
Internationellt samarbete och energieffektivisering är svaret på hur vi ska nå de tuffa klimatmålen. Något som kräver en tydlig handlingsplan och statliga styrmedel till forskning inom området. Inrikes ringer upp Energimyndighetens forskningschef Rémy Kolessar och miljöteknikexperten Anders Sundvall som ger oss en lägesrapport.
Tvågradersscenariot är ju målet och om vi fortsätter som i dag ligger vi på sex grader. Vi måste öka takten om vi ska klara av klimatmålen, säger Rémy Kolessar, forskningschef på Energimyndigheten.
Aldrig förr har det arrangerats så många klimatmöten i världen. Den 30 november samlas åter igen världens länder under FN:s klimatkonvention för att diskutera hur vi tillsammans ska kunna klara av tvågradersmålet. Mötet som går av stapeln i Paris är särskilt viktigt eftersom länderna där ska enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020.
– Jag hoppas att man kan ta ett rejält trappsteg och gemensamt beslut. Världen behöver nya tekniker som kan stoppa uppåtkurvan för koldioxidutsläpp, säger Anders Sundvall, ordförande för Asset, föreningen för svensk miljöteknik.
– Det som nu hindrar utvecklingen är regler, lagar och brist på styrmedel.
Men utvecklingen står långt ifrån stilla och på många håll görs det stora insatser. Sverige har sedan 60-talet uppmärksammat de miljögifter som finns runt omkring oss och 1967 etablerades Naturvårdsverket följt av miljöskyddslagen. En lag som bland annat innebar att företag tvingades ta ansvar för sin miljöpåverkan samtidigt som staten satsade resurser för att påskynda en miljövänlig teknikutveckling. Miljösatsningarna har lett fram till att utsläppen av fossila bränslen sedan 80-talet har minskat med 40 procent.
– När det gäller biobränsleområdet ligger vi långt fram till följd av stora satsningar. Vi har ett bra system och bra energiproduktion med relativt låga koldioxidutsläpp, säger Rémy Kolessar.
Anders Sundvall instämmer:
– Sverige har under lång tid varit föregångare i arbetet med hållbar utveckling, den första miljökonferensen i FN:s regi hölls i Stockholm 1972. Konferens ses som en milstolpe i FN:s arbete med hållbar utveckling. Frågan har också vaknat upp på allvar i näringslivet och idag är det en integrerad del hos många företag både gällande affärsnytta och CSR arbete.
Dock krävs det nu att vi lägger på ytterligare ett kol för att nå klimatmålen.
På Energimyndigheten jobbar de med att följa upp, analysera och ta fram underlag för energifrågor. Rémy Kolessar lyfter fram de tre hetaste områdena; alternativa drivmedel, lagring av energi och att utöka digitaliseringen inom energiområdet.
– Vi jobbar mycket med transport som vi måste förändra. Det vill säga nya och alternativa drivmedel. Just nu håller vi på med ett spännande projekt av bussar i stadsmiljö.
Något som skulle ge helt nya möjligheter.
– El-drivna bussar ger en annan möjlighet för stadsplaneringen då det inte ger utsläpp och orsakar buller. Det viktiga är just att få till en hållbar stad och hållbar stadsutveckling, säger Rémy Kolessar.
Något annat som det satsas på nu är energilagring vilket kan komma att revolutionera hela energisystemet.
– Det är något som vi behöver bli bättre på. Löser vi den gåtan kan det komma att förändra hela det svenska näringslivet.
Detsamma gäller det tredje området som Rémy Kolessar lyfter fram.
– Vi skulle även behöva en ökad digitalisering inom energiområdet då mycket av dagens teknik är gammalmodig. Det kan handla om mer realtidsinformation, automatiserade lösningar i hemmet hos privatperson men också inom logistik och transport.
– Tekniken är inte riktigt mogen än så vi behöver forska mer på området.
I den frågan menar han att vi kan hämta inspiration från andra länder.
