
Ingemar Stenmark trollband svenska folket med att under sin långa skidkarriär ta hem i stort sett alla titlar som går, och dessutom ett flertal gånger. På senare tid har vi sett honom i tv-rutan i populära familjeprogram som Mästarnas Mästare och Let’s Dance. Finns det någonting som den mannen inte klarar av? Inrikes har svaret.
Jag minns hur det var. Någon gång under senare delen av 1970-talet, då både elever och lärare trängdes i skolans pyttelilla tv-rum. De som inte fick plats där inne stod utanför och hängde, hoppades få en skymt av skärmen eller åtminstone kunna höra kommentatorns röst. Det var stort, och alla var på helspänn.
Så var det när Ingemar Stenmark, en av våra främsta alpina skidåkare genom tiderna, skulle tävla. Han deltog i sin första världscuptävling 1973 och i den sista 1989. 1974 stod han högst upp på pallen för första gången i världscupsammanhang. Efter det tog han ytterligare 85 segrar, blev olympiska mästare två gånger, vann ett OS-brons samt tre VM-guld och ett silver. Svenska folket har dessutom röstat fram honom till Århundradets främste svenska idrottsman och han har fått Svenska Dagbladets bragdmedalj två gånger.
Hela Sverige stannade
För de som inte var med är det nog svårt att föreställa sig hur hela riket stannade av. Det sägs att Stenmark-hysterin kostade Sverige miljontals kronor i utebliven bruttonationalinkomst.
Författaren Ulf Stenberg skriver så här i sin bok Ingemar Stenmark: mer än bara åk: ”Han var en mer omfamnad nationalhjälte än Zlatan i dag!”.
– Jag var medveten om uppståndelsen därhemma, men det var ingenting jag tänkte på. Jag var mest utomlands och fokuserad på att tävla, säger Ingemar Stenmark själv om allt ståhej.
När jag talar med honom på telefon känns det nästan märkligt. Det är den lugna, eftertänksamma stämman som inte säger något överilat eller pratar för mycket, som känns så oerhört välbekant. Vid min fråga på myten om honom som en tillbakadragen person som helst inte pratar så mycket svarar han:
– Jag var blyg då. Eller i alla fall fåordig, tills det handlade om ett ämne som engagerade mig. Då pratade jag desto mer.
– Ibland kan jag på ett sätt ångra att jag inte oftare sa vad jag tyckte. Jag visade aldrig om jag blev irriterad av reportrarnas frågor, och det är inte alltid bra att hålla inne med vad man tycker.
Dags att lägga av
Härhemma blev svenska folket bortskämda med alla hans förstaplaceringar.
– När tiden gick och ju fler vinster jag tog, desto större blev pressen. Och en stor del av den stod jag för själv. Jag blev sällan glad när jag kom tvåa. Fast andra- och tredjeplaceringarna var egentligen också viktiga, i världscupsammanhang gav det värdefulla poäng.
Han berättar att trots det intensiva tävlandet kändes det aldrig särskilt svårt att fatta beslutet att lägga av. Det gick inte så bra den sista tiden, segrarna uteblev och tävlingsmotivationen var låg.
Egentligen hade tankarna på att göra något annat börjat redan 1980, efter OS i Lake Placid. Men sedan blev det ändå nästan tio år till. Det blev möjligt att åka med så kallad B-licens, alltså att kunna åka som proffs och tjäna pengar, vilket höll motivationen uppe i några år till.
När han väl slutade tävla kändes det aldrig som en särskild stor omställning. Han fortsatte inom skidbranschen, åkte ändå och arbetade med produktutveckling av skidor och PR för ett Japanskt företag som tillverkar skidkläder.
– Jag deltog bland annat i racingcamps i Japan dit ungdomarna fick komma och träna.
– Ibland kan jag dock sakna tävlingarna och den adrenalinkick som det var att vinna, säger han.
Ingemars känsla för snö
Men vad var det som gjorde att du tog hem så många segrar? Var det envishet och en stor vinnarskalle som var avgörande?
Han tänker efter lite innan svaret kommer.
– Jag vet inte om jag har en vinnarskalle i alla lägen. Om jag skulle spela schack har jag inget driv att segra. I så fall måste det vara något som jag har stort intresse för.
Enligt Ingemar bestod hans största framgångsfaktorer i att han var en duktig allroundåkare. Han menar att de flesta andra var starkare i antingen teknik, kondition eller styrka. Men han var jämnbra i allt.
– Dessutom hade jag en bra känsla för snön. Man måste veta hur hårt tryck man ska lägga på skidan beroende på vilken typ av snö det är. Om den är hårt packad, grovkornig eller is, till exempel. Framför allt när man inte har provåkt innan. Och det här måste man avgöra direkt, efter bara några svängar.
