
År 2030 ska Sveriges fordonsflotta vara fossiloberoende. I dag rullar drygt 23 000 miljöbilar på svenska vägar och resan mot ett miljöbättre Sveriges är fortfarande lång. För att nå målet krävs ansträngningar från både politiker, företag och privatpersoner. Inrikes tar reda på mer om detta.
Miljöbilar har låga utsläpp av fossil koldioxid och partiklar. De ska ha en liten klimatpåverkan och vara tysta, för att inte orsaka buller. I dagarna kom färska rapporter från 2030-sekretariatet, som organiseras av tankesmedjan Fores. De visar att andelen miljöbilar av nya bilar som sålts 2016, ligger på 16,5 procent. Under samma tid för ett år sedan låg andelen på 17,4 procent. Det visar att omställningen av nybilsparken går för långsamt. Ska Sverige klara målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, behövs andelen miljöbilar öka avsevärt.
Rapporten visar också att dieselbilar dominerar på svenska vägar och att laddhybrider av supermiljöbilarna ökar på bekostnad av rena elbilar. Det positiva är dock att en viss typ av hållbara bilar går mot strömmen – supermiljöbilar. Hit räknas bilar med utsläpp av koldioxid på högst 50 gram per kilometer. I år har dessa hittills ökat med 71 procent.
Oroande utveckling för 2030-sekretariatet
Utvecklingen kan i vissa delar ses som positiv, men även oroande. Laddhybriderna blir populära på bekostad av rena elbilar. Laddhybriderna körs till stor del på fossila drivmedel, men kan även laddas med el. På topplistan av miljöbilar, hamnar den första rena elbilen på 17:e plats – Nissan Leaf, som har backat med 15 procent sedan 2015. Men enligt Anders Grauers, hybridfordonsspecialist på Svenskt el- och hybridfordonscentrum och forskare vid Chalmers tekniska högskola, kan miljöbilsutvecklingen gå riktigt snabbt när den väl kommer igång.
– Vi kan lyckas med målet. Det är alltid svårt med ny teknik då den inte kommer i en linjär kurva, utan först så händer det ingenting och när utvecklingen väl tar fart så går det ofta fort. Det finns tecken på att vi är i den tidiga tillväxtfasen av miljöbilsutvecklingen. Men vi kommer inte veta förrän om fem år, om det verkligen stämde. Först krävs det ganska kraftiga satsningar från både politiskt och industriellt håll för att lyckas, säger Anders Grauers och fortsätter:
– Det är egentligen inte en teknisk fråga. Är företagen säkra på att det finns en marknad för elbilar, så finns det utvecklingspengar och vi vet redan i dag att det inte finns några tekniska hinder som gör att elbilar inte skulle bli bra nog. Tekniken är bra – även om vi önskar att den vore billigare. Till största del handlar det om marknadshinder, ny teknik är dyrt och fordonen måste konkurrera med de redan befintliga fossildrivna bilarna. Därför är det till största del ett prisproblem som vi kan se – då ny teknik i första generationen alltid har svårt att konkurrera prismässigt på marknaden. Men ser man långsiktigt pekar prognoser på att elbilar inte kommer vara dyrare än dagens bilar.
Övergången från fossilt till icke fossilt
Inom en snar framtid beräknas 70 nya miljöbilsmodeller lanserar på marknaden. Men för att lyckas göra elbilarna billigare behövs en volym av beställningar. Innan fler beställer elbilar kommer priset alltså inte sjunka. Dock börjar elfordon redan i dag vinna mark – men inom ett annat område. Elbussar. Flera städer i Sverige börjar satsa på just elbussar, både för att stärka sin miljöprofil och för att elbussen i längden har en lägre driftkostnad och är tyst. Enligt Anders Grauers kommer elbussarna vara billigare att upphandla än andra bussar i framtiden. Det som nu kan skynda på processen är stöd från politiker.
