Mot en fossilfri framtid – färdplaner hjälper näringslivet att nå Sveriges ambitiösa klimatmål

Av publicerat

Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. Den övergripande målsättningen är att Sverige ska vara ett klimatneutralt land senast år 2045. Via plattformen Fossilfritt Sverige, som initierats av regeringen, samlas drygt 400 olika aktörer som vill hitta hållbara vägar för att nå Sveriges ambitiösa klimatmål. Näringslivet är i allra högsta grad involverat, hittills har tretton branscher formulerat konkreta färdplaner som banar väg för fossilfrihet.

AV ANNIKA WIHLBORG

 

“Jag anser att Sverige bör vara en permanent världsutställning för ny klimatsmart teknik som kan bidra till att andra länder lättare kan ställa om sina samhällen.

Näringslivet är en nyckelspelare i arbetet för att vi ska nå visionen om ett fossilfritt Sverige. Via färdplanerna får branscherna själva visa hur de ska bli fossilfria och hur det stärker deras konkurrenskraft. Totalt har nu 13 färdplaner lämnats över till regeringen och fler är på väg, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Syftet med färdplanerna är att synliggöra vilka möjligheter klimatomställningen kan innebära för branscherna och hur klimatut- maningen kan användas som en affärsmässig möjlighet för såväl enskilda företag som hela branscher.

EN AFFÄRSMÖJLIGHET SNARARE ÄN EN PÅLAGA

– Ska Sverige inspirera andra länder att följa efter måste vi bli ett riktigt gott exempel där konkurrenskraftiga framgångsrika företag med- för att välfärden ökar i takt med att växthus- gasutsläppen minskar och där våra innovativa lösningar kan gå på export. Jag anser att Sverige bör vara en permanent världsutställning för ny klimatsmart teknik som kan bidra till att andra länder lättare kan ställa om sina samhällen, säger Svante Axelsson.

Sverige ligger i framkant med den kraftsamling som Fossilfritt Sverige och näringslivets färdplaner innebär. Det kan bidra till att stärka Sveriges position som en hållbar nation och bana väg för andra länder.

– Det allra mest glädjande i arbetet med färdplanerna är att bevittna de svenska företa- gens positiva inställning till det övergripande klimatmålet. Man betraktar det verkligen som en affärsmöjlighet snarare än en pålaga. I andra länder, inte minst runtom i Europa, är attityden ofta en helt annan. När vi besökte Frankrike var de exempelvis mycket imponerade av de svenska företagens positiva attityd till klimatmålen, de uppfattar klimatkraven som en möjlighet snarare än ett tvång. I Frankrike ligger man en bra bit efter oss, där finns det betydligt fler företag som obstruerar mot klimatmålen, säger Svante Axelsson.

Foto:Fredrik Hjerling, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

FÖRETAG EFTERLYSER STATLIGT FINANSIERINGSSTÖD

Han framhåller samtidigt att en snabb klimat- och samhällsomställning är långt ifrån oproblematisk. Finansieringen av omställningen
är en tuff nöt att knäcka för många branscher. Här efterfrågar många företag forskningsfinan- siering och riskavlastning för investerarna när teknikskiftena ska genomföras.

– Många företag och branscher framför önskemål om bättre finansieringssupport, ett effektivare upphandlingsförfarande och fler klimatkliv. En snabbare tillståndsprocess samt en tydligare och långsiktig bioekonomisk strategi som formulerar hur skogens råvaror ska användas i framtiden är exempel på andra vanliga krav och önskemål som företagen formulerar gentemot politikerna, säger Svante Axelsson.

Fossilfritt Sverige stöttar branscherna i arbetet med att formulera färdplanerna, bland annat genom att hitta smarta styrmedel, skriva gemensamma debattartiklar och lotsa vidare företagens viktigaste politiska önskemål direkt till ledande politiker.

