Hon prenumererade på rekord, skrev historia och placerade Sverige på golfkartan. Sedan Annika Sörenstam lade klubborna på hyllan har touren inte varit sig lik. Men åtta år senare får hon fortfarande utlopp för sin tävlingsinstinkt – numera som passionerad entreprenör.
60 sekunder har hon på sig. En minut. Ungefär samma tid som det tar att förbereda och genomföra en viktig putt på 18:e greenen.
I vanliga fall kan Annika Sörenstam hantera nervknutarna. Men nu när hon stänger dörren bakom sig och kliver in i ett av IOK:s sammanträdesrum pirrar det till i magen. På en rad ser hon viktiga personer framför sig, ansikten som tillhör Franco Carraro, de aktivas representant Frankie Fredericks och ytterligare några medlemmar för IOK:s exekutivkommitté. På vandringen fram mot det ovala bordet hinner Annika tänka att det är personer som har mycket att säga till om.
I vanliga fall leder en bra putt på 18:e till seger. En god prestation ger tacktal. Den här måndagen är det i princip tvärtom. En knivskarp utläggning kan skapa historia. En felaktigt formulerad mening kan förstöra allt.
I flera veckor har Annika förberett sig för den här stunden. Ändå är hon spontan när hon inleder sitt framförande:
”För Sverige, som ett litet land, skulle golfen i ett OS vara en enorm inspirationskälla. Tidigare har några av oss varit för och andra varit emot. Nu står alla bakom golfen. Tourerna, förbunden, organisationerna, spelarna… Vi är redo”, säger Annika och tackar för sig.
Sju år senare sitter OS-publiken som klistrade framför dumburkar runt om i världen. Golfen gör comeback efter 112 år – och mycket tack vare Annika Sörenstams förarbete. När hon propagerade för golf i OS sa hon:
”När jag ser tillbaka på min karriär har jag tio Major-segrar – men ingen OS-guldmedalj. En sådan skulle jag ha velat ha.” Frågan är om det inte grämer henne att hon inte fick chansen?
– Nej, när jag själv var aktiv så fanns inte den möjligheten. Annars hade jag troligtvis kvalificerat mig, säger Annika Sörenstam till Inrikes.
Å andra sidan tog du tio majortitlar istället… i vilka lägen blir du nostalgisk och tänker tillbaka på karriären?
– När jag ser att någon spelare har chansen att slå något rekord och mitt namn dyker upp på tv:n så känner jag att det är kul, så också när jag får brev från fans. När jag tänker tillbaka känner jag mig stolt över att jag hann med så mycket.
Du sade tack och hej till proffsgolfen med en 71-rond på Emirates i Dubai den 14 december 2008. Saknar du känslan av toppstrid och att kliva upp på 18:e tee när allt står på spel?
– Som tävlingsmänniska såg jag alltid fram emot det, jag tränade för att försätta mig i sådana situationer. Jag kommer fortfarande ihåg nervositeten och pulsen när man stod där på sista greenen och hade en birdieputt för seger.
Efter avslutad karriär har du haft många järn i elden. Går det att dra några paralleller mellan entreprenör-skapet och livet som golfproffs?
– Absolut, på flera sätt. Man måste vara beredd att jobba hårt, ha fokus, vara målinriktad och brinna så pass mycket att man orkar lägga ner alla timmar som behövs. Jag har lärt mig mycket om affärsvärlden men har så mycket mer att lära mig. I min nya karriär får jag vara med om så många olika saker.
Kan du ge ett exempel?
– Ta bara idag. Jag inledde med att vara gäst i en tv-kanal där vi pratade om vad jag gör i min Foundation. Sedan hade jag golfinstruktioner i en timme med fokus på närspel. Och precis innan jag pratade med dig jobbade jag och mitt designteam med 2017 års klädkollektion. Förr i tiden var det bara golf, träning, tävling, gymmet eller driving rangen. Nu följer dagarna inga mönster.
På vilket sätt kan din vinnarinstinkt vara en tillgång i ditt företagande?
– Jag är väldigt resultatdriven, det är det som är viktigt för mig. Förut prioriterade jag scorer och statistik; nu vill jag arrangera de bästa juniortävlingarna och inspirera tjejer från olika länder eller designa banor och kläder som jag verkligen står bakom. Jag är väldigt engagerad. Att man vill vara bäst i allt låter kanske lite kaxigt, men jag är ju sån. Ska företaget fungera måste det vara så. Jag är resultatdriven.
Vilket signum vill du att en ”Sörenstam-bana” ska ha?
– Min filosofi är att många ska ha chans att spela golf, oavsett om man är ung eller gammal, tjej eller kille. Jag försöker ha många utslagsplatser så att man själv ska kunna välja svårighetsgrad. Golfbanan ska se naturlig ut och smälta in i omgivningen, oavsett om jag designar i öknen eller om det handlar om en parkbana. Varje hål ska ha sin egen lilla story. Dessutom ska banan upplevas som varierande och omväxlande så att man får tillfälle att använda alla klubborna i bagen.
