Stress. Psykisk ohälsa. Brist på egenkontroll. Det är några av orden som används i en rad olika arbetsplatsstudier när forskare undersöker varför vår tids största folksjukdom existerar. Inrikes dyker ned i ämnet och berättar mer om vad du som både chef och anställd kan göra för att skapa en hållbar arbetsplats.
Att förebygga och upptäcka psykisk ohälsa och stressrelaterade problem är dagens stora utmaning för organisationer, företag och ledningar. Genom att göra de växande problemen till sin hjärtefråga kan fler företag minska risken för att de anställda blir sjukskrivna. Detta kan man lösa genom att satsa på den psykosociala arbetsmiljön och ta hjälp av en bra företagshälsa.
– Företag och organisationer måste göra fler individinriktade insatser och sedan kombinera det med arbetsmiljö och organisatoriskt inriktade åtgärder. Att trycka på flera knappar samtidigt och göra en helhetsinriktad insats är avgörande. Jag tror att ledarskapet är en viktig faktor för att satsningar ska kunna göras på en arbetsplats, cheferna måste bry sig om arbetsmiljön och organisatoriska frågor. De måste tro att satsningar inom området kan påverka verksamheten positivt och förstå att en frisk personal kan arbeta bättre, vara mer kundorienterad och vara mer effektiv. Arbetsgivaren har även ett ansvar utifrån arbetsmiljölagstiftningen och lagstiftning kopplad till socialförsäkring och rehabilitering, säger Stig Vinberg, professor i hälsovetenskap med inriktning på arbetsliv vid Mittuniversitetet.
Småföretag saknar företagshälsa
Stig Vinberg och Bodil Landstad, två forskare från Mittuniversitetet, har fått forskningsmedel från AFA Försäkring för att undersöka arbetsmiljön bland småföretagare. 99 procent av svenskt näringsliv består nämligen av småföretag med färre än 50 anställda.
– I studien intervjuade vi chefer på småföretag. Resultaten visade att de flesta av dem har en ganska hög medvetenhet och vilja att satsa på hälsofrämjande insatser. De efterlyser dock verktyg och stöd från företagshälsor, försäkringskassa och arbetsförmedling för att ha möjlighet att hjälpa anställda som är sjukskrivna och personal som riskerar att falla in i sjukskrivning. Många menar att mindre företag är väldigt omedvetna, men enligt våra studier har företagen en ganska mogen syn på sitt ledarskap. Företagshälsovården bör i sin tur bistå med kartläggningar och insatser anpassade för småföretag. Det finns ingen kokbokslösning – insatserna måste anpassas efter varje bransch och företag, berättar Stig Vinberg.
Forskarna har i studien kommit fram till att småföretag bäst finner bra hjälp genom att företagshälsan ordnar möten där chefer från olika småföretag möts och delar med sig av sin kunskap till varandra, då ger nätverksformen en kompetenshöjning.
Skillnad mellan män och kvinnor
– Jämlikhet inom hälsa och arbetsvillkor är ett viktigt område. När jag läser studier om vilka rehabiliteringsinsatser som ges från samhällets sida så visar de att män får mer kvalificerad arbetslivsinriktad rehabilitering i sin individuella rehabilitering än kvinnor. I kvinnodominerade yrken som vård, omsorg och kommunala verksamheter rapporterar man hög arbetsbelastning, vilket också går att utläsa i statistiken, där kvinnor har dubbelt så höga sjuktal som män i hela riket. Kvinnor rapporterar också fler hälsobesvär – därför måste insatserna i mycket högre grad fokusera på kvinnodominerade verksamheter i offentlig sektor, säger Stig Vinberg och fortsätter:
Stig Vinberg, professor i hälsovetenskap med inriktning på arbetsliv vid Mittuniversitetet.
– Det finns även ett pågående problem gällande småföretagen; det är bara tre av tio småföretag som är anslutna till en företagshälsa. Jag tror att det skulle behövas ett incitament från samhällets sida för att öka stödet för företagshälsovård och andra konsulter till både offentlig och privat verksamhet.
För att få fler företag att värdera företagshälsan högre och förstå värdet av en bra företagshälsa behövs det enligt Stig Vinberg fler studier som visar på företagshälsovårdens positiva effekter.
– Det behövs fler studier inom området, kan du både förbättra personalens hälsa och uppnå högre kvalitet och lönsamhet är företagshälsan ett positivt val. I dag saknas forskning inom området, man vet däremot att om du utsätts för höga arbetskrav och samtidigt har lite inflytande över dina arbetsuppgifter så ökar risken för exempelvis hjärt-kärlsjukdomar. Företagshälsovården måste sälja in sig bättre och marknadsföra tjänster som gör att man upptäcker signaler i tid. Det är också bra att kontrollera företagshälsans kvalitet – ingen vill ha en sjukgymnast som bara kommer och höjer skrivborden, utan man vill ha någon som utför intervjuer, enkäter och analyser. Vet du inte vad som är fel på företaget så vet du inte vilka styrkor och möjligheter du har, då kan du riskera att sätta in fel åtgärder, berättar Stig Vinberg.
