Var tredje svensk lider i dag av någon form av pollenallergi. Därför kan våren vara en tuff tid för många allergiker. Att börja behandla i tid, hålla koll på pollenrapporten och söka hjälp vid behov ger bättre förutsättningar även för allergiker att njuta av våren och sommaren.
I Sverige är björkpollenallergi mest dominerande och gör ofta att människor även är känsliga mot al och hassel. Det är inte ovanligt att allergiker upplever de första symtomen redan i februari, när al och hassel tittar upp ur marken samtidigt som pollen förs in till Sverige med vindarna från sydligare breddgrader. När snön väl smälter bort virvlar också gammalt pollen runt i luften.
Risken att drabbas av pollenallergi ökar om ens föräldrar har eller har haft allergi, men många får besvär utan att någon nära anhörig har allergibesvär.
– Om man har ärftliga anlag för allergier, alltså om kroppen kan tillverka de antikroppar som framkallar en allergisk reaktion, så kan man utveckla en allergisk sjukdom. Många människor har en sådan ”felprogrammering” i immunsystemet, vilket gör att det är vanligt att ha olika typer av allergier. Att så många fler drabbas av allergier i dag är en stor forskningsfråga. Vi har egentligen inget säkert svar, men det finns olika faktorer som kan påverka. Det finns hypoteser som i dag talar för att om man utsätts för luftföroreningar i ung ålder och kanske lever alltför bakteriefritt, så kan immunförsvaret gå i gång på allergier i stället för att ägna sig åt att bekämpa infektioner, säger Gunilla Hedlin, barnläkare och professor inom barn- och ungdomsallergologi vid Karolinska Institutet.
Successiv ökning av allergier sedan 1980-talet
Att fler blir allergiska kan också kopplas ihop med tidernas urbanisering. Studier gjorda på barn som vuxit upp på lantgårdar respektive stadsdelar i storstäder visar att barnen på landet löper mindre risk att utveckla allergier. Dessa barn har i tidig ålder vant sig vid olika typer av ämnen i luften från djur och natur, vilket i vissa fall haft en skyddande effekt och gjort att de inte utvecklat allergier för pollen och pälsdjur. Gällande matallergier har forskare inte ännu hittat några säkra samband mellan livsmiljöer och föda. Studier finns däremot som visar att det inte är allergiförebyggande att vänta med exempelvis fast föda i ung ålder.
Gunilla Hedlin, barnläkare och professor inom barn- och ungdomsallergologi vid Karolinska Institutet.
Stämmer det att botemedel mot allergier saknas?
– Ja, det stämmer för vissa allergier. Det finns allergivaccinationer som används vid exempelvis allergi mot pollen, kvalster, getingar och bin samt katt och hund. Vaccinationerna botar inte helt, men gör människor betydligt mer toleranta. Det pågår även andra studier där man “vänjer” personer vid födoämnen som de är känsliga emot. I en studie gjord på barn som löpte stor risk att utveckla jordnötsallergi gav man vissa barn jordnötsringar dagligen mellan fyra och elva månaders ålder, medan de andra barnen fick äta annat. Resultatet visade att de flesta barn som ätit jordnötsringar sedan inte utvecklade jordnötsallergier. För att behålla toleransen måste man dock underhålla detta, säger Gunilla Hedlin och fortsätter:
– För människor som har stora besvär eller misstankar om allergi kan det vara bra att söka hjälp och undersöka om den är en lindrig, ofarlig eller en svår matallergi. Många riskerar annars att bli socialt isolerade, då de inte vågar resa eller gå på restaurang på grund av risken för allergichock. Vid risk för svår allergisk reaktion, allergichock, ska man ha mediciner och en behandlingsplan om olyckan skulle vara framme.
Ny forskning inom korsallergier ger hopp
Med hjälp av ny forskning kan man i dag skilja på de personer som lider av ”äkta allergi” och korsallergi. Vid korsallergier kan man exempelvis vara allergisk mot hasselpollen, som i sig liknar hasselnötters proteiner, vilket gör att man även reagerar mot hasselnötter. Dessa allergier framkallar sällan svåra reaktioner, utan ger besvär som irritation i hals och svalg. Samma korsallergi finns mellan björkpollen och jordnötter – vilket innebär att människor nu genom ett blodprov kan ta reda på om de är allvarligt allergiska mot jordnötter eller inte.
