Strukturerade placeringar – eller strukturerade produkter – vinner mark i Sverige. I dag räknar man med att närmare 400 000 svenskar investerar i någon typ av strukturerad placering som ett alternativ eller komplement till mer traditionella sparformer.
Idag finns närmare 200 miljarder kronor investerade i strukturerade placeringar fördelat på 400 000 investerare – allt från småsparare till stora institutionella aktörer. Strukturerade placeringar ger möjlighet till avkastning från till exempel aktiemarknaden och kan samtidigt skydda hela eller delar av investeringsbeloppet om marknaden skulle utvecklas negativt. Möjligheterna att öka eller minska skyddet, samt öka eller minska avkastningspotentialen för att passa olika investerares behov är en av storheterna med strukturerade placeringar. Placeringsformen möjliggör även exponering mot marknader eller tillgångsslag som kan vara svårtillgängliga för mindre investerare.
–
Stefan Sonnerstedt är kanslichef på Strukturerade Placeringar i Sverige (SPIS), en branschorganisation som sedan 2008 verkat under Svenska Fondhandlareföreningen. SPIS medlemmar består av en rad finansiella företag, inklusive alla svenska storbanker. Medlemsföretagen, som tillsammans utgör 90 procent av marknaden, har gemensamt tagit fram en branschkod som syftar till en ökad tydlighet, jämförbarhet och förståelse för strukturerade placeringar.
– För alla med behov av att placera kapital på längre sikt kan en strukturerad produkt vara ett bra alternativ, säger han. Även större institutioner som kommuner och pensionsstiftelser har i dag strukturerade placeringar i sina portföljer. Det centrala är att kunden förstår placeringens villkor, hur produkten beter sig och vilka risker den valda investeringen medför. Sedan måste detta förstås överensstämma med kundens totala behov, riskvilja, tidshorisont, krav på avkastning och övrigt sparande.
Begreppet strukturerade placeringar härstammar från USA, och kommer av att flera olika finansiella instrument – vanligtvis en obligation i kombination med optioner – används för att skräddarsy en önskad avkastnings- och riskprofil. Dessutom finns just struktur i form av tydlighet kring villkor, egenskaper, risker och avgifter. Produkterna kan bland annat vara exponerade mot aktier, valutor eller råvaror och är nästan alltid tidsbestämda, med ett tydligt startdatum och ett slutdatum. Vanligtvis är tidshorisonten 3–5 år.
Till stor del präglas marknaden av kapitalskyddade placeringar, vilket innebär att kunden ”försäkrar” sin investering mot en eventuell nedgång på exempelvis aktiemarknaden. Hur produkter med kapitalskydd fungerar (till exempel aktieindexobligationer) är lätt att förstå, men strukturerade placeringar anses trots det vara ett ganska komplext område eftersom produkterna ibland består av många olika finansiella komponenter. Ett omdiskuterat ämne hos SPIS är huruvida kunden verkligen måste förstå exakt hur det fungerar ”under huven”.
– Man kan jämföra det med att köpa en hybridbil, säger Stefan Sonnerstedt, jag behöver inte veta exakt hur det går till när den slår om från elbatteriet till bensinmotorn, men jag vill veta att den gör det och att bilen tar mig från A till B på ett säkert och miljövänligt sätt. Vi för en ständig diskussion med Finansinspektionen kring detta. Det viktigaste är att kunden förstår produktens funktion och egenskaper samt de risker som följer med investeringen. Hur ska marknaden utvecklas för att produkten ska ge avkastning? Vad är mitt sämsta utfall ifall tillgången sjunker i värde? Medför investeringen andra risker såsom valuta- och kreditrisk? Hur fungerar det om jag vill sälja i förtid? Informationen som ges måste säkerställa att placeringen överensstämmer med kundens behov och förväntningar och därmed minimera risken för oönskade överraskningar. Däremot går det inte att begära att en genomsnittlig investerare exakt ska förstå hur den underliggande optionen är konstruerad.
–
Hur kan en typisk kund se ut?
– Det finns många olika typer av strukturerade placeringar och dessa skiljer sig beträffande avkastningspotential, risk och komplexitet. Det går inte att definiera den typiske kunden men gemensamt för många investerare är behovet av trygghet. Investerarna efterfrågar en lösning där risken att förlora pengar är liten men som samtidigt ger möjlighet till en högre avkastning i jämförelse med till exempel sparande i räntefonder eller på ett bankkonto. Det kan kännas frustrerande att endast ha fått 1–2 procents avkastning på bankkontot samtidigt som Stockholmsbörsen gått upp 20 procent. Detta dilemma delar såväl privatpersoner som professionella investerare. Genom att investera i till exempel aktieindexobligationer med kapitalskydd får man en säker placering och får också ta del av en eventuell uppgång på aktiemarknaden.
–
Kan du jämföra med att spara i en fond?
– Avkastningen i en strukturerad produkt är inte beroende av en fondförvaltares förmåga och att denne förhoppningsvis ska lyckas slå index. I en fond är det förvaltningen du betalar för medan du i en strukturerad placering betalar för paketeringen av de komponenter som ger en förutbestämt risk- och avkastningsprofil. I strukturerade placeringar är det i normalfallet ett index som utgör den underliggande tillgången. Många känner sig trygga med villkor som är fastställda och vetskapen om vad ett sämsta utfall innebär. För kapitalskyddade produkter är det värsta som kan hända att du inte får avkastning – och tillbaka pengarna du har betalt i courtage.
–
Och om man vill ha högre avkastning men är beredd på större risk?
– För kunder som har en stark tro på en viss marknadsrörelse, upp eller ner, och som är villiga att ta större risk och därigenom få möjlighet till högre avkastning, så är marknadsplaceringar eller produkter med så kallad hävstång ett intressant alternativ. Dessa produkter kräver att du som investerare har större kunskaper om finansiella marknader och förstår produktens egenskaper. Risknivån kan i vissa fall innebära att hela eller delar av det placerade kapitalet kan gå förlorat. Det grundläggande rådet att sprida riskerna gäller naturligtvis också för strukturerade placeringar. Även om man investerar med kapitalskydd så är rådet att fördela sitt sparkapital på olika marknader och olika löptider. Då har du ett grundskydd samtidigt som du förhoppningsvis är med på uppgången på en eller flera marknader.
–
Av: Christian von Essen