Varje timme ger solen lika mycket energi som världens befolkning använder på ett år. Intresset för det förnybara energislaget växer rekordartat och utmaningen är att effektivare kunna lagra solel från sommar till vinter – vilket kommer vara möjligt inom några år. INRIKES berättar mer om energislaget och tar reda på vad som får över 80 procent av svenskarna att vilja ha solpaneler på sina tak.
Solceller är på stark frammarsch och kommer snart att finnas i allt från surfplattor, gardiner till husfasader. De kan vara lika lätta som en såpbubbla eller så stora att de kan försörja en hel fotbollsarena med el.
– Solceller är i många fall en lönsam investering och framför allt en investering för framtiden. Ingen vet hur energipriserna kommer utvecklas framöver, men om du som privatperson eller företag investerar i en solcells- eller solvärmeanläggning, vet du till vilken kostnad du kommer producera energi för mellan 25 till 30 år framåt, säger Johan Lindahl, talesperson på Svensk Solenergi.
Solen är en oändlig, miljövänlig och gratis resurs. Mängden solenergi som når jorden varje dag är 15 000 gånger större än världens totala energiförbrukning. Om vi endast skulle ta tillvara på en liten del av energin och omvandla den till el eller värme kan stora delar av världens energiproblem lösas och vi skulle inte vara beroende av någon annan energikälla. 81 procent av svenska folket vill se ökade satsningar på solenergi – siffror som är överlägset högst när man mäter viljan till satsningar på framtidens energislag.
En marknad som växer
Solceller används av både företag och privatpersoner som vill ersätta köpt energi med egenproducerad energi. Att köpa solceller är främst en engångskostnad som betalas när man beställer och installerar enheterna. Sedan är den rörliga kostnaden väldigt låg då solljus är gratis och underhållet är minimalt, då panelernas lutning gör att snön rasar ned och regnet håller dem rena. Avbetalningstiden är mellan tio och tolv år, beroende på förutsättningarna, vilket gör att hushållen sedan har gratis el i 20 år framåt. Sedan 2010 har priset på solceller sjunkit med cirka en femtedel.
Johan Lindahl, talesperson på Svensk Solenergi.
– Marknaden för solceller som producerar el har vuxit och etablerat sig under de senaste åren. Marknaden för solvärme har dock minskat, vilket delvis kan bero på att solelen fått mycket uppmärksamhet på sistone. Det beror dels på att politikerna i energikommissionen just nu diskuterar ramverket för Sveriges energipolitik gällande elproduktionen för de kommande åren och det har gjort att elfrågorna lyfts flitigt i medier. Sedan finns det även ett investeringsstöd som innebär att man som privatperson kan man få 20 procent och som företag 30 procent av installationskostnaderna täckta av staten. Tidigare fanns det även ett sådant stöd för solvärmen men det har tyvärr tagits bort – vilket medför att människor blir mer intresserade av solelen, säger Johan Lindahl och berättar att det finns en bromskloss i dagens utveckling av solel:
– Privatpersoner behöver inte betala någon skatt på solel. Men företag behöver betala energiskatt när man överskrider gränsen 255 kilowatts toppeffekt även om man producerar och konsumerar elen själv. Företag som installerar många system kan uppnå den gränsen och då krävs energiskatt, vilket gör att många företag begränsar antalet solcellsanläggningar. Energiskatten på el som man producerat för eget bruk är något som vi i branschorganisationen tycker är helt fel – man kan dra parallellen till när man bakar sitt eget bröd och äter upp det. Då betalar man inte skatt, så varför ska det vara så med solel?
Att producera egen el med solceller är ett miljöbra alternativ. När du producerar din egen el vet du i förväg vad elpriset blir och du är skyddad mot framtida prishöjningar.
Energislagets utmaningar
I dag utgör solenergin 0,1 procent av vår elförsörjning. En förklaring till den den låga procenten är vårt skattesystem och ellagstiftning som är anpassade efter den traditionella marknadsstrukturen med stora kraftverk och distributionssystem, snarare än en mångfald av små elproducerande anläggningar. Men nu håller solenergin på att ställa systemet på ända, då vanliga konsumenter nu blir producenter. Ordet för det är prosument – en producerande konsument. För att prosumenterna ska kunna inkluderas på ett smidigt sätt behöver lagstiftningen moderniseras. Den största nackdelen med solenergin överlag är att solen inte lyser på natten. Det medför att man behöver framställa kostnadsförmånliga produkter som kan lagra solel och solvärme från dag till natt eller från sommar till vinter på ett enkelt sätt.
– Att lagra solvärme i ackumulatortankar är redan nu gångbart. För solel kan batterier som Teslas hembatteri vara en lösning för privatpersoner. De är dock än så länge ganska dyra – man tjänar inte på det i dagsläget. Men i framtiden ser jag absolut kombinationen solceller och dygnslager som en lösning. Det kommer vara en väldigt attraktiv kombination där man kan spara den energi man producerar på dagen till natten, speciellt i länder med jämnare solinstrålning över året, berättar Johan Lindahl.
I dag saknar Sverige energimål för solenergi, vilket är någon som branschorganisationerna tycker är fel. Svensk Solenergi har som mål att 10 procent av både elkonsumtionen och värmekonsumtionen ska komma från solen i framtiden. De resterande 90 procenten kan komma från vatten, vind och biokraft som alla tre levererar bra under vinterhalvåret.
