Förnybara energikällor finns det gott om, men som alltid är storskaligheten en kostnadsfråga. På Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) ser man gärna en mer aktiv energipolitik för att ersätta kärnkraft och fossila bränslen med sol, vind och vatten. Där vilar nämligen en stor svensk exportpotential.
Göran Bryntse är ordförande för SERO, en paraplyorganisation för föreningar inom förnybar energi. Organisationen grundades redan 1980, och i dag är man totalt 3 000 medlemmar, varav lejonparten privatpersoner. Genom att samla intressenter och experter från en rad olika förnybara energislag får SERO och Göran Bryntse en unik överblick över den svenska energimixen med dess kommande möjligheter och utmaningar.
– Vi ser framför oss en framtid där vi kan ersätta kärnkraften och fossila bränslen med 100 procent förnybar energi. Men då krävs det att vi går fortare fram.
Trafik, uppvärmning och elektricitet är de tre trängande frågorna, och man har i Sverige kommit en bra bit på vägen inom samtliga områden. Uppvärmning kan ske med värmepumpar, biopellets och solenergi; privatbilar går på el, lastbilar på biodiesel och kommunala fordon på biogas från det lokala avfallet.
Flygets omställning till förnybar energi är en fråga som Göran Bryntse följer med stort intresse. I det sammanhanget tror han på etanolen i första hand.
– Flyg och sjöfart är svårast rent tekniskt, men etanol har störst potential i första omgången. Svensk skog räcker inte till för att producera biobränslen i tillräckligt stora volymer, men tillsammans med vätgas, alger och andra lösningar kan det bli verklighet så småningom. Teknikutvecklingen går fort fram, men man är inte där riktigt ännu.
Många menar att produktionen av etanol riskerar att stjäla värdefull odlingsmark?
– Svebio har räknat ut att det faktiskt har marginell betydelse när det gäller mark inom EU, så det behöver inte alltid vara en konflikt mellan mat och bränsle. Problemet är att biobränsle fortfarande är för dyrt. EU har dessutom begränsningar som säger att man fortfarande bara får blanda i 5-10 procent i vanligt fordonsbränsle.
Bryntse är kort och gott ”måttligt imponerad” av EU:s miljö- och klimatpolitik, som han tycker är protektionistisk och motarbetar förnybar energi med strafftullar på etanol och solceller. Även i Sverige finns en stor försiktighet, bland annat inom utvecklingen av en storskalig marknad för el från solceller.
– Tanken var att man som privatperson skulle kunna bygga solceller på taket och kvitta överskottet mot den el man köper. Regeringen har utrett frågan i fem år, och har till slut kommit fram till att det inte går. Istället ger man en skattereduktion. Man kan fortfarande sälja överskottet för 1 kr/kwh men kan inte kvitta den mot det man köper.
Tio svenska elbolag erbjuder att köpa överskottsel, och priserna pendlar mellan 1-2 kr/kwh. Produktionskostnaden för solceller har sjunkit med 70 procent de senaste tre åren, samtidigt som verkningsgraden ökat med 20-40 procent. Det finns redan i dag kostnadseffektiva produkter på marknaden och Göran Bryntse ser en stor framtida potential.
– Solel är billigare än konventionella energislag – det är världens mest expansiva energibransch just nu. I Tyskland finns det redan installerat på taket i två miljoner hushåll, och jag tror att 8 av 10 svenskar kommer ha solceller på taket inom tio års tid.
Text: Christian von Essen