Med siktet inställt på en internationalisering av Västerbotten sker just nu en kraftsamling för att dra till sig företag och arbetskraft och göra länet till en attraktiv boplats. Besöksnäringen spelar en allt större roll i den regionala utvecklingen och målet är att göra Västerbotten till en hållbar region.
Västerbotten andas framåtanda och har siktet inställt på att främja
regionens tillväxt genom bland annat internationalisering. Från att sedan länge ha en stark ekonomi som bygger på gruvnäring, mineraler, skogs- och träindustri, satsar Region Västerbotten nu på att även lyfta fram småföretagare inom andra branscher och hjälpa dem ut på den internationella marknaden.
– Över tid har ett system byggts upp som kan stödja idéer och företag inom de mer traditionella basnäringarna. I Västerbotten finns också en stor potential hos mindre företag och en av regionens möjligheter är att förstärka företagens exportmognad för att nå ut på internationella marknader, berättar Aurora Pelli, strateg på Region Västerbotten.
Satsningen sker genom två aktuella projekt, Invest in Västerbotten (IVB) och Regionalt Exportcenter Västerbotten. Via projekten erbjuds företagen coachning, rådgivning och en möjlighet att delta på internationella marknader och mässor. På uppdrag av regeringen arbetar regionen med Regionalt Exportcentra med syfte att säkerställa att de rådgivande aktörerna – Almi, Business Sweden, Exportkreditnämnden, Enterprise European Network, länsstyrelsen i Västerbotten och Västerbottens Handelskammare (som privat aktör) – är samstämda med varandra. Allt för att förkorta och förenkla vägen för det lilla företaget att nå nya marknader. Aurora menar att de bryter ny mark varje dag.
– Slutmålet är att ett affärsavtal ska tecknas, men för den lilla aktören kan vägen dit vara lång och ibland behövs stöd på vägen, säger hon och fortsätter:
– Genom internationaliseringssatsningarna vill vi ytterligare förbättra förutsättningarna att verka och bo i länet. Tack vare våra tre universitet finns det en hög kompetens och vi har en bra infrastruktur. Vi brukar skryta om vårt bredband, ”världens sista vildmark med världens bästa bredband”. Det gör att du kan bo och verka i exempelvis Sorsele och samtidigt vara närvarande på en internationell marknad.
Restaurang och uteliv i Umeå.
Nystartade företag kan i princip bli globala direkt och vi ser att det finns ett stort intresse av att komma ut i världen och konkurrenstesta sina idéer.
Projekten löper under en treårsperiod, men eftersom det handlar om att förändra attityder till internationalisering menar Aurora att det inte räcker. Hon ser det som en början på vägen. En möjlighet att definiera hur verktygslådan ska se ut.
– Internationaliseringsarbetet är i dag ett embryo. De olika aktörerna som ska stödja utvecklingen agerar i kulisserna. Det är idéerna och företagen som är i centrum. Vi hjälper bara till med att tillvarata, och få ut den fulla potential som finns i Västerbotten, säger Aurora entusiastiskt.
Hon nämner inga företagsnamn men det rör sig främst om digitala tjänstenäringar och kulturella, kreativa näringar. Särskilt inom spelindustrin händer det mycket. En grupp var nyligen nere på en mässa i Indien och kom tillbaka med en lista på intressanta investerare och affärskontakter.
Besöksnäring med fokus på hållbarhet
och tillgänglighet
En annan exportvara är besöks- och turism-näringen. Tack vare länets geografiska bredd från kust till inland, hav till fjäll, kultur till
natur finns det stor potential att locka hit besökare från hela världen. Västerbottens regionala organisation har i uppdrag att verka för en attraktiv och hållbar utveckling av länets besöksnäring, med tonvikt på hållbarhet och tillgänglighet.
