Kombinationen av hårt arbete, träning och att njuta av mat och dryck är ingredienserna i Paolos framgångsrecept. Att kompromissa och hitta annorlunda lösningar är också något han fått lära sig, det går helt enkelt inte alltid att gå på knock.
Han kan mycket väl vara en av vårt lands mest självsäkra personer med uttryck som “vore jag ödmjuk så vore jag perfekt”. Oerhört osvenskt, men Paolo är just det. Osvensk, kaxig och driftig som få. Men så har han också vuxit upp i en värld där han snabbt behövde bli tuff för att överleva. Gatans värld. Att intervjua Paolo Roberto är en lektion i hur man tar sig fram genom livet totalt orädd, nästan osunt driven och med en stor portion självsäkerhet.
– Det är mitt signum! Jag kommer från kampsport och där är man sådan. Man måste ta plats, kan inte stå blyg i ett hörn och vänta på sin tur. Boxas du på världsnivå provocerar du, och jag vet hur man provocerar. Och får till löpsedlar, jag är grym på det!
Och löpsedlar har det blivit under åren, spaltmetrar där Paolo inte bara sticker ut hakan utan också gör succé med kokböcker, programledarrollen och även som föreläsare.
– I dag är jag en av landets mest bokade föreläsare. Det är väl blandningen av att jag har företag som går bra ihop med min bakgrund. Jag är bra på att motivera, både mig själv och andra. Men jag var usel i skolan, egentligen inte usel i bemärkelsen att jag inte fattade utan att jag inte kunde koncentrera mig, vilket gjorde att lärarna tyckte jag var stökig. ”Killar som du hamnar alltid i fängelse”, var det sista jag fick höra innan rektorn kickade ut mig.
Då var Paolo 16 år och skolgården byttes mot gatan där några år av tung kriminalitet och gängvåld tog vid.
– Det var en tuff period. Alltid fajter, jag blev knivhuggen ett flertal gånger men det gällde bara att överleva. De här åren har ändå format mig till den jag är i dag, så på något sätt är de inte bara “svarta år”.
Räddningen blev boxningen och innan han föll på knock hann han boxas otaliga tuffa matcher och även fajtats om VM-titeln.
– Det blev ett abrupt slut, jag vaknade upp efter knocken, arbetslös och med en gravid flickvän. Det var bara att resa sig upp och hitta på något kreativt för att få ihop det.
Här startade Paolo sitt första företag, i dag i en familj av sex stycken som tillsammans har över 200 anställda.
– Mitt första företag var ett produktionsbolag, jag skrev manus och gjorde några dokumentärer. En där jag åt skräpmat och gick upp en jäkla massa kilon, vilket blev braksuccé, säger Paolo och skrattar.
Skräpmatsdokumentären har sedan fyllts på med kokböcker och träning, bland annat. När vi ses har Paolo varit uppe tidigt, tränat och sedan pluggat. Det verkar inte finnas många lediga stunder i hans liv.
– Jag jobbar sju dagar i veckan, jobbar hårt som bara den, har tagit stora ekonomiska risker och absolut – går det åt helvete får jag sälja huset. För mig finns det ingen mellanväg. Man måste våga satsa och man måste arbeta hårt. Jag önskar vi tog bättre hand om våra småföretagare, för de behövs. De borde peppas mer, vi borde ta vara på den enorma utveckling samhället nu går igenom. Tänka efter hur vi ska bygga upp ett skattesystem som fungerar för alla. Jag är för höga skatter men vi måste se över vad skatterna används till, säger Paolo med betoning på för och vad.
Paolo är oerhört engagerad vilket ämne vi än kommer in på och pratar om, något som smittar av sig i positiv bemärkelse. Efter en dag med Paolo känns ingenting omöjligt!
– Haha! Roligt att du säger det. Man får aldrig, och då menar jag aldrig, låta rädslan ta över. Rädslan för att misslyckas är vad som gör att vi ofta misslyckas. I USA är det utvecklande och lärorikt att ha gjort en konkurs. Det är läskigt att satsa men det får man räkna in. Går det åt helvete får man ta det då. Som i mitt fall, då får jag sälja huset. Inte vara mer sentimental än så, men att sluta våga satsa? Nej, det går inte. Då slutar man leva.