– Solceller är ett av de mest hållbara energislagen då de är tysta, kan sättas upp på redan befintliga byggnader och inte ger upphov till några utsläpp under själva elproduktionen. Ett visst koldioxidutsläpp sker i samband med att el används vid produktionen av modulerna, men detta skulle vara väldigt lågt om det var solel som användes. Dessutom finns redan nu tekniker för att återvinna 96 procent av en solcellsmodul. Det är de förnyelsebara vi måste använda oss av. Även om det inte skulle vara en klimatfråga skulle resurserna för icke förnyelsebar energi i framtiden ta slut, betonar Johan Lindahl.
År 2014 var andelen förnybar energi i Sverige 53 procent av den totala energianvändningen. I Sverige är de överlägset viktigaste förnybara energikällorna bioenergi och vattenkraft.
100 procent förnybart 2040
År 2014 var andelen förnybar energi 53 procent av den totala energianvändningen. Sverige har tidigare satt ett energimål där vi ska ha 50 procent förnybar energi år 2020. Målet har redan uppnåtts och vi ligger snart på 60 procent.
– Under 2015 har vindkraft, bioenergi och vattenkraft ökat mycket, vilket gör att vi borde landa på närmare 60 procent redan i år. 100 procent förnybart väntas uppnås år 2040, enligt de flesta politiska partierna, säger Göran Bryntse vice president of European Renewable Energies Federation (EREF), och ordförande i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO), som berättar att organisationens mål är att Sverige ska vara 100 procent förnybart senast 2040:
– År 1970 förbrukade vi mer energi i Sverige än vad vi gjorde i fjol. Jag ser inte att vi förbrukar mer energi om 20 år – ett skäl till det är att vi kommer gå över från bensindrivna bilar till elbilar. De förbrukar bara en tredjedel av den energi som nuvarande diesel och bensinbilar gör. Ser man till prisutvecklingen kommer det även bli lönsamt att sätta upp solpaneler på gamla byggnader. Det sker en fantastisk utveckling kring solcells-tekniken just nu. Om tio år kommer effektivitetsgraden höjas och de kommer vara dubbelt så effektiva.
Göran Bryntse ser inte lagringen av solel som en begränsning på sikt. Han menar att det just nu finns fem olika lösningar på hur man kan lagra solel från sommar till vinter samt att priset på ellagring sjunkit med två tredjedelar de senaste fyra åren.
– Utbredningen av solenergin är i dag liten, då Anders Borg gjorde vad han kunde för att motarbeta solenergin. Men de senaste åren har soldelen fördubblats varje år och kommer säkert öka ytterligare i år. Över 80 procent av svenskarna vill ha solel på sitt tak och om fem år kommer det vara väldigt billigt, så jag tror att vi kan ersätta halva kärnkraften med solel, men vi behöver vindkraften också, säger Göran Bryntse och fortsätter:
Göran Bryntse, vice president of European Renewable Energies Federation (EREF), och ordförande i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO)
– Min bedömning är att all den elproduktion som byggas efter år 2020 kommer vara solel. I Sverige har vi fortfarande ett behov av vindkraften, men genom ny teknik som kan lagra solelen så ska det gå att lösa. Ekorren inom oss vill gärna att vi ska vara självförsörjande och då passar solel bra.
I framtiden tror han att solcellsprylar kommer bli populära. Allt från gardiner, persienner till mobiltelefoner och laptops kommer kunna laddas av solens energi. Ett företag som tidigt hoppar på tåget är Ikea – de börjar snart sälja och montera solcellspaket på kundernas tak. För framtiden hoppas Göran Bryntse att politikerna satsar på produktionen av solel och tar Parisavtalet på allvar.
– Vi tar Parisavtalet på allvar, nu återstår det bara att se om de gör det, men ännu har det inte hänt något.
Alla de olika förnybara energikällorna har sina egna för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv. Gemensamt har de dock fördelen att resurserna inte är ändliga samt att de bidrar till växthuseffekten i mycket mindre grad.
Fakta om solceller
Solceller omvandlar energin i solens strålar till el genom elektroner som frigör och bildar ström. Likströmmen omvandlas till växelström som kopplas till elnätet. En solcellsmodul innehåller oftast 36, 54 eller 72 solceller och verkningsgraden visar hur stor del av effekten i solljuset som omvandlas till elektrisk effekt.
- Första generationens solceller är gjorda av kristallint kisel och är den mest utbredda typen på dagens marknad. De har i snitt en verkningsgrad på mellan 15 och 20 procent, är relativt billiga att tillverka och garantierna från tillverkarna är på mellan 25 till 30 år, den tekniska livslängden kan vara längre.
- Andra generationens solceller bygger på tunnfilm som är en tunn hinna av halvledarmaterial på en plats- eller glasyta. De har lägre tillverkningskostnader än solcellerna med kristallint kisel, liknande livslängd men något lägre verkningsgrad. De utgör en tiondel av marknaden.
- Tredje generationens solceller omfattar flera olika sorters tekniker. Till dessa hör kemiska-, plast- och tandemsolceller samt nano-solceller. De flesta befinner sig ännu bara i forskningsstadiet, medan vissa är på väg att kommersialiseras.
Två sätt att ta tillvara på solenergi
- Solceller omvandlar solljus till el genom att solljuset skapar en spänning och frigör elektroner i solcellsmaterialet. Spänningen får de fria elektronerna att röra på sig och skapar därmed ström.
- Solfångare omvandlar sol-energi till värme genom att direkt använda solstrålarna för att värma upp vatten i tankar. De används ofta till varmvattenberedare i hushåll.
Av: Joline Ekman