Jan började med att sälja skrotdelar för 52 år sedan. Per köpte 2013 en brandvarnare som skulle komma att förändra hans liv. De är båda visionärer och affärsmän som startade från noll. INRIKES möter Jan Persson, grundare av logistikföretaget Kilenkrysset och Per Erlandsson, medgrundare av Tryggsam, som berättar om sina resor mot miljonerna.
Mycket har de gemensamt, även om 40 år skiljer dem åt. Den nya generationens entreprenörer upplever på många sätt samma utmaningar som den äldre generationens entreprenörer gjorde. Men det finns vissa skillnader som tillkommit med tiden – teknikutveckling, organiserat nyföretagarstöd och ett fördelaktigt företagsklimat i Sverige. Jag pratar med två entreprenörer, födda i olika delar av landet med flera decenniers mellanrum. Här berättar de om historierna bakom företagsimperierna.
Folkets brandvarnare
Per Erlandsson driver miljonföretaget Tryggsam tillsammans med kollegan Fredrik Starke. Det var för fyra år sedan som det hela började, med en brandvarnare som damp ned i brevlådan. Av en ren slump hittade vännerna en sajt med en brandvarnare som vunnit pris för Årets innovation. Det unika med produkten var att den även innehöll ett simkortuttag. Vännerna bestämde sig snabbt för att beställa hem brandvarnaren och prova att programmera ett larm för bränder. Det hela visade sig fungera. De hade nu en brandvarnare som kunde kopplas till vilken mobil enhet som helst.
– Vi ville skapa ett brandlarm som alla kunde ha råd att köpa. Ett inbrottslarm kostar mellan 300–600 kronor i månaden, vilket kan vara mycket för många människor. Tidigare var det dessutom den enda säkerheten en kan ha mot bränder i sitt hem. Så vi lyckades få generalagent avtalet på brandvarnaren i Norden och skapa en tjänst som vi kallar mobilt brandlarm.
På tre år har Tryggsam lyckas få över 10 000 kunder, närmare 40 anställda och omsätter 20 miljoner kronor. De flyttade även precis in i ett 700 kvadratmeter stort kontor i Stockholm.
– Vi förstod redan första dagen när brandvarnaren kom och Fredrik lyckats programmera allt, att detta skulle gå vägen. Det var inget snack. Människor köper inte vad du säljer, utan varför du säljer – och vår tjänst räddar dessutom liv.
Per Erlandsson.
Ser möjligheter trots tvivel
Per är i dag 30 år och har under de tre senaste åren lyckats bygga ett miljonbolag. Trots det, finns det fortfarande folk som tvivlar på honom. Han hade inte de bästa betygen i skolan och kommer heller inte från den mest välbärgade familjen, berättar han.
– Folk har nog tvivlat på mig hela livet. Jag är rätt kortväxt av mig och har inte haft samma grundförutsättningar med kapital, som vissa andra framgångsrika entreprenörer. Jag studerade till kock på gymnasiet och drömde om att resa jorden runt för att lära mig all världens mat. Sedan skulle jag komma tillbaka till Sverige vid 30-års ålder och öppna Sveriges största restaurang. Men den drömmen har jag lagt på is. Efter gymnasiet behövde jag nämligen pengar och började arbeta som säljare. Jag insåg ganska snabbt att jag inte ska stå instängd i ett kök – jag skulle prata med människor, vilket är det roligaste som finns.
– På företaget träffade jag Fredrik, som jag arbetade med sju dagar i veckan under två år. Vi bestämde oss senaste för att bli entreprenörer och satsa tillsammans.
Per beskriver sitt unga jag som blyg och lite tillbakadragen. I dag är det däremot annorlunda.
– När en driver bolag utvecklas en varje dag som person. Det är ungefär som att löpa milen första gången, i början är det väldigt jobbigt, men sedan blir det lättare för varje gång. Så är det även med att driva bolag – för varje dag en går till jobbet, blir det lite lättare att driva ett bolag. Det bästa är att jag utvecklas på en nivå där jag arbetar mot att ha det så roligt som möjligt hela tiden. Det är aldrig tråkigt att gå till jobbet.
Vill göra världen lite bättre
De två vännerna startade Tryggsam med filosofin om att bidra till en bättre värld och större trygghet för privatpersoner och företag. Grundidén om att alla ska ha råd med en tryggare vardag, resulterade i en tjänst som innebär att brandvarnaren inte bara piper vid rökutveckling, utan också skickar larmet via sms och samtal till användaren. Det innebär att bränder kan förhindras även när man inte är hemma.