– Se bara på Korea som gör stora satsningar med att gifta ihop energi och digitalteknik. De har en världsledande industri och ligger i framkant med smarta energisystem, hem och transporter.
Att leva klimatsmart är således inget som behöver dra ned på levnadskvalitén menar han, tvärtom.
– Med hjälp av nya lösningar kan vi både bli effektivare och minska påverkan på klimatet. Men vi kommer inte lyckas med det utan att förändra människors beteenden. Till exempel genom medvetenhet om hur vi använder energi.
Han förklarar att Sverige både har kompetens och lösningar till utveckling men att det finns en stor outnyttjad potential i kommersialisering av svensk miljöteknik. Något som behandlas närmare i Energimyndighetens rapport ”Ökad tillväxt inom miljöteknik”. Slutsatsen går bland annat ut på att via samverkan och samarbetsformer göra svensk miljöteknik framgångsrikt, både i och utanför Sverige.

Det nya bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden byggs energieffektivt med nya smarta lösningar för att bli fossilfritt år 2030.
Just samverkan är något Föreningen Svensk Miljöteknik arbetar med.
– Vi samordnar nationella satsningar inom miljöteknikområdet och koordinerar leverantörsgrupperingar från olika delar av Sverige, säger Anders Sundvall.
Föreningen når 1 500 miljöteknikföretag och en stor del av arbetet handlar om att bidra till ökad export.
– Asset koordinerar också besök för delegationer från andra länder som vill se och lära om hur vi i Sverige löst exempelvis avfallshanteringen, säger han och fortsätter:
– Här ser vi möjligheter att utveckla besöken till att i förlängningen leda till fler exportaffärer av både tjänster och produkter. Intresset är stort men vi har varit dåliga på marknadsföring, uppföljning och samordning för att få riktig fart på detta.
Vidare ställer Inrikes frågan om när arbetet med miljöteknik ger märkbara miljövinster. Det vill säga vad privatpersoner och företag kan gör för att bidra.
– För privatpersoner kan det vara att så enkelt som att källsortera avfall, minimera fossila transporter, äta mindre kött med mera. I företaget handlar det både om ett internt arbete och hur man arbetar med sin affärsidé.
Internt arbete som Anders Sundvall nämer är energioptimering, val av inköp, fortbildning, miljöpolicy och så vidare. Externt handlar det om att sätta sina tjänster och produkter i ett livscykelperspektiv och jobba med ständig förbättringar.Mycket handlar om utbildning och att skapa incitament för att jobba mot en cirkulär ekonomi, menar han.
– Verktygen för att lösa miljö och klimatproblem finns, det svåra är att få med tillräckligt många på tåget för att få de effekter som behövs.
Men ingenting är omöjligt och det finns många positiva saker att utgå från, förklarar Anders Sundvall.
– Vi ser bland annat möjligheter att skapa nya jobb i det förändringsarbete som nu är nära förestående.
Om miljöteknik:
Miljöteknik är all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett ur ett livscykelperspektiv. Detta synsätt är helt i linje med både EU:s och OECD:s definition av miljöteknik.
Asset i projekt Power Africa:
Tillsammans med Tillväxtverket, Svenska ambassaden och Business Sweden deltog Asset med 20 svenska företag inom energiområdet i en
delegationsresa till Sydafrika. Syftet var att skapa affärer, bland annat genom att medverka i Power Africa. Initiativ om projektet kom från USA under 2013 där de lovade att satsa 20 miljarder dollar i projektet. I Sverige ligger satsningen på strax över åtta miljarder kronor.
Internationellt samarbete med Connect Green Day:
Miljöteknik är en växande sektor i Sverige och den kan växa ännu mer genom export. Internationalisering var temat för årets upplaga av Connect Green Day, en mötesplats för entreprenörer och investerare som arrangeras i fem svenska städer varje höst.
Av: Caroline Holmqvist