Här sitter du på en flygplats eller i ett flygplan någonstans i Sverige. Kanske trivs du utmärkt med tillvaron. Eller också är du lätt uttråkad, längtar hem och är trött på att vara borta från familj och vänner.
När du reser har du ofta tid att reflektera. Över jobbet exempelvis. Gör du det du innerst inne vill göra? Eller drömmer du om något helt annat? Som att starta ett mikrobryggeri, tillverka smycken eller sadla om till pilot?
Om du vill göra något nytt är du inte ensam. Faktum är att bara 9 procent av svenskarna anser att de har sitt drömjobb och hela 69 procent av alla som inte har det anser att det är viktigt att få det där drömjobbet. Detta visade undersökningen Drömjobbet som Manpower Work Life gjorde 2105. Dessutom framkom det i Gallup-undersökningen State of the Global Workplace från 2011-2012 att endast 16 procent är engagerade i det jobb de har.
Ändå är det lätt hänt att vi fortsätter i samma hjulspår, och att det vi egentligen vill inte blir av. Vi väntar lite till, kanske i tron att det snart ska dyka upp något ännu bättre, att den perfekta tajmingen ska infinna sig och alla pusselbitar falla på plats. Så blir det sällan. Istället riskerar vi att tiden går och att icke-beslutet gör att vi aldrig kommer till skott. Och det räcker inte alltid med att de uppenbara sakerna finns på plats, som passion, mod och målmedvetenhet. Passionen kan faktiskt till och med förlama oss. Mod och målmedvetenhet kan ta oss långt – men i värsta fall i en riktning som vi i själva verket inte vill ta. Vi bara åker med.
Men vad är det då som gör att vi inte nöjer oss med att ha ett jobb, vilket som helst, som födkrok? Varför är det så viktigt att göra något vi brinner för? Så har det väl inte alltid varit? Nej, det har det inte. Bakom oss har vi perioder då arbete främst betydde kroppsarbete och var av industriell natur, där succession sågs som en självklarhet. Då arbetet var klart skiljt från privatlivet, arbetsplatserna var hierarkiska och där cheferna fokuserade på att ge order.
I dag har vi istället en värld där individer ofta har rätten att fritt välja vad de ska satsa på, där arbete och privatliv alltmer går in i varandra. Organisationerna är ofta platta, chefer och medarbetare för en dialog samtidigt som tankearbete och emotionell kompetens värderas högt. En värld där jobbet kan ge oss bekräftelse, utrymme att förverkliga oss och social gemenskap.
Förändringarna är fundamentala. De påverkar inte bara vårt arbetsliv, utan hela våra liv. I många avseenden är vi friare i dag. Vi har enormt många valmöjligheter. På gott och ont. Det här gör att drivkraften att ställa sig frågan Vad vill jag egentligen? har blivit betydligt starkare. Vi kan få något mer – varför ska vi då nöja oss med mindre?
Det finns också kulturella aspekter som är intressanta i sammanhanget. I ett globalt perspektiv utmärker vi svenskar oss nämligen på flera sätt. Det brukar påstås att den svenska kulturen och mentaliteten är så lagom – men när det gäller grundläggande värderingar är vi snarare extrema. Exempelvis är Sverige ett av de länder i världen där invånarna lägger minst fokus på traditionella värden, såsom religion, respekt för auktoriteter och konservativa familjekonstellationer. Dessutom har vi en ovanlig stark längtan efter – ja, just det, självförverkligande och individuell frihet.
Med det här i åtanke är det inte konstigt 2016 att många av oss i Sverige när en dröm om att göra något mer i arbetslivet. Frågan är bara varför så många inte tar steget? Varför har så få av oss vårt verkliga drömjobb?
Vad som hindrar oss från att ge drömmen en rejäl chans varierar förstås från person till person. Det kan vara något uppenbart eller något som vi länge har förträngt, något reellt eller något inbillat. Vissa mönster går dock igen och många av oss fastnar på olika sätt i försvar, i rädsla och i problemfokusering.
Ju mer vi fastnar, desto större är sannolikheten att vi landar i ett icke-beslut och låter tiden gå. Kanske alltför länge, tills vi står där som nyblivna pensionärer och konstaterar att det är för sent. Vi har helt enkelt bränt våra egna chanser genom att göra ingenting.
Men måste man hoppa då? Är det alltid rätt att ta det där steget? Det behöver det inte alls vara. Det kan finnas goda skäl att låta bli. Det viktiga är att vi fattar ett aktivt beslut så att vi inte ångrar oss efteråt. Kort sagt: att vi tar våra egna jobbdrömmar på allvar.
Vanliga anledningar till att vi inte bryter upp och byter bana:
- Dina tillgångar blir din förbannelse
Är dina styrkor alltid styrkor? Kan det vara dåligt att vara bra? - Du kommer inte undan vad mamma sa
Har du koll på värderingarna och krafterna som egentligen styr dig? - Du tar på dig skyddsdräkten
Vågar du utmana din egen självbild? - Du fastnar vid sargen
Blir du alltför bekväm med de välkända rutinerna och den fasta lönen?
Om boken
Från jobbdröm till drömjobb – Dags att ta steget? (Roos & Tegnér) av Viktoria Höglund och Sofia Rasmussen hjälper dig att förstå vad som håller dig tillbaka och vad som avgör om du borde göra verklighet av din jobbdröm eller idé. Den hjälper dig också att fatta ett medvetet beslut. Steg för steg guidas du fram till ett ja eller ett nej: ska du ta det där steget eller ska du avstå? I boken får du även möta ett antal personer som har realiserat sina drömmar, bestämt sig för att avstå eller fortfarande tvekar. Möt exempelvis Säpo-analytikern som blev deckarförfattare, läraren som drömmer om sin egen verksamhet och finanskarriäristen som la psykologdrömmarna på hyllan.
Om författarna
Viktoria Höglund (överst) är styrelsearbetare och konsult inom strategi och företagsutveckling. Hon har jobbat med en lång rad företag som grundats just av människor som har tagit steget och förverkligat sina livsdrömmar.
Sofia Rasmussen (underst) har under många år analyserat människors arbetslivsvärderingar och framtidens arbetsmarknad. Hon har genomfört ett stort antal studier på området och är en flitigt anlitad föreläsare och moderator.
Av: Viktoria Höglund & Sofia Rasmussen