Hållbar stadsutveckling – en investering för framtiden

Av publicerat

År 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Det kräver ett nytt sätt att skapa stadsmiljöer och byggnader. För Inrikes berättar två framstående stadsplanerare om hur våra städer kan se ut i framtiden.

Urbaniseringen fortsätter och städerna står i dag för 75 procent av världens energiförbrukning, och 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Samtidigt överskrider det globala fotavtrycket planetens biokapacitet med mer än 50 procent. Därför behövs en omställning till en ny ekonomi byggd på hållbar energi och smart stadsplanering som minskar påverkan från boenden, mat och transporter.

Städer har en nyckelroll i de storskaliga investeringarna som krävs för att vi ska skapa en hållbar utveckling och klara av klimatutmaningen. Anna-Johanna Klasander, professor på Chalmers tekniska högskola och arkitekt på White arkitekter i Göteborg, menar att den bästa utgångspunkten för att skapa hållbara städer är att vi bygger vidare på det som redan finns:

– Att ta vara på befintlig bebyggelse och infrastruktur, och addera sådant som behövs är det mest hållbara alternativet. Vi vet att synen på vad som är hållbart ändrar sig. När miljonprogrammets stadsdelar byggdes i stor skala hade man inte några andra avsikter än att det skulle vara det bästa, men så ändrades synen och de har periodvis fått mycket kritik. Samtidigt görs i dag flera av kvalitéerna come back, såsom de barnvänliga utemiljöerna, de generella lägenhetsplanerna och närheten till grönska. Det finns mycket att ta tillvara på.

Sthlm New är en modern klimatsmart kontorsfastighet i Hammarby sjöstad, alldeles intill Stockholms innerstad. Du sitter mitt i ett av Stockholms mest expansiva områden – en bra plats att möta framtiden på.

Sthlm New är en modern klimatsmart kontorsfastighet i Hammarby sjöstad, alldeles intill Stockholms innerstad. Du sitter mitt i ett av Stockholms mest expansiva områden – en bra plats att möta framtiden på.

Blandstad – ordet för dagen

Det är ett gäckande begrepp som många använder i dagens stadsbyggande. Men enligt Anna-Johanna Klasander är det oklart i vilken skala eller blandning man använder begreppet blandstad.

– I Göteborg har man gjort missar, exempelvis med Kvillebäcken som ligger centralt beläget på Hisingen. Kommunen beslutade om att riva den slitna stadsdelen för att bygga en ny hållbar blandstad. Men vad de samtidigt gjorde var att slå sönder blandningen av småskaliga verksamheter och det föreningsliv som fanns där. Det kommer att ta många årtionden innan den nya stadsdelen är lika blandad som tidigare – för blandning handlar både om näringsliv, föreningsliv, demografi och socioekonomisk blandning. Nu skapas istället en väldigt polerad stadsdel för den väletablerade medelklassen. Vad man egentligen skulle ha gjort är att bevara de hus som var okej och lägga till de nya, säger Anna-Johanna Klasander och fortsätter:

Anna-Johanna Klasander

Anna-Johanna Klasander, professor på Chalmers tekniska högskola och arkitekt på White arkitekter i Göteborg. /
Foto: Jan-Olof Yxell

– Det är jätteviktigt att en blandstad inte bara är estetiskt blandad, den ska också ha olika typer av hus i olika skick, för att hyresnivåerna ska variera. En fördel är också om det finns många ägare i området – då skapas flera olika affärsidéer om hur man vill utveckla fastigheterna, vilket i sin tur skapar en blandning av olika hyresgäster och människor som driver verksamheter i området.

Det går inte att sminka fram en blandstad. Faktum är att en intressant blandning inte kommer av många olika uttryck i arkitekturen, utan av folket och de verksamheter som bedrivs i en stadsdel.