Vilken bana skulle du vilja modernisera i Sverige – om du fick välja fritt?
– Falsterbo är en favorit för att den ligger som den ligger. Golfdesign har förändrats lite med åren, nu är det återkommande kravet att de ska bli längre och längre. Det handlar också om att hålla nere kostnaderna så att projekten blir ekonomiskt försvarbara. Just den utvecklingen kan man diskutera – men det är så det ser ut just nu. Glöm inte heller att en bana måste vara miljövänlig.
Hur viktig är den ekonomiska drivkraften för dig som entreprenör? Älskar du känslan av att tjäna pengar?
– Det är klart att det är viktigt, men det är inte det som driver mig längre. Jag behöver inte jobba, det handlar inte om att tjäna pengar. Mycket av det jag drar in ger jag tillbaka med hjälp av min Foundation. Visst måste man ha en viss inkomst för att kunna betala räkningar, men jag är väldigt noga med hur jag investerar och placerar pengarna.
Hur kom det sig att du valde en så aktiv karriär efter karriären istället för att luta dig tillbaka mot ett tillbakadraget liv med familjen?
– För att jag tycker att det är kul att göra saker. Jag har så många intressen som jag velat lägga mer fokus på efter golfkarriären. Jag använder min kunskap från golfen, det är det som knyter det samman.
”Share my passion” är dina ledord. Hur har din passion och glöd förändrats sedan du lade tävlings-klubborna på hyllan?
– Jag spelar inte mycket nuförtiden, idag handlar det snarare om att dela med sig av kunskaper och erfarenheter till andra. Vill tre killar ha golftips så hjälper jag dem med det. Jag vill lära ut så mycket som möjligt av det jag har lärt mig. Jag är mentor till flera spelare som är på uppgång. Där kommer passionen in.
Hur kom det sig att du ville satsa på just en golf-akademi?
– Jag har jobbat med Henri Reis (svensk golfpro) i alla år, och när det väl var dags att lägga tourklubborna på hyllan kände vi att det var läge att skapa ett unikt koncept tillsammans. I alla år har vi stuckit ut bland golfakademierna runt om i världen. Vi bestämde dock att stänga akademin i maj. Nu satsar vi på annat. Ett av mina nya projekt är en app, Fundu. Den rekommenderar aktiviteter, restauranger och händelser i olika städer beroende på din personliga profil.
Du har även lanserat en klädkollektion, parfym och ett vinmärke. Hur kläcker du alla idéer?
– Många saker utgår från mina egna intressen, även om parfymen kanske inte var min huvudpassion innan jag började satsa på just det. Vin är något jag både gillar att läsa om och dricka då och då.
Håller du dig fortfarande under 70-slagsstrecket när du lattjar?
– Det är inte så att jag går ut och spelar 18 hål bara för att det är skoj. Golf är inte längre det första jag tänker på när jag vaknar. Jag spelar kanske någon gång i veckan. Jag håller mig fortfarande runt par utan större problem men har helt klart tappat lite längd och känsla.
Frustrerande?
– Det är inte alltid så roligt och ibland har jag till och med svårt att acceptera det. Jag är ju van att tänka att ”så här långt ska man slå” och ”så här ska det kännas”, men jag har i alla fall skaplig koll på läget när jag lirar. Oftast spelar vi scramble eller någon annan lättsam tävlingsform. Skulle jag titta för mycket på scorekortet hade jag säkert blivit irriterad. Golfen har varit mitt liv och mitt jobb och då är det svårt att jag inte levererar som förr i tiden.
Har din talang gått i arv?
– Vår äldsta tjej är sex år och går på juniorträning några gånger i veckan. Hon vill gärna att jag följer med hela tiden, men jag får inte säga så mycket.
I en intervju med DN avslöjade du att du efter 2017 ska trappa ned och bli mamma på heltid. Hur tog du det beslutet?
– Det är väl dags helt enkelt. Jag känner att tiden går så snabbt och barnen växer så fort… jag vill inte missa vad de håller på med. För mig är det viktigt att prioritera min familj på allvar nu, att jag blir mer selektiv med vad jag gör och tackar ja till. Jag kommer fortsätta med en del grejer men inte med samma kapacitet.
Kommer du kunna hålla dig borta från alla häftiga projekt?
– Det är frågan. Jag är inte direkt den där personen som sitter still, så vi får se. Men nu är det familjen som gäller.
PERSONLIGT/ANNIKA SÖRENSTAM
Ålder: 45 år.
Bor i: Orlando, Florida, USA.
Familj: Maken Mike, dottern Ava och sonen Will.
På tallriken: Nyttigt och fräscht.
I glaset: Ett glas vatten och ett glas vin.
På Spotify: Fun workout.
På tv: Nyheter; gärna mycket och ofta.
I bokhyllan: Affärslitteratur.
Oanad talang: Bartender.
Av: Henrik Lenngren