– De största möjligheterna med tjänsten att den går att utveckla hur mycket som helst, vi har redan nu adderat fler tjänster. Men de är vår personal som gör grovjobbet, allt fungerar så länge man krigar på. Jag funderar inte mycket på mina kommande utmaningar, utan väljer att se framtidens möjligheter istället. Jag är lite naiv av mig. Däremot kan jag se tillbaka på tidigare utmaningar, så som att finna personal när vi var nystartade och endast kunde erbjuda en källarlokal utan marknadsmässiga löner. Men i dag ser det annorlunda ut, vi sitter på ett sjyst kontor med bra utsikt, och växer hela tiden organiskt med försäljningen.
Årets unga entreprenör
Under 2016 vann Per priset som Årets unga entreprenör Öst. Hans målsättning är nu att omsätta hundra miljoner kronor år 2020 och ha 100 000 kunder med en nordisk expansionsplan. Det är därför de investerat i det nya kontoret. Just nu för de även en dialog med två bolag i Norge och i Finland för ett eventuellt framtida samarbete.
Jag berättar för Per om samtalet med Jan Persson och frågar om han kan se några skillnader och likheter mellan den äldre och yngre generationens entreprenörer. Han svarar:
– Jag tror att den yngre generationens entreprenörer är otroligt mer naiva och krävande, då vi är uppväxta i en tid där allt en köper först är gratis och sedan kostar om man vill. Jag tror även att den unga generationens entreprenörer jobbar mer mot att göra världen bättre, medan den äldre generationen driver bolag för att de älskar bolaget de jobbar i – inte för att göra världen bättre kanske, säger Per och fortsätter:
– Jag tror att de haft det svårare att driva bolag, då de inte haft samma förutsättningar som oss. Tidigare fanns det inte stora finansbolag att jobba med. Nu kan en köpa sin fakturahantering och outsourca den enklare. Det finns även många affärsänglar där ute idag, så det är lättare att hitta investerare. Jag tror att den yngre generationen har det betydligt lättare att växa snabbt, än vad den gamla hade, som kanske själva fick gå och knacka dörr för att sälja sina jordgubbar, medan den nya generationen kan bygga en app och kränga jordgubbar via. Där kan man nog lära sig rätt mycket.
Jan Persson.
Började med bilskrot
Han älskar att bygga, äga och förvalta. Han omskrivs som Strängnäs Don Quijote och har tagit emot en guldmedalj av kungen. Jan Persson, 70 år, är visionären från Sörmland som lyckats bygga ett miljardimperium med kontor- och logistikbyggnader. Så vad är hans framgångskoncept? Att göra tvärtemot vad ekonomer säger.
Över en pratstund berättar Jan om sin väg mot framgångssagan. Det hela började vid 18 års ålder, när han efter sjuårig folkhögskola och några års arbete på familjegården Solö på Fogdö, utanför Strängnäs, startade sin första verksamhet. Han fick låna 5 000 kronor av sin moster för att köpa in gamla bildelar, sedan startade han bilverkstad och bilskrot med reservdelsförsäljning.
Snabbt växte Perssons Bilplåt AB fram under 1970- och 1980-talet. Det gick bra och företaget såldes till Sjätte AP-fonden som i dag ingår i Meca.
– Jag slutade skolan efter sju år och brukar säga att jag aldrig lärde mig att räkna minus. Jag brukar jämföra mig med Salvatore Grimaldi, han är min idol. Han kom till Sverige från Italien och började med att slipa i en verkstad i Köping, nu har hans imperium många anställda runt om i världen. Jag är uppväxt på en bondgård som gått i arv sedan 1608, där bor jag fortfarande. När jag var yngre arbetade jag på gården och på vintern var det mindre att göra, så jag började sälja bildelar från begagnade bilar för att tjäna pengar. Det övergick till att sälja importerade piratdelar. En bildel kostade en tiondel av vad jag kunde sälja den för. Sedan startade jag ett företag som tillverkade bilfjädrar – vi hade en av världens modernaste fabriker på den tiden. Jag gjorde en fjäder på tre sekunder och sålde dessa över hela världen, förutom i USA.
Krångliga regler
Under vårt samtal berättar Jan ofta om sin irritation över krångliga skattesystem och myndighetsregler. Samtidigt har han delvis skattesystemet att tacka för flera framgångar under många år. Att Jan Persson började placera kapital i fastigheter berodde nämligen på just skattesystemets utformning.
– När jag byggde upp företagen gick mycket tid åt att tänka ut hur jag inte skulle betala för mycket skatt. Min skattejurist sade en dag: ”skatt på arbetsinkomster är mycket högre än skatt på kapitalinkomster. Det var inte roligt att höra. På grund av det var jag deppad en dag, och så sålde jag alltihop.
Jans plan var att leva av kapitalet bildelsföretaget givit honom. Han köpte ett hus i Spanien och en Cadillac.
– Men jag blev inte ett dugg lycklig. För det var inte målet som var lyckan – utan resans gång.
