Kraven på ett fint och välplanerat boende ökar allt längre ned i åldrarna samtidigt som bostadsmarknaden blir tuffare. Att finna svaret på framtidens bostadsfråga är en utmaning många politiker och byggherrar försöker besvara. Ska vi bo i nollenergihus, ha biodlingar på taken och bilfria gator med cykelpooler? Detta försöker INRIKES finna svaret på.
Få områden rymmer så stora möjligheter att spara energi som byggsektorn. Det är branschen medveten om och bygger därför hållbarare än någonsin. Energieffektiva bostäder med miljöbra materialval och innovativ teknik är några av de trender vi kan vänta oss i framtiden.
– I dag vill alltfler köpa gröna bostäder som är miljöklassificerade. Många är villiga betala mer för Svanen-märkta bostäder – på tio år har utvecklingen gått från att nästan ingen intresserat sig för miljövänliga bostäder till att trenden blivit riktigt stark, säger Magnus Lambertsson, försäljnings- och marknadschef på Skanska och berättar att vi i framtiden kommer att få se fler plus- och nollenergihus med solpaneler på taken.
Han menar att den gröna energin som produceras från solpanelerna skapar frihet för de boende, då de får energiförsörjningen från den egna föreningen och därmed blir mindre beroende av växlande energipriser.
– Det känns bra i magen för många att bo i en miljövänlig bostad. Byggtrenderna på lång sikt handlar om att tillämpa ett livscykelperspektiv på byggnaderna – välja bra materialval, energi- och vatteneffektivitet och ha en kemidatabas där man håller koll på vilka material som får används i byggnaderna, framhåller Magnus Lambertsson.
Skanskas Fredriksdal knyter samman Söder med Hammarby Sjöstad och gör plats för fler sjöstadsbor som vill bo ännu närmare innerstaden.
Delningsekonomin växer
En trend som kommer att bli väldigt stark i framtiden är sharingtrenden – människor kommer att sälja sina bilar och istället satsa på bil-, cykel- och verktygspooler.
– I framtiden kommer fler bostadshus ha gemensamhetsutrymmen då lägenheterna blir mindre. Dessa platser kommer finnas både på markplan och på taken. I dag tillhör ofta takterrassen en lägenhet men i framtiden kommer den att tillhöra hela föreningen, säger Magnus Lambertsson och berättar att framtidens bostadshus kommer vara högre och ha små parker på taken. Anledningen – gröna tak bidrar till den biologiska mångfalden genom att vara ett hem åt både insekter och fåglar.
Framtidens boenden blir även mindre. För 20 år sedan var en tvåa i snitt 64 kvadratmeter – i dag är en tvåa 58 kvadratmeter. Lägenhetsstorlekarna kryper alltmer och köpare vill inte betala dyra pengar för onödiga ytor som stora hallar och korridorer. Därför krävs välplanerade lägenheter med öppna ytor.
– En framtidstrend är att lägenheterna kommer att bli mer användarvänliga. Om ett antal år har vi kylskåp som talar om för oss vad som finns i det, tvättmaskiner och spisar som vi kan sätta på när vi inte är hemma, säger Magnus Lambertsson.
Magnus Lambertsson, försäljnings- och marknadschef, Skanska.
Fortsatt bostadsbrist
Bostadsmarknaden kommer att fortsätta präglas av bostadsbrist. I dag har merparten av alla svenska kommuner bostadsbrist och problemet kommer att fortsätta i minst tio år framåt.
– Det är tyvärr långa processer från att man bestämt var man ska bygga till att människor kan flytta in. Vi vill korta ned tiden från idé till inflyttning och det kan göras genom att detaljplanera blir mer övergripande och täcker större områden. Man kan även planlägga mer mark i förväg, så det finns en större byggbar mark i områden där folk vill bo. Det är ett väldigt hårt tryck på bostadsmarknaden i ett trettiotal kommuner i Sverige. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor – men det är även hög efterfrågan i Uppsala, Helsingborg och Malmö, säger Magnus Lambertsson och berättar att en av de största bromsklossarna är att två tredjedelar av alla detaljplaner överklagas. Processen är långsam och kan ta uppemot fem år innan byggherrarna kan leverera nya bostäder.