– När man gör stadsomvandlingar är den viktigaste åtgärden att knyta samman gamla och nya stadsdelar, så att det inte skapas barriärer. Nyproduktionen kommer alltid vara dyrare att bo i än de äldre husen, därför är det viktigt att man enkelt kan röra sig mellan olika stadsdelar, säger Anna-Johanna Klasander

Foto: Mats Samuelsson

Foto: Mats Samuelsson

Sveriges främsta städer

Växjö presenterar sig som Sveriges grönaste stad – de satsar bland annat på hållbar infrastruktur och trähusbyggande. Dock har de låtit staden växa mindre genomtänkt genom att breda ut sig på jordbruksmark och i värdefulla kulturlandskap – istället för att göra staden tätare.

– Malmö, Göteborg och Stockholm kämpar alla bra med frågan. I Göteborg försöker man lära sig av sina misstag. I det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling finns en ny vd, Lena Andersson, som är rätt tuff mot marknaden. Älvstranden har fått nya direktiv från politikerna, om att bygga bostäder så att även människor med låga inkomster kan bo centralt i Frihamnen. Det är en svår ekvation – men Lena säger att de måste testa och det verkar fungera. Hon sticker ut hakan och ställer krav, vilket behövs, säger Anna-Johanna Klasander och fortsätter:

– I Linköping växer nu en ny stadsdel fram som heter Vallastaden. Det är ett spännande projekt där kommunen knutit an mindre byggare och flera sorters byggbolag – den tyska idén bogemenskap har också fått liv i staden, det är ett koncept där privatpersoner går ihop och tillsammans bygger ett flerbostadshus som de sedan flyttar in i.

Vallastaden

Vallastaden är en ny stadsdel som växer fram i Linköping.

Stadsplanering för kommande generationer

Framtidens städer kommer byggas med en hög dos hållbar mobilitet. Fler gemensamma trafiklösningar är att vänta, och tiden är nog snart förbi när människor vill äga en egen bil som står parkerad 97 procent av tiden. Det är en av många faktorer som gör att vi kan förtäta städerna, en annan är att människor efterfrågar mindre men mer yteffektiva boendeytor.

– Våra umgängesvanor i städerna förändras. Människor ses mer utanför hemmet och delar allt fler prylar och tjänster, vilket gör att man inte prioriterar att betala dyrt för ett onödigt stort hem. Byggnader kommer alltid se annorlunda ut för varje epok, och i framtiden kommer både grönska och solpaneler att vara mer integrerade i husen. För att klara effekterna av klimatförändringarna går det inte att bygga för tätt. Längre värmeböljor och tätare hundraårsregn tvingar oss att ha tillräckligt med grönska för att svalka städerna och hantera vattenmängderna, berättar Anna-Johanna Klasander.

Under 2015 röstade Frankrike igenom en lag om att nybyggda kommersiella fastigheter delvis ska täckas av solpaneler eller växter. De hakade på idén som även införts av Basel i Schweiz och i Toronto i Kanada. Konceptet är egentligen inget nytt. I Sverige har bondgårdar länge haft tak klädda av gräs. Att trenden nu tar sig till städerna är inget märkligt sammanträffande. Ju fler parker och naturliga grönområden som exploateras – desto svårare är det att hantera värmeböljor, stora skyfall och temperaturhöjningar. Enligt en spansk-italiensk studie släpper gröna tak in 60 procent mindre värme än andra tak – de bidrar även till att den biologiska mångfalden bevaras.

– Har man möjlighet att utnyttja taken, så är det jättebra. Men vi ska inte se det som en ersättning för parker i förtätade städer och absolut inte för förskolegårdar och skolgårdar. Jag tror inte att gröna tak kan ersätta det offentliga liv som finns på marknivå. Ett viktigt budskap är att vardagslivet inte kommer att bli sämre av att bygga om till hållbara städer – det kommer bli roligare, mer socialt och hälsosamt. Jag är egentligen inte så nöjd med termen ”den täta staden”, utan vill hellre slå ett slag för den porösa staden, där de finns tomrum för det oväntade – övergivna platser där det finns utrymme för folk att mötas och göra saker, som att odla exempelvis. Men det finns inga färdiga recept. Hållbara städer är ett rörligt mål och vi får se till att varje tillägg puttar utvecklingen en bit i rätt riktning, säger Anna-Johanna Klasander.