– Detta har varit en stor framgång som gjort att många kan slippa oroa sig för att bli väldigt sjuka om de får i sig något de är allergiska emot, menar Gunilla Hedlin.
Astma och allergier
Bland barn är det särskilt vanligt att utveckla allergier om man lider av astma. Däremot är det inte självklart att alla med allergier får astma som symtom – endast 10 procent av Sveriges befolkning lider av allergisk astma. Har man däremot astma och pollenallergi rekommenderar Gunilla Hedlin att man ska ta förebyggande mediciner under pollensäsongen, för att undvika plötslig försämring. Joggare bör även förlägga tränings-passet inomhus under de mest pollenrika dagarna och pollenallergiska barn med astma bör ha gymnastik inomhus under våren. Att ta antihistaminer under hela pollensäsongen är heller inget problem, menar Gunilla Hedlin, som säger att man hellre bör ta en tablett för mycket än för lite.
Pollenallergier ökar i Sverige
En miljöhälsorapport från 1998 berättar att 17 procent av Sveriges befolkning var allergiska mot pollen. Sedan dess har siffrorna förändrats – Miljöinstitutets senaste folkhälsorapport vittnar om att hela 30 procent av befolkningen i dag är allergiska mot pollen.
– Det finns flera olika hypoteser kring varför antalet allergiker ökar i Sverige, men det finns inte någon som är allmänt accepterad. När luftföroreningar går ned i lungorna irriterar de slemhinnorna och ruggar upp ytorna – det gör att pollenproteiner lättare kommer i kontakt med lungornas celler och ökar exponeringen. Pollenkornen, som är klibbiga, kan också transportera ned exempelvis sotpartiklar i lungorna, berättar Marianne Jarl, ombudsman på Astma- och Allergiförbundet.
Människor kan även ha överkänslighet mot exempelvis parfymer, avgaser och cigarettrök. Lider man även av astma blir symtomen besvärligare.
– Det är en överkänslighet mot kemikalier eller partiklar som påverkar slemhinnorna i luftvägarna. Om man besväras av detta kan man göra ett provokationstest som visar om man har sensorisk överkänslighet. Nu har man äntligen börjat förstå att denna typ av överkänslighet är en reaktion i kroppen – inte något psykologiskt, som människor får för sig, säger Marianne Jarl.
Pollenallergi – så lindrar du symtomen
Pollenallergi, som i vardagligt tal kallas för hösnuva, ger besvär som röda och kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar, rinnsnuva och trötthet. Påverkar allergin luftrören får du också rethosta och andnöd, som blir värre vid ansträngning. Besvären uppstår när pollenkorn fastnar i näsans och ögonens slemhinnor. Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är och hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften. Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst beroende på var i Sverige du bor. Under våren är björkpollen mest förekommande, under sommaren gräspollen och under sensommaren gråbopollen.
Du kan lindra symtomen med hjälp av receptfria läkemedel innehållande antihistaminer, nässpray och ögondroppar. Men om du känner att symtom kvarstår och att besvären inte lindras tillräckligt ska du uppsöka läkare och göra en allergiutredning. Där får du råd och hjälp med den effektivaste behandlingen för just dig och din allergi. Handlar det om ditt barn bör ni alltid uppsöka läkare för att få bästa behandling.
Allergivaccination
Vaccinering vid pollenallergi innebär att kroppens immunförsvar långsamt får vänja sig vid det slags pollen du är allergisk mot. Du får en spruta, oftast i överarmen, med små mängder av pollenliknande lösning. Först får du sprutan en gång i veckan under två till fyra månader, och sedan ökas mängden pollenlösning i varje spruta långsamt. Därefter får du en spruta var sjätte till åttonde vecka under tre till fem år. Behandlingen ger oftast en lindring av besvären. Helt bra blir du oftast inte men effekten blir vanligen bestående. Det går att vaccinera sig mot olika slags pollen samtidigt.
Mer information ges på: Vårdguiden www.1177.se samt www.pollenrapporten.se
Allergisk? Hit kan du vända dig för stöd och råd.
Astma- och Allergiförbundet arbetar för att möjliggöra ett friskare och tryggare liv för alla med astma, allergi eller annan överkänslighet genom att sprida information, bedriva opinionsbildning och stödja forskning. I dag finns 94 lokalföreningar och 18 regionala föreningar runt om i landet. I dessa samlas allergiker och deras anhöriga för att stödja och hjälpa varandra samt påverka det omgivande samhället.
Av Joline ekman