Och är det något Paolo vet hur man gör så är det att ta vara på livet. Livets goda är hans mellannamn men alltid ihop med balans. Mat och träning i balans, det är Paolos gyllene väg till perfekt välmående och här känns det att det är Paolos italienska sida som kommer till sin rätt.
– Absolut! Livets goda betyder allt för mig. Det är den italienska sidan, jag vill leva ett bra liv och jag vill må bra och jag vill leva länge. Bra kost och bra med motion, det är det som gäller. Jag tränar för att må bra, inte för att se bra ut. Och jag äter för att det är gott, och det ska vara gott. Njut! Vi har bara det här livet och tränar du inte nu kommer du få skit för det när du blir äldre och har ont över allt.
Hur är det då att vara italienare i Sverige? Varför bor man här och inte i världens (enligt mig, och enligt Paolo) mest underbara, smakrika land – Italien?
– I Sverige upplever jag att jag är annorlunda, men det gör jag i Italien också. Folket i världens vackraste, bästa land (Italien alltså) är fantastiska men styrs av politiken som är helt galen. Det är därför det inte går att bo där, det är oerhört korrupt och att driva företag i Italien är en ren mardröm. Här i Sverige bryr vi oss om varandra, det är låg kriminalitet och vi har också korruption men på ett annat sätt än i Italien. I Italien är det överallt, det är öppet, det är vardag. En smutsig vardag.
Att inte krångla till saker, att se dem för vad de är känns väldigt mycket Paolo så han och hans exfru Lena driver fortfarande bolagen tillsammans och bor även på samma tomt. Nej, det är inte alls konstigt. Inte i Paolos värld, där man hittar lösningar i stället för att se problem.
– Jag och Lena driver våra bolag tillsammans och när vi skilde oss var det en bra lösning för båda parter att fortsätta bo nära. Vi byggde ett nytt hus på tomten och nu har vi barnen halva tiden var. Perfekt, om du frågar mig! Vi har lyckats få det att fungera och där måste jag säga att det är mycket Lenas förtjänst. Jag hämtar barnen tre dagar i veckan klockan 16 och har jag jobb kvar att göra sätter jag mig ner när de lagt sig och jobbar undan.
Vi kommer in på att få arbetet som egen företagare att gå ihop med familjelivet och Paolo säger med ett skratt att det han inte har hittat en plats för just nu är en ny kärlek. Men kommer den så kommer den. Allt ska få plats.
– I det moderna företagande får livet plats, något jag och Lena ofta pratar om. Vi är som den moderna bondefamiljen, jobb och familj går ihop. Vi har måndagsmöten där vi går igenom veckans planering och sedan ser vi till att lösa det som lösas skall.
Foto: TV4
PROFIL
Namn: Paolo Roberto
Född: 1969
Tv &film i urval: Programledare Robinson, Prima Paolo – Mina fastrars mat, När & Fjärran och Farmen.
Böcker: Parträna med Paolo, Träna en kvart om dagen, Paolos stora kokbok.
Business: Har startat och äger tre restauranger. Är delägare i Körunda Golf- och konferenshotell samt har det egna pastamärket Paolos, som du hittar i de flesta matbutiker.
Kuriosa: Blev utsedd till “Årets talare Man” 2013 av Talarforums kunder. Paolo är en av landets mest bokade föreläsare.
Favoritställe i världen: Neapel.
PAOLOS SMULTRONSTÄLLEN
– Jag hänger gärna i Stockholm med omnejd och där har jag tre favoriter:
• Nytorget – jag gillar Nytorget, även om det är lite för många hipsters för mig! Haha!
• Skärgården – totalt oslagbar. Bara sätt dig på en båt och åk ut dit, spelar ingen större roll vart. Ta en ribbåt om du vill ha mycket skärgård på kort tid!
• Wienercafét på Biblioteksgatan – skönt ställe med grym mat. Lika trevligt till frukost som till lunch eller middag med ett glas till.
Men utanför Sverige är Italien favoriten:
• Italien – okej, nu är det ju så att Neapel ÄR bäst i Italien. Amalfikusten är oslagbar och ön Ischia den klart bästa ön.
Text: Maria Roswall, foto: Daniel Ohlsson