Hotell Hagaplan Night

Skanska har i egen regi utvecklat en kombinerad hotell- och kontorsbyggnad i Hagastaden, Stockholm. Projektet heter Hotell Hagaplan Night.

Gröna tak i all ära – men inte överallt

Att skapa lagar om gröna tak kan bli fyrkantigt – då Sveriges klimat varierar från stad till stad. Det menar Göran Cars, professor i stadsplanering vid Kungliga tekniska högskolan.

– Det är jättelogiskt att ha gröna tak i Frankrike, men hur skulle det se ut i norra Sverige? Vi kan inte ens ha platta tak, då snön krossar byggnaderna. Vi måste ha vinklade tak och då blir det svårare att ha gröna tak eller flytta upp parkerna på taken. Men jag tror däremot att man bör skärpa energikraven ytterligare. Just nu är jag delaktig i ett projekt där vi skapar Kirunas nya stadskärna och inte ett enda av de byggbolag som är involverade i projektet har klagat på att vi pressar utsläppskraven. Är man byggare måste man lära sig att bygga energisnålare för att klara sig i framtiden. Det är sällan man kan förena alla dimensioner av hållbarhet. Satsar man på ett miljömässigt och socialt hållbart hus i toppklass så kostar det istället mycket. Man måste bygga smart och optimera dimensionerna av hållbarhet, berättar Göran Cars och fortsätter:

– I Kiruna minskar vi bilbehovet genom att bygga ett resecentrum mitt i stadens kärna, för att få fler att cykla och gå skapar vi vägar som är belysta och har folkliv de flesta timmar under dygnet. När det är mycket folk ute blir staden tryggare. Vi bygger även upp ett fjärrvärmenät där vi använder överskottsenergin från LKAB. De gör järnmalm och i den processen skapas spillvärme. Genom att få energi av dem reducerar vi miljöpåverkan.

Stockholm

Stockholm är en av Sveriges städer som ligger i framkant när det gäller hållbar stadsplanering.

Möten berikar städer

Sverige har stora segregationsproblem, menar Göran Cars och berättar att Kiruna försöker jobba med det ökade problemet genom att kommunen subventionerat en del av marken i staden till byggherrar, som skapar bostäder med lägre hyror för att fler människor ska ha råd att bo centralt. Det skapar en blandstad och gör det möjligt för människor att mötas.

– Det går inte bara att kasta ansvaret på byggarna och säga att de ska bygga billiga bostäder – kommunen måste också ställa upp. Samma resonemang finns också i Upplands-Väsby, Uppsala, Göteborg och Örebro. Man måste samverka med byggaren och ha en handfast subvention till någon som klarar att bygga bra. Det alla svenska städer har en ånger över i dag är att man rev för mycket och för snabbt under 1970-talet. Jag har också jobbat med Tensta kommun, som fått en konsthall. Där genomfördes det en undersökning bland invånarna, man frågade dem vad som var det bästa med Tensta. Nästan alla nämnde konsthallen i enkäten, men endast 1 procent av invånarna hade besökt den. Anledningen till att de gillade konsthallen var för att den förmedlar att Tensta är nått annat än vad massmedier rapporterar om, berättar Göran Cars och fortsätter:

– Jag har ännu inte funnit någon perfekt stad. Jag har rest runt och bland annat sett fantastiska solcellslösningar i Tyskland och otroligt intressanta träbyggen i Växjö – men det är svårt att hitta en drömstad. Man får istället inspireras av olika platser och plocka det bästa lösningarna från varje stad.

digital-art-182223

Av: Joline Ekman