Stockholm lider av växtvärk. Tillsammans med en kraftig utveckling kommer stora utmaningar med bostäder, tillgänglighet och turistinformation. INRIKES har träffat två av dem som arbetar allra hårdast med att sätta Stockholm på världskartan, för att prata skrytsiffror och flaskhalsar.
Stockholm är hett. Det går inte att hitta en femårsperiod tidigare då man har vuxit lika mycket som nu, vilket är ett mått på den attraktionskraft som staden och varumärket har i dag. Trots att man nästan blir generad av att läsa internationella tidningar om Stockholm, står det klart att det finns attraktion både inom hårda fakta och mjuka värderingar.
Vd Maria Rankka (t.v) tar emot på Stockholms Handelskammare, dagen innan en ny rapport ska lämna byggnaden. Den handlar om attraktionskraftens mest påtagliga konsekvens: bostadsbristen i huvudstaden. Ett problem som börjar bli påtagligt inte bara för de som vill flytta hit. Även näringslivet tar stryk av situationen.
– Vi har många spännande bolag här, och hela start-up-scenen bidrar till att locka hit folk, säger Maria Rankka. Problemet är att de inte har någonstans att bo. Jag träffade nyligen en vd som rekryterar konsulter. Han har lätt att locka talang till Stockholm, men tre saker hindrar honom: 1. Det går inte att hyra bostäder. 2. Det är svårt för medföljande att få jobb. 3. Det är svårt att få in barn på engelskspråkiga skolor.
Det här, menar Maria Rankka, är konkreta saker som skulle kunna elimineras och möjliggöra potentialen som bevisligen finns. Det fattas i dagsläget ungefär 120 000 bostäder i Stockholms län, en siffra som ökar för varje år. Det byggs nytt, men inte tillräckligt mycket, inte tillräckligt fort. Bolag som Spotify har börjat köpa villor i förorten till sina anställda, och fenomenet longstay-hotell ökar. Framkomligheten är inte heller på topp för tillfället.
– Vi behöver fler bostäder, men trafiken är också en flaskhals för effektiv pendling utanför stadskärnan. Nu ska man bygga nio nya tunnelbanestationer, vilket är helt rätt. Sen borde vi även bygga ut spåren mellan Stockholm och Uppsala.
Tillgängligheten är Stockholms allra största tröskel, om man frågar Peter Lindqvist (t.h), vd för Stockholm Visitors Board, stadens marknadsföringsbolag. För honom själv tycks inte tillgängligheten vara en flaskhals, hans kontor vetter nämligen rakt ut mot Sergels torg och Kulturhuset. Det är så mycket Stockholm man kan begära – på gott och ont.
Nej, det är tillgängligheten för utländska turister att ta sig enkelt till Stockholm som bekymrar honom desto mer. Tillsammans med en rad olika aktörer – bland andra Handelskammaren – samlas man därför i nätverket Connect Sweden för att just få till fler direktlinjer in till både Sverige och Arlanda. En ny direktlinje från ett enda flygbolag kan ge stora ringar på vattnet.
– Nu flyger till exempel Emirates direkt härifrån till Dubai, och de har ett fantastiskt nät i Indien. Plötsligt kunde vi enkelt ta emot indiska journalister till Stockholm, och indiska gästnätter har redan ökat med nästan 40 procent.
2013 räknade man ihop 11 miljoner kommersiella övernattningar i länet (alltså hotell och vandrarhem), och enligt Stockholmsstrategin är målet satt till 15 miljoner 2020. 45 miljarder kronor rullade in från utländska turister, vilket ska bli 65 miljarder.
– Det är inte omöjligt, säger Peter Lindqvist, särskilt nu när hotellkapaciteten ökat frekvent de senaste åren – och äntligen i olika klasser. Det bör fortsätta öka organiskt med 1 500 till 2 000 rum per år. Stockholm har haft en stark utveckling under de senaste tio åren, och ligger ständigt i topp tio när det gäller besöksnäringen i Europa. Däremot måste vi jobba hårdare i dag för att behålla positionen.
Stockholm Visitors Board jublar förstås över vad man kallar ”nyetableringar i världsklass” på turistkartan, som Fotografiska, Spritmuseum och ABBA-museet. Dessutom bidrar de nya jättearenorna till entusiasmen.
– Arenorna har skapat ett enormt uppsving på musik- och sportsidan. De ger många arbetstillfällen på sikt. Hela staden tjänar på att vi har två moderna arenor.
Hur väl står Stockholm inom större kongresser i dag tycker du?
– Stockholm är faktiskt en av de tio mest populära städerna i världen när det gäller internationella kongresser: vi har bra infrastruktur, hotell och kongresshallar. Stockholmsmässan har en fantastisk kongressanläggning, sedan har vi Norra Latin, City Conference Center, Waterfront och en del andra. Det är väldigt välrustat i dag.
Om Peter Lindqvist och Stockholm Visi-tors Board jagar internationella turister i tuff konkurrens, jagar moderorganisationen Stockholm Business Region företagsetableringar, medan Maria Rankkas medlemmar i Stockholms Handelskammare vill ha de vassaste talangerna.
– Stockholm är attraktivt just nu, säger hon. PWC har nyligen rankat världens städer i Cities of Opportunity, och där hamnar Stockholm på plats fem, efter New York, London, Toronto och Paris. Men det spelar ingen roll om vi inte kan lösa bostadskrisen.
För att få utväxling på stadens attraktivitet kommer Handelskammaren tillsammans med Svenskt Näringsliv bland annat att föreslå ett nytt och bättre stipendiesystem för utländska studenter som vill hit (sedan regeringen oväntat slopade det statliga stödet för dessa häromåret). Dessutom vill man gärna se ett utländskt toppuniversitet etablera filial här, för lite akademisk stjärnglans. Men ständigt återkommer vi till bostadsproblemet.
Vem ska bygga alla dessa bostäder som behövs?
– Byggbolagen ska bygga och politiken ska skapa förutsättningar kring regelverk, säger Maria Rankka. Det är inte en reform eller ett förslag som löser det. Det finns problem med rörligheten både i det hyrda och ägda beståndet. Det byggs alldeles för lite, men det är utopiskt att tro att bara byggandet klarar problemet. Det krävs långsiktiga lösningar och en kombination av ökad rörlighet och ökat byggande.
Om bostadsbristen är det mest pressande problemet för näringslivet, pekar Peter Lindqvist på ett annat envist – och möjligen oväntat – dilemma när det gäller våra utländska turister.
– Taxisituationen är den enskilt största negativa PR-biten för Stockholm i dag. Det är den tillfälliga besökaren som drabbas. Alla är överens om att det inte fungerar men det finns ingen bra lösning i dag. Vi kör en egen informationskampanj, men varje dag hör vi om turister och affärsresenärer som fått betala 4 000 kr från Arlanda in till stan – och det är fullt lagligt. Där finns det mycket att jobba med.
Av: Christian von Essen