sina barn. Det \u00e4r f\u00f6rst med de stora minnesluckorna, som att gl\u00f6mma hela samtal eller alla inbokade m\u00f6ten, som det finns anledning till riktig oro.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/inrikesmagasin.se\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/hjarna-e1772908116474-1024x911.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n\u2013 Det h\u00f6r till att man blir lite l\u00e5ngsammare med att plocka fram information med \u00e5ren. Informationen finns d\u00e4r men den tar bara l\u00e4ngre tid att f\u00e5 fram. Vi kan ocks\u00e5 vara mer eller mindre distr\u00e4 i perioder utan att det \u00e4r n\u00e5got konstigt, s\u00e4ger Hedvig S\u00f6derlund, hj\u00e4rn och minnesforskare och professor vid Lule\u00e5 tekniska universitet som har skrivit flera b\u00f6cker om bland annat demens. Hon har \u00e4ven egen erfarenhet av minnesproblem efter en utbr\u00e4ndhet, n\u00e5got hon skrivit om i sin bok \u201dUtbr\u00e4ndhet \u2013 vetenskapen bakom och v\u00e4gen tillbaka\u201d. F\u00f6r hennes del handlade det d\u00e5liga minnet allts\u00e5 om att hon var utbr\u00e4nd.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Jag minns att jag sk\u00e4mdes mycket f\u00f6r att jag gl\u00f6mde bort saker jag hade sagt till mina v\u00e4nner. Jag kunde gl\u00f6mma bort att packa upp varorna ur kassen n\u00e4r jag hade varit och handlat. Jag var v\u00e4ldigt distr\u00e4 men jag gl\u00f6mde aldrig bort hela h\u00e4ndelser ur mitt liv, s\u00e4ger hon. Just detta med att man gl\u00f6mmer saker som \u00e4r h\u00e4r och nu, som att man har bokat tid i tv\u00e4ttstugan eller vad man har sagt till en n\u00e4rst\u00e5ende, \u00e4r oftast tecken p\u00e5 att negativt av stress ligger bakom problemet. Det \u00e4r ocks\u00e5 normalt att missa avfarten n\u00e4r man \u00e5ker hem f\u00f6r att man t\u00e4nker p\u00e5 annat men det \u00e4r inte normalt att helt gl\u00f6mma bort vilken avfart som leder hem. Vid \u201dnormal\u201d gl\u00f6mska kan gl\u00f6mma vad man \u00e5t till middag dagen innan, medan man vid demens inte minns att man har \u00e4tit middag \u00f6verhuvudtaget. Enligt Hedvig S\u00f6derlund \u00e4r skillnaden mellan sjukligt och friskt kognitivt \u00e5ldrande bland annat en fr\u00e5ga om frekvens. Att beh\u00f6va leta efter nycklar och glas\u00f6gon \u00e4r normalt n\u00e4r man \u00e4r stressad och har sovit d\u00e5ligt.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Men har man sovit gott och trots det beh\u00f6ver leta efter dem varje dag kan det vara ett varningstecken, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n TESTA DIN KOGNITIVA KONDITION HEMMA<\/strong> <\/p>\n\n\n\n Vissa personer kan ocks\u00e5 bli lite l\u00e5ngsammare efter pensionen n\u00e4r de inte blir aktiverade p\u00e5 samma s\u00e4tt varje dag som tidigare.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n N\u00e4r man f\u00e5r problem med exekutiva funktioner, det vill s\u00e4ga att fatta beslut, organisera, planera och strukturera ska man ocks\u00e5 s\u00f6ka hj\u00e4lp, anser Hedvig S\u00f6derlund. Inte minst f\u00f6r att on\u00f6dig oro faktiskt kan g\u00f6ra att hj\u00e4rnan och minnet fungerar \u00e4nnu s\u00e4mre.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Bl\u00e5ser man upp problemen kan det i viss m\u00e5n g\u00f6ra det hela v\u00e4rre. Man hamnar i en ond cirkel av \u00f6vert\u00e4nkande i on\u00f6dan. F\u00f6rutom stress, kan \u00e4ven depression, alkohol och l\u00e4kemedel g\u00f6ra att minnet och tankef\u00f6rm\u00e5gan sviktar.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Till exempel kan fel dos av blodtryckss\u00e4nkande medicin g\u00f6ra att man blir yr, s\u00f6mnig och inte presterar s\u00e5 bra som man brukar. Brist p\u00e5 vitamin B12 och j\u00e4rn kan ocks\u00e5 p\u00e5verka kognitionen, s\u00e4ger Hedvig S\u00f6derlund. \u00c4ven den hj\u00e4rndimma vissa kvinnor upplever i klimakteriet kan ibland misstas f\u00f6r \u2013 Vissa personer kan ocks\u00e5 bli lite l\u00e5ngsammare efter pensionen n\u00e4r de inte blir aktiverade p\u00e5 samma s\u00e4tt varje dag som tidigare, s\u00e4ger Hedvig S\u00f6derlund. Det \u00e4r den typen av faktorer l\u00e4kare tar h\u00e4nsyn till n\u00e4r n\u00e5gon s\u00f6ker hj\u00e4lp f\u00f6r kognitiva problem.