När fastighetsmarknaden havererade under början av 1990-talet tog han tillfället i akt. Målet var att bli en riktig entreprenör och tajmingen var perfekt. Han startade Kilenkrysset, med tanken om att göra tvärt emot vad alla ekonomer sade. Det är heller inget sammanträffade att företagsloggan har ett rött kors, likt människohjälp-organisationer ville Jan istället hjälpa banker med kreditproblem i fastigheter.
Fastighetskrisen härjade och det fanns såväl byggnader som mark att förvärva till bra priser, det sistnämnda visade sig vara ett riktigt klipp. I dag äger Kilenkrysset 6 miljoner kvadratmeter mark, varav hälften är exploaterat. Nyligen förvärvade företaget 600 000 kvadratmeter mark i Södertälje.
– Jag tog hand om krisfastigheter och fick bankerna med mig. De trodde på mig. På den tiden var det kris i många fastighetsbolag i Sverige och därför var det perfekt att starta verksamheten. När en människa kommer till mig och säger: ”Jag är precis i botten”. Då brukar jag säga, det kan du vara glad för – då finns det bara en väg tillbaka och det är uppåt.
Att gå emot strömmen och försöka vända på andras misslyckanden lockade Jan. Ett av de första uppdragen blev Flens centrum, där gjorde han en deal med banken som innebar att han utan att satsa kapital, men tid, kunde ta över det då halvfärdiga centrumet. Och så blev det också. Jan lyckades och fler uppdrag rullade in.
Under den resterande delen av 1990-talet fortsatte han göra affärer i Gnesta, Flen och Strängnäs. Han köpte både färdiga fastigheter och nyproduktion. I slutet av 1990-talet ägde Kilenkrysset fastigheter som gav hyresintäkter på nära 60 miljoner på årsbasis.
Jan Persson med Liselott Hagberg landshövding i Sörmland.
30-års jubileum
Jans fokus har alltid varit på logistik och kontor. Att bygga på egen mark och sedan förvalta. Kundlistan är lång – här finns många av Sveriges stora bolag. De flesta fastigheter finns i Strängnäs och Sörmland men under senare tid även i Upplands-Bro och Sigtuna.
I år firar Kilenkrysset 30-års jubileum. Samtidigt planerar Jan att ta det lite lugnare, då han har nått 70-års strecket. Han ska nämligen gå ned i timmar, till 40 arbetstimmar i veckan. Men han tänker fortsätta ta sig an ”omöjliga” idéer. Under årens lopp har han även arbetat fram en filosofi där han betygsätter kommuner från minus 10 till plus10, utifrån hur bra han tycker de är att jobba med.
– Vi låter bli att vara i kommuner som är svåra att jobba med, det finns tillräckligt att göra ändå.
Man ska inte skämmas
Sedan millennieskiftet har Kilenkrysset under Jans ledning, vuxit till ett bolag med fastigheter som är värda sex miljarder kronor. Nu planerar Jan även att satsa på billiga bostads- och hyreshus. Affärsmodellen är helt i hans anda. Det ska byggas fabriksmässigt i stora serier med betongelement. Det finns nu planer för 500 lägenheter i Nyköping och 1 000 lägenheter i Upplands-Bro.
– Man kan inte skämmas för att man är företagare och tjänar pengar. Du ska starta bolag i en bransch där du kan se att det blir avkastning, vad det är för bransch spelar inte så stor roll för mig. Jag gratulerar de som tjänar en slant. Pengar för mig är att känna trygghet, så jag kan fortsätta arbeta. Jag jagar inte pengar för att bli rik, det är ett instrument för att fortsätta arbeta, pengar måste man ha för att inte få magsår.
Hur skulle du säga att du utvecklats som person under ditt entreprenörskap?
– Jag är outtröttlig och kommer ständigt med nya idéer. Jag ger inte upp, det farligaste som finns för ett bolag är att stå still, det har man inte råd med.
Hur ser du på den yngre generationens entreprenörer?
– Jag har blivit mer försiktig med åren. Jag skulle aldrig vilja blåsa bort mina pengar. Som ung har man mindre att förlora, men de yngre måste också bli varnade – för den bästa affären kan vara den du aldrig gjorde. Många frågar mig hur de ska göra i olika lägen – 90 procent av gångerna svarar jag att de inte ska göra affären. Människor kan heller inte lära sig att bli entreprenörer, det måste man oftast vara född till.
Kan du bjuda på några tips till andra företagare?
– Ha alltid fler än en bank, då får du oftast bättre priser. När man startar ett företag ska man tänka på att det kommer kosta dubbelt så mycket som man tror och ta dubbelt så lång tid. Man ska alltid försöka tjäna pengar också. Många företagare tycker att det är lite jobbigt att anställa någon som är bättre än sig själva. Jag har alltid försökt anställa folk som är duktiga, så jag behöver göra så lite som möjligt. Jag har världens bästa människor som arbetar för mig och jag älskar dem.
Av: Joline Ekman