Ingemar förklarar att det är annorlunda i dag. Backarna är så välpreparerade nuförtiden att det inte är särskilt stor skillnad från gång till gång. De åker nästan alltid på isunderlag.
Let’s Dance och Mästarnas mästare
Intresset för Ingemar Stenmark är fortfarande stort, trots att han ställde upp i sin sista skidtävling för över 25 år sedan. 2016 har det kommit ut två böcker om honom. Till boken Stenmark – mästaren är han själv medförfattare.
Han är alltjämt igenkänd, men får vara ifred när han går på gatorna i Sverige.
– I alla fall i storstäderna, lägger han till.
– De som är i min dotters ålder känner till mig efter Let’s Dance. Och för en del lite äldre är jag ”gubben som hoppade upp på en mur” i Mästarnas Mästare, förklarar han lite roat.
Naturligtvis tog han hem segrarna i båda de populära tv-showerna.
Varför ställde du upp i Let’s Dance som ligger så långt ifrån det du har gjort tidigare? Var det möjligtvis för att visa svenska folket att det finns en annan Ingemar Stenmark än den lågmälde och blyge norrlänning vi känner från förr?
– Let’s Dance är egentligen så långt ifrån min personlighet som man kan komma. Jag såg det som en extra utmaning. Och när vi fick provdansa innan tyckte jag att det var kul.
Han förklarar att på något vis påminner dans ändå om skidåkning, där man också måste ha viss rytm. Segern blev hans, men juryn hade vissa tveksamheter om Ingemars dansfärdigheter och han är benägen att hålla med.
– Där behöver man inte vara bäst för att vinna eftersom röstningsmomenten är så pass avgörande.
Ingemar avslöjar att när han i januari 2016 skulle gifta sig med sin Tarja kunde han inte dansa wienervals.
– Jag var tvungen att kolla på You Tube för att lära mig stegen, förklarar han.
I dag tränar han enligt honom själv på låg nivå, och förklarar sedan vad det innebär.
– Jag rör på mig varje dag och motionerar i snitt fyra till fem dagar i veckan utan att anstränga mig särskilt hårt. På sommaren springer eller cyklar jag mest och på vintern blir det längd.
I Mästarnas Mästare 2011 fick vi se att trots att han själv inte anser sig hålla igång särskilt mycket, är hans fysiska form fortfarande på topp. Där överklassade han de andra deltagarna i både övningar som krävde uthållighet och styrka. Till råga på allt vann han också många av de klurigare uppgifterna som krävde tankekraft.
Entreprenör i goggles
Nyligen har Ingemar gått in som aktiv delägare och partner i det nystartade svenska företaget Spektrum, som utvecklar goggles. De fyra grundarna Anders Neuman, Robert Olsson, Henrik Köhler och Andreas Nilemo har alla en bakgrund inom skid- och snowboardåkning.
– Jag fick testa fyra par glasögon i våras och hade sedan ett möte med killarna bakom. Jag gillade både produkterna och människorna som hade skapat dem. De har precis som jag ett stort skidintresse, berättar Ingemar angående sitt engagemang i bolaget.
Han förklarar att det är ett spännande projekt och intressant att vara med i processen att bygga och ett utveckla ett företag som är relativt nytt.
– Det här har stor potential.
Hemmets fönsterputsare
I de flestas ögon är Ingemar bra på det mesta han företar sig. Vid frågan om det är någonting som han inte klarar galant kommer svaret spontant.
– Skateboard. Jag är dålig på att åka skateboard. Jag slet av en sena i axeln i somras när jag testade.
Dessutom är han ingen mästare på att laga mat, och undviker helst att stå i köket.
– Jag kan i nödfall, men det blir inte särskilt bra, säger han och skrattar.
Det finns andra hushållssysslor som han i så fall hellre sysslar med.
– Jag är bra på att tvätta fönster. I huset där vi bor finns 86 fönster som man fläker ut och måste göra rent på både in- och utsida. Det blir ganska många rutor och det är min uppgift härhemma, så jag kan nog säga att jag är duktig på fönsterputsning, säger han och intervjun är över.
INGEMAR STENMARK
Född: 18 mars 1956
Familj: Hustru Tarja, döttrarna Nathalie 32 år och Iza 9 år.
Bor: I Vaxholm utanför Stockholm.
Aktiva år inom alpinskidåkning: 1973–1989
Segrar och medaljer: 86 världscupsegrar, två OS-guld, tre VM-guld, ett VM-silver samt ett OS-brons.
Aktuell med: Nybliven delägare i det svenska gogglesföretaget Spektrum. Under 2016 har det kommit ut två böcker om Ingemar, varav han är medförfattare i den ena.
Föredrar: Vin framför öl och hundar framför katter.
Text: Åsa Larsson, foto: Daniel Blom