takt har 20 procents mindre risk att d\u00f6 i hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom \u00e4n de som g\u00e5r l\u00e5ngsamt. Studien visar ocks\u00e5 att om du g\u00e5r snabbare \u00e4n normal takt, minskar du risken med 24 procent j\u00e4mf\u00f6rt med de som g\u00e5r l\u00e5ngsammare. Med snabbt r\u00e4knade forskarna p\u00e5 ett promenadtempo p\u00e5 sju kilometer i timmen. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 Hand som anv\u00e4nds som st\u00f6d
\u2013 Kn\u00e4 som anv\u00e4nds som st\u00f6d
\u2013 Underarm som anv\u00e4nds som st\u00f6d
\u2013 En hand p\u00e5 kn\u00e4 eller l\u00e5r
\u2013 Sida av benet som anv\u00e4nds som st\u00f6d<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"