Därför har 2030-sekretariatet utfärdat en åtgärdsplan för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta. De lyfter fram fem punkter som viktiga. Den första är ett Bonus-Malus systemet, där man beskattar fordon utifrån faktiskt klimatpåverkan, med ett A-G-steg, precis som för vitvaror, där de bästa klasserna motsvarar supermiljöbil respektive miljöbil. De vill även gynna förnybart – det ska i framtiden vara mer lönsamt att tanka förnybart istället för fossilt bränsle.
Ett förslag som också är ute på remiss är att man vill stimulera alternativ – kollektivtrafik, distansarbete och bilpooler för att minska behovet av egen bil. De vill också ställa krav på användaren. De som får subventioner för en laddhybrid eller gasbil ska också bli kontrollerad av de laddar med el eller tankar med gas. Den sista åtgärden är att de vill följa upp de absoluta utsläppen av hybridbilar och kontrollera klimatnyttan som skapas av miljöbilar.
Laddhybrider bra för övergång
Anders Grauers berättar att laddhybrider kan ha en positiv påverkan när det gäller att ta steget från bensin- och dieselbil till elbil. Hybriden är ett steg i rätt riktning som gör att användaren vänjer sig vid att ladda bilen.
– Hybriden möjliggör för kunden och industrin att ta ett mindre steg i rätt riktning, det är ett förstadium till elbilar. I dag har vissa städer gratis parkering för miljöbilar. Det är kortsiktigt positivt, men kan i längden göra att fler skaffar bil istället för att åka kommunalt, vilket skapar en trängselproblematik. Övergången bör därför göras neutral i den bemärkelsen att den inte ska öka trafiken, säger Anders Grauers och berättar:
– Vi står precis inför ett genombrott inom förnyelsebar energi. Det finns en stark tro om att vi kommer producera förnybar elenergi billigt. Om 20 år kommer förnyelsebara energikällor troligen att vara de billigaste energikällorna. I större delar av världen är det solel som gäller, men vi Sverige har vi även goda förutsättningar att producera biobränsle. I framtiden kommer troligen det mesta av vägtransporterna drivas av el. Flyg och fartyg kommer drivas av biobränslen.
Vägen till framgång
– Jag tror att vi kommer lyckas med 2030-målet. Det behövs styrmedel som t ex bonus-malus-system, marknadskrafter och tydliga riktlinjer. Nu när efterfrågan på elbilar ökar kommer elbilarna både bli bättre och billigare.
Sedan behövs det också andra satsningar. I dag arbetar Sverige för att det ska vara enklare att ladda elbilar vid motorvägar och i publika sammanhang. Men det behövs läggas mer fokus på normalladdningen. Den står för uppemot 90 procent av all elbilsladdning och görs vid hemmet och arbetet, säger Nathalie Kinell, marknadschef på Clever Sverige AB.
I dag är det stort fokus på den publika laddningen – du ska kunna ladda din bil när du handlar eller reser. Trots det laddar de flesta elbilsanvändare sina bilar hemma och på jobbet. I snitt kör svenskar tre mil per dag, vilket gör att det gott och väl räcker med att ladda bilen hemma. 50 procent av befolkningen bor också i lägenheter – de kan inte välja hur deras parkering ska se ut. Därför borde fokus ligga på att utbilda byggföretag och bostadsrättsföreningar i elbilskunskap.
– Det måste bli enklare för bostadsrättsföreningar att erbjuda elbilsladdning. Nybyggnationer har ofta laddstationer med i beräkningarna, medan de redan befintliga bostadsrättsföreningarna står inför en utmaning. Det är en omogen marknad och många saknar kunskapen om hur man ska erbjuda laddstationer.
Förbrukningen måste fördelas rättvist på användarna och inte belasta föreningen. Tidigare tänkte man att det gick bra att ladda bilen i ett vanligt eluttag – men då mäts inte förbrukningen, det är inte säkert och man får inte ut den maximala effekten av laddningen, säger Nathalie Kinell och fortsätter:
– Att välja elbilar kommer mycket av sig självt. De har klara miljöfördelar, ger en tydlig miljöprofil, är bra både för hushålls- och samhällsekonomin samt de är roliga och billiga att köra.
Av: Joline Ekman