<\/p>\n\n\n\n \u2013 N\u00e4r man har uteslutit s\u00e5dana t\u00e4nkbara bakomliggande orsaker kan man g\u00e5 vidare med ett test, MMT, Mini Mental Test. Det brukar ge ett tydligt svar p\u00e5 om gl\u00f6mskan \u00e4r en f\u00f6ljd av naturligt \u00e5ldrande, stress eller demenssjukdom. I testet ing\u00e5r bland annat att f\u00f6rs\u00f6ka komma ih\u00e5g och repetera ett antal ord, stava ord bakl\u00e4nges eller att r\u00e4kna bakl\u00e4nges i omg\u00e5ngar. Det finns ocks\u00e5 flera s\u00e5dana \u201dg\u00f6r det hemma\u201d tester som kan ge en fingervisning om en persons kognitiva kondition. Bli inte f\u00f6rskr\u00e4ckt om du inte kammar hem full pott p\u00e5 testerna. Att ha lite d\u00e5ligt minne kan faktiskt vara bra ibland. Som n\u00e4r man har skaffat sig ett nytt l\u00f6senord eller en ny pinkod. Risken \u00e4r att livet skulle bli v\u00e4ldigt r\u00f6rigt om vi samtidigt inte gl\u00f6mde bort de gamla koderna.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n S\u00c5 H\u00c4R KAN DU V\u00c4SSA HJ\u00c4RNAN<\/strong> Det h\u00e4r kan du g\u00f6ra:<\/strong><\/p>\n\n\n\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Har du lika bra kognitiv som kroppslig kondition? Vi vet i regel hur mycket fort vi springer milen. Men hur det st\u00e5r till med minne, fokus och analys f\u00f6rm\u00e5ga brukar det vara s\u00e4mre med. H\u00e4r n\u00e5gra tester som ger svar! Har det pl\u00f6tsligt blivit sv\u00e5rare att hitta r\u00e4tt ord eller att komma p\u00e5 svaret p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":15,"featured_media":6113,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[118,790,184,789,255],"class_list":["post-6110","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-livsstil","tag-halsa","tag-hevid-soderlund","tag-hjarna","tag-kondition","tag-kropp"],"acf":[],"yoast_head":"\n![\"\"](\"https:\/\/inrikesmagasin.se\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/unhappy-frustrated-caucasian-male-pensioner-with-thick-beard-suffering-from-memory-loss-problem-posing-rubbing-his-bald-head-having-depressed-stressed-facial-expression-frowning-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n
Kognitiva f\u00f6r\u00e4ndringar sker ofta l\u00e5ngsammare \u00e4n fysiska. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r regelbundna kontroller bra. G\u00f6r testerna n\u00e5gra g\u00e5nger och testa sedan p\u00e5 nytt efter en m\u00e5nad f\u00f6r att uppt\u00e4cka eventuella f\u00f6rs\u00e4mringar.
G\u00e5 och r\u00e4kna bakl\u00e4nges <\/strong>
Ta en promenad i ditt normala tempo och r\u00e4kna ner bakl\u00e4nges fr\u00e5n 100 till 1
i tre omg\u00e5ngar. Om din g\u00e5nghastighet f\u00f6r\u00e4ndras avsev\u00e4rt under uppgiften kan det tyda p\u00e5 kognitiv svikt. Den kan ha flera orsaker, som s\u00f6mnbrist eller stress till exempel.
Rita och minns <\/strong>
Ta fram ett papper och be en v\u00e4n s\u00e4ga tre helt orelaterade ord (till exempel pumpa, ex-make och faktura) som du ska komma ih\u00e5g. Efter det ska du rita en urtavla. Efter att ha ritat klockan ska du uppge de tre orden igen. Om du l\u00e4tt kan komma ih\u00e5g alla ord tyder det p\u00e5 ett gott minne.
Namnge f\u00f6rem\u00e5l <\/strong>
St\u00e4ll en timer och l\u00e5t en v\u00e4n r\u00e4kna hur m\u00e5nga f\u00f6rem\u00e5l i en kategori (till exempel djur eller kl\u00e4desplagg) du kan r\u00e4kna upp inom en minut. Ett bra resultat \u00e4r om du kommer p\u00e5 fler \u00e4n 21 f\u00f6rem\u00e5l. Om du inte kan namnge 15 f\u00f6rem\u00e5l kan du uppleva n\u00e5gon form av kognitiv funktionsneds\u00e4ttning.
Koppla siffra till bokstav<\/strong>
Ta fram ett papper och be en v\u00e4n skriva ner alfabetet och siffror fr\u00e5n 1 till 29 huller om buller. Du ska sedan koppla ihop siffror och bokst\u00e4ver i f\u00f6ljd (1, A, 2, B, 3 C och s\u00e5 vidare). Ta tid p\u00e5 hur l\u00e5ng tid det tar. G\u00f6r om testet efter en m\u00e5nad f\u00f6r att se om det \u00e4r n\u00e5gon skillnad. Testet m\u00e4ter kognitiv flexibilitet, det vill s\u00e4ga din f\u00f6rm\u00e5ga att v\u00e4xla mellan uppgifter.<\/p>\n\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/inrikesmagasin.se\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/Hedvig.png\")
kognitiv svikt.<\/p>\n\n\n\n
Redan i 60-\u00e5rs\u00e5ldern b\u00f6rjar minnet att f\u00f6rs\u00e4mras som en f\u00f6ljd av normalt \u00e5ldrande. Men hj\u00e4rnans \u00e5ldrande g\u00e5r att p\u00e5verka till det b\u00e4ttre. <\/p>\n\n\n\n\n