En fråga många ställer sig är hur vi ska finna svaret på Sveriges vårdproblematik. Några av de lösningar som kommit upp på agendan är digitalisering av vården och personcentrerad vård. Två sätt som gör att Sverige både sparar 180 miljarder kronor och får människor med långvariga sjukdomstillstånd att må bättre.
Inrikes har pratat med Inger Ekman, professor i omvårdnad och föreståndare för GPCC, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om att människor ska må bättre och att vården ska bli effektivare.
– Vi har genomfört många studier där vi utvärderat personcentrerad vård, det innebär att patienters sjukberättelser får ta tid och plats. Det är utgångspunkten för att tillsammans med professionella inom hälso- och sjukvården göra en personlig hälsoplan. Vi utvärderar även arbetssättet på distans. Patienter med kroniska tillstånd, som exempelvis KOL, får berätta om hur de upplever tillståndet, diagnosen och behandlingen. Poängen med samtalen är att hjälpa personen i hemmet att identifiera egna resurser och förmågor men också att diskutera problem och behov, säger Inger Ekman och fortsätter:
– I sjukvården ser vi sällan de möjligheter som finns hos människor, vi koncentrerar oss ofta på diagnosen, inte lika ofta på människan med diagnosen. Det vill vi förändra – vi lyssnar till vad patienterna vill göra och vad de behöver hjälp med, sedan hjälper vi dem att formulera mål som verkar rimliga och intressanta. Hälso- och sjukvården är ofta enögt på det sättet – problem och behov identifieras, men vi missar ofta att människor även behöver hjälp med att identifiera saker de faktiskt kan och vill göra själva.
Genom att kombinera ny teknologi med medicinsk kompetens har Kry byggt en plattform för att möta vården digitalt. Där kan patienter att träffa läkare via videomöte och få hjälp med besvär.
Digital vård och nätdoktorer
Inom dagens sjukvård är det ofta långa kötider. Det har skapat ett behov av andra sätt att få kontakt med exempelvis läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och psykologer. Inger Ekman nämner att det ska ses som positivt att nätdoktorer finns, men att det borde vara tillgängligt för alla.
– Dagens sjukvård är inte modernt utformad. Vi har ett konservativt tänkande, vi behöver tänka mer på de människor som fått en diagnos och behöver gå vidare för att se sitt värde i samhället, säger Inger Ekman.
Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa 2025. Det innebär att patienter ska kunna träffa sina läkare via videomöten samt att uppföljningar ska ske digitalt. Enligt en rapport från konsultbolaget McKinsey finns det stora vinster med att digitalisera vården. Sverige kan spara 180 miljarder kronor per år från 2025.
Inger Ekman, professor i omvårdnad och föreståndare för GPCC, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.
Rapporten lyfter fram 14 olika områden där digitalisering av vården kan vara aktuell. Tidsbokning på nätet, digital egenvård, videokonsultationer och digital övervakning av medicinering. De största besparingarna, 34 miljarder kronor, skulle kunna göras om alla journalsystem blir integrerade inom äldreomsorgen, socialtjänsten, primärvården och specialistsjukvården.
Men det finns hinder på vägen. Vissa regler och lagar gör det svårt att införa ny teknik som hjälper patienter med egenvård och videokonsultatio ner – de räknas inte som ett besök i primärvården. Dock visar undersökningar att två tredjedelar av all vårdpersonal är positivt inställda till e-hälsa och att vanliga patientbesök skulle kunna bytas ut mot videosamtal.
Företag som går i bräschen
Ett av de företag som satsar på nätläkarvård är e-hälsobolaget Kry. De har en videoplattform där patienter kan träffa en legitimerad läkare via datorn och lösa enklare primärvårdsärenden. De beskriver sig själva som en vårdcentral på nätet där patienter kan få hjälp med recept, diagnoser och bli remitterade till specialistsjukvård. Affärsidén är enkel – de vill göra primärvården tillgänglig och mer effektiv genom kortare kötider, lägre kostnader och mycket riskkapital. Medan läkare på vårdcentraler tar emot fyra patienter per timme, tar Kry emot de dubbla. Utmaningen som företaget står inför är att många människor inte vet att de kan träffa läkare på nätet samt att det finns en generell skeptisk i samhället mot icke fysiska läkarbesök.
100 forskare i samverkansprojekt
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg finns GPCC, Europas enda forskningscentrum för personcentrerad vård. Det har fått 90 miljoner kronor från regeringens satsning på vårdforskning. 100 forskare arbetar med 30 olika forskningsprojekt om bland annat effekten av personcentrerad vård för patientgrupper med olika långvariga sjukdomstillstånd. GPCC leder även ett EU-projekt, som ska formulera en forskningsplan för en effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet i framtidens Europa.
Personcentrerad vård
Vården kan beskrivas som en motsats till den vanliga vården – att patienten är den passiva mottagaren för medicinska insatser. Personcentrerad vård innebär att patienten är en individ med resurser, inte en person med bara en diagnos. Relationen mellan läkaren, andra hälsoprofessionella och patienten samt anhöriga ses som ett partnerskap. Vårdgivaren tar sig tid att lyssna och lära känna patienten för att tillsammans skapa en hälsoplan som patienten alltid har tillgång till och kan revidera vid behov.Mer info: www.gpcc.gu.se
Av: Joline Ekman