Högre lön och längre semester
Det finns flera exempel på företag som gör insatser för att öka hälsan hos sina anställda. Vissa lockar med högre lön, andra med längre semester. Gemensamt har de alla att de vill se en förändring som förbättrar hälsan hos de anställda på lång sikt. Allt fler företag bygger även interna gym som de anställda får träna på under arbetstid.
– De senaste åren har trenden varit att företag fokuserar mer på individens hälsa. Vanligt är också att många företag ger ekonomiskt stöd i form av friskvårdsbidrag till de anställda. Haken med stödet är att de som oftast använder bidraget är de som redan idkar mycket fysisk aktivitet, medan de grupper som skulle behöva det inte utnyttjar bidraget på samma sätt. Det skulle i stället behövas mer anpassade individuella utvecklingsprogram där företagshälsan klarlägger varje individs hälsostatus och levnadsvanor och därefter utformar ett program, säger Stig Vinberg och fortsätter:
– Man kan tänka sig ett idrottslag; om du ger samma träningsprogram till alla fotbollsspelare i ett lag kommer du inte att nå framgång. Alla spelare behöver olika program, beroende på sina förutsättningar och den position de på spelar i laget.
Framtidens arbetsliv
Trenden inom hälsoforskning är att man ofta söker efter riskfaktorer i stället för friskfaktorer.
I framtiden behöver forskningen rikta sig mer mot det nya arbetslivet, bort från den tunga industriella perioden och in i de små verksamheterna som står inför andra utmaningar. Det gränslösa arbetet är ett exempel – hur påverkas människor av att arbetstid och fritid flyter ihop?
– Om man tittar på utvecklingen i Sverige och många andra länder så ökar de stressrelaterade faktorerna. Många känner sig högt arbetsbelastade och har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter. Vi tar också med oss jobbet hem. Jag hoppas att det sker en mottrend, de företag som ligger i framkant kanske börjar ta ett socialt ansvar och inse vikten av en god arbetsplats med bra villkor.
HALLÅ DÄR,
Irene Jensen, professor vid avdelningen för miljömedicin på Karolinska institutet.
Hur skapar ledningar en friskare arbetsplats tillsammans med företagshälsovården?
– Det gör man som arbetsgivare genom att ha en företagshälsovård som levererar kvalitetssäkrade metoder från det absolut senaste kunskapsläget.
Vilka problem kan uppstå med företagshälsorna?
– Vi har en tradition sedan långt tillbaka där företagshälsovården fick stöd från statsmakterna och var obligatorisk. Problemet i dag är att det finns ett tvivel från arbetsgivaren om att man får den hjälp man behöver från företagshälsovården. Som chef måste du använda företagshälsan som en strategisk partner i det tidiga förebyggande arbetet. Nu använder många företagshälsan för rehabilitering och individfokusering, företagshälsan marknadsför sig även så. Men man skapar inte hälsosamma arbetsplatser genom att arbeta så, utan det är det förebyggande arbetet som gör att man får hälsosamma arbetsplatser.
Hur ska en bra företagshälsa vara?
– En bra företagshälsa är en organisation som tillåter de anställda att vara en lärande organisation som kan ta vara på det senaste kunskapsläget. Det går undan – arbetar man med forskning inom arbetsmiljö och hälsa så krävs det att man håller sig uppdaterad. Man ska även ha kompetens inom organisationspsykologi samt fysisk och kemisk arbetsmiljö. Det finns en tradition inom företagshälsan – ju mer privatiserad den är, desto mer arbetar man med sina egna metoder. Tyvärr finns det oftast ingen kvalitetssäkring i dessa metoder.
Ingår kunskap om psykisk ohälsa hos personal i ledarskapsutbildningar?
– Det borde införas mer. Vi vet att man inte ska lyfta för tungt och att det är skadligt att jobba på vibrerande underlag. Men riskerna för stress och psykisk ohälsa kan man ingenting om, det är mer hysch-hysch kring detta. Likaväl som ledare får lära sig om de fysiska och ergonomiska delarna behöver de lära sig om de mentala riskerna.
Vilka skillnader finns det mellan små och stora företag kopplat till företagshälsan?
– Företagshälsan är inte lika intresserad av små kunder, de ger inte stora intäkter. Likaså är det dyrt för småföretag att ha en företagshälsa. Därför måste man ta fram modeller för att stötta småföretag.
Kan du ge ett tips till de företag som vill ansluta sig till en företagshälsa?
– Ett bra tips för arbetsgivare när de ska upphandla företagshälsovård är att fråga om det finns några konkreta bevis på att en metod eller tjänst ger effekt. Sedan är det upp till företagshälsan att komma med bevis.
Av: Joline Ekman