Rusande räntor och skenande matpriser är ett stående inslag i var dagen numera. Stressen över plånboks frågorna tär på kroppen, ibland utan att vi märker det själva. Psykologen och stress forskar en Niclas Almén liknar den ekonomiska stressen med att ha en hotbild hängande över sig. Här berättar han hur du kan skydda dig.
AV VIVVI ALSTRÖM
Det är svårt att inte oroa sig för ekonomin i dag. Kanske vet man inte hur semester blir i år, om man klarar nästa månads räkningar – eller om man får behålla jobbet eller bostaden.
– Den största stressfaktorn när det gäller ekonomin idag är osäkerheten. Vi vet inte hur räntorna och priserna kommer att utvecklas och kan därför inte lägga upp en plan, säger
Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet. Oron över pengar kan ta sig fysiska uttryck som visar sig som diverse stressymptom.
– Vi får i princip samma stressrespons oavsett vad det är som stressar oss. Men pengar är speciellt, vi har det till så mycket. Ekonomi är en resurs som skyddar oss mot nästan allt. Därför är det inte konstigt om man blir stressad. När vi känner ett hot mot något viktigt reagerar kroppen med att utsöndra stresshormoner. Det förbereder kroppen för en kamp mot det som hotar vår tillvaro.
– Kroppen uppfattar en ständig oro som ett hot. Den kan reagera med stressymptom som hjärtklappning, matsmältningsproblem och sömnproblem, säger psykologen Niclas Almén.
Ibland är stressen så lågintensiv att vi inte tänker på den. Men den bubblar under ytan.
– Att man är spänd och nervös kan vara tecken på lågintensiv oro. Andra symtom är att det är svårt att slappna av i trevliga situationer. Har man känt oro under lång tid kan man
till sist ha glömt bort hur det känns att vara avslappnad. Känner du så, försök att vänd tankarna mot dina tankar, finns det något jag går och oroar mig för och i så fall vad?
I regel är stress inget problem för oss – förutsatt att vi kan släppa den ibland. Vi är gjorda för att klara av utmaningar men ständig oro kan också leda till att man blir kroniskt stressad.
– Den blir ett problem om vi tittar på ett TV-inslag om ekonomi i fem minuter och sedan tänker på inslaget i tre timmar efteråt. Då ska man nog begränsa sin nyhetskonsumtion. Man ska inte kolla sina fonder var tredje minut heller. Begränsa tiden och försök vara närvarande i livet i stället, säger Niclas Almén.
Men i och med att vi hela tiden påminns om situationen i media blir det också svårt att släppa tankarna på den.
– Det går att påverkas mindre av allt man hör och ser. Media har en tendens att använda starka uttryck som «ras» i stället för att skriva att ”räntan gick upp en procent”. Det är bra att vara medveten om det. Men det handlar också om att ha en acceptans och inse att jag inte kan påverka vare sig räntor eller matpriser. Andra lugnande knep är att sätta sig ner, kanske med papper och penna, och konkretisera riskerna. Vilka är riskerna för mig och vilka blir konsekvenserna om räntorna går upp?
Kan jag ha en strategi för hur jag ska hantera en eventuell räntehöjning?
– Det kan hjälpa att konkretisera exakt vad man är rädd för. Vad är det värsta som kan hända och vilka handlingsalternativ har jag?
Hur sannolikt är det att det värsta händer? säger Niclas Almén. Ofta klarar man av att tackla oron själv, eller med hjälp av vänner. Men ibland kan man behöva hjälp av ett proffs.
– Om man märker under flera veckors tid att man inte kan slappna av ens i lugna situationer, kan det vara ett tecken på att man behöver någon form av stöd.
Niclas Almén tipsar också om saker man kan göra för att förebygga att den ekonomiska stressen påverkar hälsan negativt.
– Att vara i god form och prioritera återhämtning skyddar mot negativ stress, liksom god kost och god sömn. Det stärker dina personliga resurser. När det gäller återhämtningens läkande kraft kan man satsa på att göra lugna saker som får dig att trivas och slappna av. Men inte bara:
Även mer utmanande saker ger återhämtning.
– För att få en riktigt bra återhämtning behöver man också addera positiva utmaningar som kräver koncentration. Det kan vara att läsa en faktabok eller att gå en kurs.