Bostadsbubblan kan spricka
– Jag tror att bostadspriserna kommer ligga på samma nivå som nu – det grundar jag främst på att det är en stor bostadsbrist i dag. Vi kommer inte se några dramatiska fall, då vi har en ganska illa fungerande bostadsmarknad med hög efterfrågan och lågt utbud. Amorteringskravet kommer inte att påverka bostadsmarknaden så mycket, vilket beror på att cirka 95 procent av alla kunder som köpt bostäder under de senaste två åren redan amorterar. För samhällsekonomin är amortering sunt, då hushållen blir mindre känsliga för upp- och nedgångar i marknaden. I framtiden tror jag att räntan kommer att höjas men att det då inte heller kommer ske några större prishöjningar på bostäder, säger Magnus Lambertsson.
Han tror att boendetrenderna i framtiden kommer att se annorlunda ut. För 100 år sedan flyttade två av tio i in till städerna – nu bor sju av tio i städerna. Trenden kommer att fortsätta åt samma håll, vilket kräver fyndiga lösningar.
– Vi kommer att se fler udda boendelösningar, allt från att man köper husbilar och bor i, till att man bor i kollektiv och generationsboenden. I dag finns många gummisnodds-familjer där man ena veckan är två personer i hemmet, för att nästa vara sex personer. Det gör att boendetrenderna kommer röra sig mot att de äldre har en del av boendet och de yngre en annan. Människor kommer också flytta runt mer, säger Magnus Lambertsson och fortsätter:
– I framtiden kommer människor att värdera tiden mer än avståndet till städerna. När man köper ett boende undersöker man antal byten och pendlingstid.
Skanskas nybyggda bostadsrättsradhus Solallén i Vikaholm, söder om Växjö, har fått Svanen-certifiering. Solallén är landets första radhuskvarter som byggts enligt Netto Nollenergi.
Städerna lockar unga
I dag bor cirka 45 procent av alla svenskar i villor eller småhus, 20 procent bor i bostadsrätter och 33 procent i hyresrätter. Enligt Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, flyttar unga ofta till storstadsområden för att köpa eller hyra lägenheter. De ungdomar som bor i mindre orter köper istället småhus.
Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier. / Foto: Rosie Alm
– Den stora inflyttningen sker in till städerna, sedan finns det alltid människor som föredrar att flytta till mindre orter när de får barn eller längtar hem. Men den stora trenden är att man flyttar in till städer då det finns en bättre arbetsmarknad och ett större utbud av aktiviteter som lockar, säger Björn Wellhagen och berättar att det framför allt finns tre starka trender som påverkar framtidens byggande och boenden:
– Det är urbaniseringen, befolkningssammansättningen och digitaliseringen. En ökad inflyttning till städerna kommer i framtiden att resultera i begränsade ytor där varje person bor mindre för att alla ska få plats. Bostäderna kommer byggas ännu mer energieffektivt och miljövänligt, säger Björn Wellhagen och fortsätter:
– Om tio år kommer en miljon fler svenskar vara över 65 år och det innebär att vi redan nu måste hitta marknadslösningar och bygga bostäder som har fler bekvämligheter än i dag. Det kommer att finnas ett ökat behov av att tillgodose äldre människors behov. Familjebildningarna ser också annorlunda ut nu än för 30 år sedan – normen var två föräldrar och två barn i en trea. Nu är familjebilden mer varierad med fler ensamföräldrar, växelvis boende och större familjer. Därför kan man tänka sig att framtidens bostäder kommer byggas flexiblare med väggar som man kan plocka ut och in samt att man har en uthyrningsdel i lägenheterna.
Simone Kreutzers och Tommy Wesslunds unika villa Circuitus är ett passivhus med hög energieffektivitet och gjord av sunda material.