BYGGSEKTORN TAR HELHETSGREPP

– Det är verkligen glädjande att många branscher är ambitiösa och sticker ut hakan med sina färdplaner. Jag betraktar det svenska näringslivets möjligheter och förutsättningar att nå klimatmålet senast 2045 som mycket goda. Fler pågående omvärldstrender bidrar till att stärka företagens klimatarbete. Digitaliseringen, som genererar optimerade informationsflöden, gör det exempelvis lättar för logistiksektorn att planera sina transporter på ett effektivt sätt. Automatiseringsutvecklingen och den cirkulära ekonomin bidrar också till att effektivisera och accelerera de svenska företagens klimatarbete, säger Svante Axelsson. Han nämner byggindustrin som ett exempel på en bransch som ligger långt framme i sitt klimatarbete. En viktig framgångsfaktor för just byggindustrin är att de har valt att formulera sin färdplan utifrån ett horisontellt perspektiv, vilket innebär att de involverar hela värdekedjan. Det handlar inte bara om att minska klimatpåverkan på själva byggarbets- platsen. Att exempelvis utveckla cement med lägre klimatpåverkan än genomsnittet är minst lika viktigt.

“Solenergi kan absolut vara ett viktigt verktyg i branschernas arbete med att minska sin klimat- påverkan. Solenergi erbjuder en möjlighet att producera energi lokalt.

EN BETYDELSEFULL PUSSELBIT I KLIMATARBETET

– Solenergi kan absolut vara ett viktigt verktyg i branschernas arbete med att minska sin klimatpåverkan. Solenergi erbjuder en möjlighet att producera energi lokalt. En av solenergins främsta styrkor är att det enkelt kan installeras på befintliga byggnader, även i stadsmiljö. Andra energislag, exempelvis vindkraft, kräver ju betydligt mer utrymme och kan inte installeras i tätbebyggd miljö, säger Johan Lindahl, talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.

I ett land som Sverige kommer solenergin självklart aldrig kunna tillgodose näringslivets samlade energibehov. Däremot kan den fung- era som en betydelsefull pusselbit i framtidens förnybara energimix.

– I storstäderna börjar det uppstå kapacitetsbrist i elnäten. Det tar tid att bygga ut elnäten så där kan solenergin fungera som en viktig kompletterande energikälla. För näringslivet är solenergiinstallationer ett sätt att visa upp eller stärka en grön profil. En solenergianläggning på taket fungerar i praktiken ofta som en energi- effektiviseringsåtgärd eftersom företag som delvis är självförsörjande på energi ju också köper in mindre energi från externa producenter, säger Johan Lindahl.

SOLENERGISEKTORN PÅ EGNA BEN

Faktorer som talar för att näringslivets produktion av solenergi ökar framöver är att en solenergianläggning kan hjälpa fastighetsägare att
nå upp till kraven för olika miljöcertifieringar, exempelvis Miljöbyggnad eller BREEAM. Samtidigt har prisnivåerna på solenergianläggningar stadigt sjunkit.

– Företagens intresse för solenergi är stort. I början av 2017 fanns det ungefär 15 000 solenergianläggningar i Sverige. Ett år senare, i början av 2018, uppgick antalet till 25 000. En trend är att man satsar mer på byggnadsintegrerade solceller som exempelvis monteras på ett tak eller på en fasad. Om ett par år hoppas jag att solenergimarknaden ska kunna stå på egna ben utan att vara beroende av statliga stöd och subventioner. I dagsläget står solenergin endast för 0,2 procent av Sveriges samlade energiför- brukning, men vår vision är att den ska stå för mellan fem och tio procent av energiförbruk- ningen år 2040, säger Johan Lindahl.

Foto:Göran Ekeberg, Johan Lindahl, talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.

“I storstäderna börjar det uppstå kapacitetsbrist i elnäten. Det tar tid att bygga ut elnäten så där kan solenergin fungera som en viktig kompletterande energikälla.

 

OM FOSSILFRITT SVERIGE

Fossilfritt Sverige är en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Initiativet samlar kunskapen och viljan i alla samhällssektorer och verkar för att synliggöra det klimatarbete som sker runt om i landet. Fossilfritt Sverige arbetar för att påskynda omställningen inte bara för att det är möjligt utan också för att det är ekonomiskt lönsamt. Fossilfritt Sverige samlar över 400 aktörer som deltar i initiativet delar uppfattningen att världen måste bli fossilfri och att Sverige ska gå före i detta arbete. Genom deklarationen förbinder sig aktörerna också att kunna visa upp konkreta åtgärder för minskade utsläpp.