– Eftersom vi befinner oss i glesbygd arbetar vi strategiskt med att göra turismnäringen tillgänglig på en internationell marknad i syfte att hjälpa våra företagare att vara kvar i regionen. För att det ska fungera behövs en bra infrastruktur och en hög kvalitativ service, säger Annika Sandström, Västerbottens regionturismchef.
Den senaste tiden har regionen satsat stort på den tyska och holländska marknaden, bland annat med en chartersatsning mellan Amsterdam och Skellefteå. Enligt färska siffror från sommarens statistik har arbetet gett resultat.
– Vi ser en positiv trend. Antalet tyska gäster ökade i juli med 22 procent och antalet holländska gäster med 52 procent, jämfört med förra året. Augusti månad ser ut att följa i samma spår, berättar Annika.
Syftet med charterpaketen är att göra det enkelt för resenärerna att komma hit och att väcka intresset för regionen när de väl är på plats. Aktörerna som lyfts fram i paketförslagen är främst de företag som aktivt arbetar med hållbarhet och därmed håller en hög standard.
– Det ligger i vårt intresse att företagen levererar. Dels för att locka besökare till regionen, dels för att få dem att vilja komma tillbaka. Vår största utmaning är att höja kvaliteten på det utbud som finns i regionen och se till att besökaren får en helhetsupplevelse som håller måttet.
För att säkerställa att hållbarhets- och kvalitetsarbetet sker på rätt sätt arbetar regionen sedan ett och ett halvt år tillbaka med en internationellt utprövad hållbarhetsmetod, GSTC. Den innebär att man tar ett helhetsgrepp på företagen och ser över allt från hur de hanterar sopor till leverantörer, arbetsvillkor och hur de involverar lokalsamhället i stort och smått. Tack vare projektmedel har regionen anställt en expert som åker ut och besöker företagen, skriver rapporter och återkopplar.
– På så vis blir hållbarhetsfrågan mer konkret och begriplig för våra aktörer. Det blir mindre snack och mer verkstad, säger Annika.
Trafikens betydelse för regional utveckling och näringslivet
Regionen har nyligen fått det glädjande beskedet att Norrbotniabanan ska byggas mellan Umeå och Skellefteå. Det innebär ett stort steg på
vägen till en hel Norrbotniabana som ska gå ända till Luleå, och är av stor betydelse för länets näringsliv. Cirka 7 miljarder avsätts till byggandet, som beräknas komma i gång nästa år.
– I och med utbyggnaden kommer restiden mellan regionens två största städer att halveras, vilket innebär bättre möjligheter för arbetspendling, studier och näringslivsutveckling, säger regionrådet Erik Bergkvist.
Ett annat trafikprojekt som är på gång i regionen är Kvarkenprojektet – en del i ett säkert, miljömässigt, hållbart transportsystem för gods och passagerare som färdas genom den Botniska korridoren. Här saknas dock fortfarande ett nationellt stöd för att få i gång en modern färjetrafik mellan Umeå och Vasa, men regionen är hoppfull.
– Ansökningen för projektet ligger just nu och väntar hos den svenska regeringen. Vi vill kunna ta del av en EU-finansiering och får signaler om att det är fullt möjligt. Den finländska processen har kommit längre och ser ut att gå mot ett positivt besked och då kan ju inte Sverige vara sämre, säger Erik med ett leende.
Det finns redan i dag en färjetrafik, men dagens färja, som är ett systerfartyg till Estonia, är 30 år gammal och inte helt funktionell med tanke på kraven från dagens resenärer.
– Med dagens miljöstandard vill vi bygga en ny, anpassad färja som ska kunna ta samma kapacitet på gods och persontransport men vara optimerad efter nya material och modern teknik. En mer miljövänlig hybridfärja är det vi siktar på, säger Erik och fortsätter:
– En modern färjetrafik stärker norra Sverige och resterande Sverige och vi tycker att det handlar om relativt låga summor för en statsbudget att hjälpa till med en finansiering.
Av Hanna Anfelter