Runda, höga eller fyrkantiga
– Jag hoppas verkligen att det kommer vara en stor variation i byggandet framöver och att man släpper fram innovativa arkitekter, byggherrar och entreprenörer. Det borde detaljstyras mindre och sättas högre funktionskrav på bostäderna. Sedan är det upp till ovan nämnda aktörer att lösa planeringen. Så det inte är som i dag, att kommunerna beslutar exakt hur fasaden ska se ut, vilket material som ska användas och hur många våningar det ska vara. Jag tror att vi i framtiden kan se en bredare variation på hus, men att bostadshus som byggs i större serier kommer ha en likritning där man kanske bara varierar med färgsättning och smärre detaljer, säger Björn Wellhagen, som berättar att det kan bli svårt att bygga på höjden i vissa storstäder:
– I en del städer kommer man kunna bygga på ett antal våningar. Men i Stockholm finns en stark motvilja att lägga på våningar innanför tullarna – man tycker att det förstör stadens karaktär. Att bygga på befintliga hus ställer också högre krav på hållfastheten på befintlig stomme som kan behöva förstärkas. I framtiden tror jag också att boendena kommer vara mer strategiskt placerade, med tanke på den stigande havsytan.
I framtiden kan vi vänta oss fortsatt höga priser på bostadsmarknaden då befolkningen tenderar att ställa allt högre krav sina boenden. Utvecklingen har på 60 år gått från plastmattor och okaklade badrum till avancerade tekniska lösningar och individanpassade boendeutformningar.
Mats Wilhelmsson, professor vid Kungliga tekniska högskolans avdelning Bygg- och fastighetsekonomi.
– Det man kan se generellt i dag är att det finns ett behov av större serier av bostäder, vilket man då bygger mer industrialiserat. Ett koncept är moduler som byggs inomhus och sedan sammanfogas på byggplatsen. Det håller ned kostnaderna och minskar riskerna för fuktskador på byggnaderna samtidigt som det ger en bättre arbetsmiljö, berättar Björn Wellhagen, som får medhåll av Mats Wilhelmsson, professor vid Kungliga tekniska högskolans avdelning Bygg- och fastighetsekonomi:
– Utvecklingen går mot att vi måste bygga både billigare och dyrare bostäder. Det kommer byggas hållbara bostäder med kvalité som kan stå länge, men också olika typer av modulhus som har en livslängd på mellan 15 och 20 år. Modulhusen är billigare att bygga för stunden – men dyrare på sikt, då de är mindre isolerade och har material som måste underhållas.
Tanken med modulhusen är att de ska sänka bostadsbristens värsta toppar. I framtiden kan det komma att göras riktade satsningar där exempelvis studenter och nyanlända erbjuds att bo i specialhusen.
– Det kan lösa den värsta krisen, men jag tror inte man kan bygga bort bostadsbristen helt och hållet. I Sverige använder vi den befintliga bostadsytan ineffektivt – vi behöver ha en bättre rörlighet på marknaden för att nyttja det befintliga beståndet av bostäder på ett effektivt sätt, säger Mats Wilhelmsson.
Dagens marknadsläge
Enligt ekonomiprofessorn gör du i dag den säkraste affären genom att köpa en liten bostadsrätt i innerstadskvarteren. Prisutvecklingen har hittills stegrat stadigt – köper du en tvåa på Östermalm så är du en vinnare i framtiden. Störst risk tar de människor som köper stora lägenheter i förorterna. Om bostadsbubblan spricker kommer prisfallen vara störst i dessa områden.
– Jag skulle inte av spekulativa skäl köpa eller sälja just nu för att göra en vinst på bostaden, då priserna inte kommer gå upp speciellt mycket inom de närmaste åren, säger Mats Wilhelmsson.
En annan framtidstrend han kan se, är att efterfrågan på bostäder ökar i Mälardalen. Allt fler slutar stirra sig blinda på fågelvägen och börjar istället mäta avståndet i pendlingstid. Om biljettpriserna sjunker i framtiden kan fler bli långtidspendlare mellan stora och mindre städer.
NCC:s Greenhouse i Malmö är ett bostadshus för social och ekologisk omställning.
