Om Sverige ska behålla den skogliga ledartröjan krävs både kostsam forskning och internationell exponering. Svensk skogsnäring har nämligen stor framtidspotential.
Det är ingen hemlighet att svensk massaindustri befinner sig mitt i en stor omstrukturering – efterfrågan på framförallt tidningspapper har sjunkit med 20 procent under de senaste 5-6 åren, en nedåtgående trend som väntas eskalera ytterligare. Situationen påverkas främst av svikande dagstidningsläsning och tuff prispress från de östeuropeiska tryckerierna (i Polen åtnjuter exempelvis vissa tryckerier fortfarande generösa statsstöd). Samtidigt är det definitivt inte så att hela den svenska pappersindustrin är på väg ner i diket.
– Absolut inte, men i en omstrukturering är det en fråga om att hitta nya vägar. Det säger Carina Håkansson (t.v), vd för branschorganisationen Skogsindustrierna.
Hon pekar på andra pappersprodukter som fortfarande går bra, däribland förpackningarna.
– Vår pappers- och massaindustri har funnits i hundra år och har bidragit med stora exportintäkter och många arbetstillfällen. Den totala pappersproduktionen har faktiskt ökat med ganska exakt två procent per år under en väldigt lång period. 2012/2013 är första gången på länge som vi hade en sänkning på fem procent. Men förpackningsindustrin ökar som sagt.
Vissa maskiner har redan stängts, men vid de som finns kvar hittar skogsbolagen ständigt nya produkter att producera, som bokpapper och lättare kartong. Men bävar man inför att boken går samma väg som dagstidningarna?
– Vi är fullt medvetna om den risken, men hittills har vi faktiskt inte sett den utvecklingen, säger Carina Håkansson. Bokpapper har varit förhållandevis stabilt under de senaste åren. Dessutom råder just nu en balans mellan tillgång och efterfrågan på tidningspapper, men det beror förstås på att vissa maskiner tyvärr har fått stänga ner.
Generellt ser Carina Håkansson en stor kämpaglöd och förändringsvilja hos sina medlemsbolag. Framförallt öppnar sig en helt ny värld när produkter från virke kommer på tal.
– Där ser vi en jättespännande utveckling som ännu är i sin linda. Grundprincipen är att allt som man kan göra med olja i framtiden också kommer gå att skapa med trä. Plaster och biodrivmedel är två produkter som redan i dag går att ersätta i stor utsträckning.
Inte nog med att trävaror alltså på många områden kan fasa ut fossila bränslen, trä har som bekant även klimatfördelen att det suger in koldioxid från luften under hela sin tillväxtfas. Koldioxidet lagras i stammen, och vid avverkning förs kollagret vidare till hus, kartonger eller bord.
Men för att få fram produkter som marknaden faktiskt vill ha krävs en bred intensifiering av forskningen på området, för att göra produktionsprocesserna tillräckligt kostnadseffektiva. Det forskas för fullt hos Innventia, på KTH och hos Wallenberg-initiativet Wallenberg Wood Science Center. Samtidigt har Skogsindustrierna ansökt hos Vinnova om 100 miljoner kronor i forskningsmedel för att kunna ta fram fler marknadsanpassade produkter från skogen. Såväl skogsindustrin som kemi-, byggnads- och oljeindustrin är med på tåget.
– Alla vinner på ett mer biobaserat samhälle, där vi kan tillverka så mycket som möjligt av förnybara råvaror. Skogsprodukter binder kol och kan återvinnas. Dessutom avges bioenergi vid avverkning och svartlut vid massaproduktion.
Hur ska Sverige stärka sig internationellt i de här frågorna?
– Vi exporterar redan mycket, och är en av de ledande skogsindustriländerna i världen. Forskningsmässigt ligger vi långt fram, men det gäller nu att omsätta idéerna i produkter. Det tar ett tag, men i så fall kommer allt virke behövas.
Håkansson pekar på att det finns en tröghet i branschen beroende på de gigantiska investeringarna i massa- och pappersbruk. Men skogsbolagen är väldigt intresserade av de här frågorna, något som visade sig tydligt på Skogsnäringsveckan som ägde rum i april.
Ett område som det talas mycket om och som vinner mark för tillfället är viskos, möjligheten att skapa tyger av träfiber.
– Det är väldigt spännande. Vi kommer bara bli fler, äldre och få det bättre, så efterfrågan på kläder kommer att öka. Men det finns problem med att öka odlingsarealen för bomull. Man kallar det för att man kommit till ”peak cotton”. Då kan man istället skapa tyg av en cellulosa-massa som man spinner tråd av. Det finns en enorm potential där.
Mikael Eliasson (t.v), vd för Svenskt Trä, ser även han ljust på framtiden för den svenska skogsnäringen. Han har nyligen återvänt hem efter resor till både Kina och Japan där intresset för svenskt virke är stigande inom framförallt inredning och möbeltillverkning. Här på hemmamarknaden är det dock husbyggandet i trä som står för de största möjligheterna.
– Bland enfamiljshus har trä i dag en marknadsandel på 90-95 procent, säger han. Men det är kanske inte enfamiljshus som är framtiden. Sverige är en av de snabbast urbaniserade länderna i Europa just nu, så utmaningen ligger i att bygga på höjden och jobba mer med förtätning av städerna.
Det var först år 1995 som det över huvud taget blev tillåtet att bygga högre än tvåvåningshus i trä, och redan nu ligger andelen på 10-12 procent.
– Vi har sett en kraftig tillväxt inom träbyggandet, säger Mikael Eliasson. I dag finns det fler än tio företag som gör det här bra, och både intresse och efterfrågan ökar hela tiden.
Utmaningen, menar han, är att lyckas kommersialisera behovet. Men i effektiviseringstider kan träbyggandet bli ännu mer attraktivt.
– Byggarbetarkåren kommer drabbas av stora pensionsavgångar, så vi måste hitta smartare sätt att automatisera byggandet. Trä är lätt att hantera och går snabbt att bygga med hjälp av moduler. Vi måste börja utnyttja förnybara material bättre om vi ska klara en hållbar samhällsutveckling. Dessutom bidrar det till sysselsättning i alla delar av landet.
Hur mår sågverken i dag?
– Sågverken har nästan dubblat sin produktion under de senaste 10-15 åren, och man höjer produktiviteten med 3-5 procent för varje år som går. Samtidigt har man ett litet förädlingsvärde och opererar på en skakig världsmarknad. Men vi tror till exempel att det finns ett stort behov av träbyggande i Europa framöver.
Han nämner Frankrike, Tyskland och England som exempel, men menar även att länder i Nordafrika och Mellanöstern kan vara intressanta om ett par år eftersom de bygger i rask takt. Men i Kina är det som sagt främst fortfarande möbler som gäller.
– Vi har deltagit i tre olika stora mässevenemang i Kina den senaste tiden. De vet att vi levererar trä av hög kvalitet, och vi hjälper våra medlemmar att komma in och hitta nya möjligheter på den marknaden. Sverige har ett uthålligt skogsbruk. Vi avverkar hela tiden mindre än vad skogen växer, vilket gör att mängden skog ständigt ökar. Det är ganska unikt faktiskt.
Svens
k skog…
Avverkas inte i rask takt, om nu någon trodde det. Tvärtom har man under de senaste hundra åren avverkat mindre än tillväxten, och har byggt upp förrådet, bland annat genom skyddade naturreservat som inte får avverkas.
Av: Christian von Essen