Kan det vara så att ett företags framgångsfaktor är avhängig leverantörskedjornas effektivitet och flexibilitet? Klart är i alla fall att det finns mycket pengar att tjäna inom Supply Chain management. Morgondagens logistik präglas nämligen av ökad transparens, bättre samverkan och en viktig kamp om ”den sista milen”.
– Det förvånar mig att inte fler chefer ser utvecklingen. Det är inte gods som flyter förbi i flödet, det är pengar.
Så sammanfattar Carina Dahllöf den effektiva logistikens inneboende potential. Hon är vd på Silf – Sveriges inköps- och logistikförbund, som sedan 1956 har försett sina kunder och medlemmar med kompetensutveckling, branschanalyser och konsulttjänster. Men i ett näringslivsklimat som förändras hastigt och kraftigt ställs allt högre krav, och Dahllöf efterlyser ett ytterligare kompetenslyft i branschen.
– Om företagen ska kunna visa tillväxt och bättre resultat hela tiden, måste även människorna i kedjan bli bättre. Vi behöver höja kompetensen på flera nivåer och för att kunna utveckla nya, innovativa lösningar krävs också att man har den grundläggande kunskapen om logistik och om varuflödets förutsättningar.
Med andra ord krävs en förflyttning längs den mänskliga värdekedjan för att även kunna höja förädlingsvärdet på de produkter som färdas i systemet. Allt mer inkluderande totalkostnadsanalyser blir vanligare som verktyg, och inom Supply Chain management – liksom inom många andra sektorer – har riskhantering därmed blivit en allt viktigare pusselbit. Trenden går dessutom hand i hand med kompetensutvecklingen.
– Vi konkurrerar inte nödvändigtvis med olika produkter, utan i många fall är det flödet, leverantöreskedjan, som skapar konkurrensfördelar. Då gäller det att med hög kvalitet vara flexibel och risktålig.
Som exempel nämner Carina Dahllöf det isländska askmolnet som under 2010 lamslog stora delar av Europa och ställde in 90 000 flygningar. Resultatet blev att produktionen hos bilproducenter i USA avstannade eftersom delar inte kom fram i tid. Hade en tidig riskanalys involverat en plan B-leverantör hade mycket ekonomisk skada kunnat undvikas genom ett snabbt agerande.
– Det handlar om att inte lägga alla ägg i samma korg, säger Carina Dahllöf. Vi vet till exempel att länder som Japan kan drabbas av jordbävningar med jämna mellanrum. Då kan det vara bra att ha en backup-lösning så att vi snabbt kan styra om våra flöden till en annan leverantör. BMW har till exempel börjat jobba mycket med proaktiv riskhantering. De analyserar riskerna hos både hela länder och enskilda leverantörer för att kunna vara så agila och flexibla som möjligt. Det kan handla om allt från väder till politik och strejker.
Överlag är en trend att eftersträva allt kortare flödeskedjor, och många nordeuropeiska företag väljer i allt högre grad att lämna Asien till förmån för Europa. Man tar hem produktionen igen med utgångspunkt i en totalkostnadsanalys baserat på risk.
Men den kanske viktigaste logistiska trenden för tillfället är slutkonsumentens ökade makt – och krav. Med e-handelns snabba utbredning och tillväxt efterfrågar kunden i allt högre utsträckning individualiserad leverans. Dag Ericsson är professor inom ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås. Placerad i Sveriges stora textil-hubb ser han tidigt hur modebranschens distributionskanaler förändras.
– Det har skett en tydlig maktförskjutning till konsumenten, säger han. Utvecklingen har pågått länge, men har fått fart med mobiler, appar och sociala medier. Kunden vill i dag kunna köpa var som helst, när som helst och hur som helst. Och hon vill allt oftare välja själv både när och var hon ska få leveransen.
Dag Ericsson menar att vi kommer att få se betydligt mer snabba och flexibla så kallade last mile-lösningar inom handeln. Med tracking-tjänster kan leveranserna bli smarta och vältajmade.
– Det är inom retail logistics som den mest spännande utvecklingen sker just nu. Vi har inom forskningen tidigare koncentrerat oss mycket på industrilogistik, men i och med att butikerna får en ny roll förändras hela flödet.
Vad är då den nya rollen? Kortfattat kan man konstatera att den som kan hantera multipla roller samtidigt kan gå vinnande ur den tuffa konkurrensen om konsumenterna. E-handelsbolagen öppnar upp fysiska butiker och vice versa. Det centrala begreppet är omni-channels, på svenska omnikanaler, vilket på sätt och vis redan har inneburit en renässans för den fysiska butiken som vissa tidigare befarade skulle omintetgöras av e-handeln.
– Det är den gamla stelbenta butiken som kommer att dö ut, säger Dag Ericsson. Konsumenterna vill i dag kunna prova kläder i en butik, beställa via mobilen, få leverans till kontoret och lämna returer i en annan butik. De som förstår det och kan anpassa sina flöden efter kundernas behov kommer också att kunna lyckas.
Fenomenet med gratis returer – som kunderna i dag mer eller mindre räknar med – har blivit en kostsam historia för modebranschen, och vissa distanshandelsbolag räknar kallt med att 20–30 procent av alla kläder som säljs kommer att skickas tillbaka. För att underlätta returhanteringen startar många e-handelsföretag därför butiker i nyckelstäderna. Det ger samtidigt möjlighet att skapa ett show room för de senaste kollektionerna och en marknadsföringskanal för att stärka medie- och kundrelationerna.
Med många olika kanaler för försäljning och distribution ställs också allt högre krav på den traditionella logistiken, som blir desto viktigare. Många opererar med en kombination av hyllager och hyrda lagerlokaler på olika orter, och allt fler använder sig av IT-system med så kallade virtuella lager för att hantera flödet på ett smidigt sätt.
– Återförsäljarna måste sluta tänka i ”silos”, säger Dag Ericsson. De måste mäta effektivitet i alla kanaler och skapa en sömlös organisation med omdefinierade butiker i centrum för omvandlingen. Butikerna måste bli ”entertainment centers” som ger en positiv och stark shoppingupplevelse. Citybutikerna måste säkerställa att leveransen sker när, hur och var konsumenten önskar i de fall man inte själv vill bära med sig varorna. Den här utvecklingen är på gång och ger underlag för påståendet att ryktet om butiksdöden är betydligt överdriven.
Men för slutkonsumenten är det alltså främst den sista milen som kommer att göra skillnad.
– På Posten eller Ica kan det i jultider vara så långa köer att man inte ens hinner hämta ut sitt paket. I framtiden kommer du att kunna säga att du vill ha leveransen till ett kafé klockan 14:30 om det är där du kommer att vara, säger Dag Ericsson.
Även Carina Dahllöf ser last mile-problematiken som en oerhört viktig nöt att knäcka för hela branschen.
– Vi har nog alla hanterat budfirmor som säger att de har ”försökt” leverera en vara, utan att ha frågat mig om vare sig mobilnummer eller portkod. Man förväntas vara hemma, annars får man hämta paketet på något centrum en timme bort. Hela logistikkedjan flyter på fantastiskt och så kan de inte skicka ett sms? Den slappheten håller inte längre, kunderna kommer inte att acceptera det.
Av: Christian von Essen