Fastighetsexperterna tipsar: tänk såhär inför ditt bostadsköp
- När du ska köpa en ny bostadsrätt eller villa kan det vara bra att se sitt bostadsköp på lång sikt – finns det exempelvis dagis eller skolor nära din bostad? Det är även viktigt att tänka på hur långt avståndet är till kommunikationer och service. En god tillgång till buss och tåg förbindelser samt butiker ökar ofta värdet på bostaden. Det kan även vara bra att kontakta stadsbyggnadskontoret i ditt län, för att se om framtida byggnationer kommer ske i ditt område som då kan störa boendemiljön.
- Fundera på mycket du kan betala i månaden för ditt boende. Ha även i åtanke att amorteringskravet införs för nya låntagare 1 juni samt att ränteläget och kapitalvinstskatten kan förändras på sikt. Det är bra att ha en viss marginal när du köper ditt boende – köp inte för maxbeloppet av ditt lånelöfte.
- Om du hittat en intressant bostadsrätt är det viktigt att läsa föreningens årsredovisning för att granska ekonomin. Ta reda på om föreningen planerar att genomföra stora renoveringar och hur det ska finansieras. Exempel på stora renoveringar är byte av stammar, omläggning av tak, byte av fönster och renovering av fasad. Kontakta gärna föreningens styrelse för att kontrollera om det finns några planerade avgiftshöjningar.
- När du hittat ett område du gillar kan det vara bra att undersöka vad liknande lägenheter i samma närområde har sålts för. Det gör att du skapar dig en uppfattning om prisläget i området.
- Om du är intresserad av att köpa en villa kan det vara bra att ta reda på vilken typ av konstruktion huset har, om det kommer krävas några renoveringar och vilket typ av uppvärmningssystem och isolering villan har. Det är alltid viktigt att kontrollera villans skick – anlita en besiktningsman. Tänk även på tillkommande kostnader som pantbrev och lagfart.
Boenden för framtiden
- Passivhus med unika former
Simone Kreutzers och Tommy Wesslunds unika villa Circuitus (som betyder kretslopp på latinska) är byggd i Vikensved utanför Växjö. Passivhuset med sin runda form är designad för hög energieffektivitet och gjord av sunda material som återvunnet glas, träullskivor, papper och isolering av återvunnet och förnyelsebart material. Villans olika energikällor kommer från marken och solen. Huset byggs enligt den höga internationella passivhusstandarden och är den första i sitt slag. - Sveriges första nollenergikvarter
Bostadsområdet Solallén är Sveriges första radhuskvarter som byggts enligt Netto Nollenergi och är beläget i Vikaholm, söder om Växjö. Området består av 21 bostadsrättsradhus – ritade av arkitekt Frida Petersson på Skanska, som alla har solceller på taken där miljövänlig el produceras. Husen är utrustade med bergvärme och pumpar som kan leverera kylning till bostadsrätterna under gassande sommardagar. Syftet med de hållbara husen är att de ska producera mer el än vad som behövs till fastighetsel, uppvärmning och varmvatten för att sedan säljas på energimarknaden under sommarhalvåret. Fastigheterna har fått miljömärkningen Svanen och innehåller minimalt med miljöfarliga och hälsoskadliga ämnen. - Svanen-märkt boende
I nya Fredriksdal kan du njuta av livet som sjöstadsbo, samtidigt som du bara bor en kort bris från Söder i Stockholm. Skanskas bostadsområde knyter samman Söder med Hammarby Sjöstad och har områdets västligaste läge som täcker den sista marken med vattenläge mot Skanstull. Alla hus som byggs i Fredriksdal är Svanen-märkta. - Bostadshus för ekologisk och social omställning
Greenhouse i Malmö är i dag ett av Sveriges spjutspetsprojekt inom hållbar stadsutveckling och en del av Augustenborgs gröna profil. NCC bygger för MKB ett unikt hyreshus med många miljösmarta lösningar och stora odlingsbalkonger samt växthus på taket för självhushåll. På passivhusets tak finns även solceller som ger hyresgästerna grön el. Byggnaderna miljöcertifieras som Miljöbyggnad Guld – den högsta märkningen för bostäder med lågt energibehov och en sund inomhusmiljö.
Av: Joline Ekman