Synen på patent och varumärkesskydd håller möjligen på att förändras. Fortfarande ser många företag torr juridik och höga kostnader framför sig när det gäller skydd av immateriella tillgångar, men både Patent- och Registreringsverket (PRV) och patentbyråernas branschföreträdare Sepaf vill få svenska företag att se det som en investering och en värdefull tillgång.
Om du tar hand om och värdesätter dina immateriella tillgångar kan du bygga framgångsrika affärer. Det menar i alla fall Stina Lilja, pressansvarig på Patent- och Registreringsverket (PRV). Men vad kan man egentligen skydda? Hon tar ett exempel i en matkassetjänst som Middagsfrid. Varumärket skyddas som vanligt, men själva tjänsteinnovationen – att erbjuda matkassar på nätet – är inget unikt.
– Då får man skydda processerna bakom det, och fundera på om man kanske har en affärshemlighet att vårda? En affärshemlighet ska per definition inte offentliggöras. Men för att packa varorna effektivt kanske det behövs en speciell vagn som du har tagit fram? Den kan eventuellt skyddas med ett patent.
Tvärtemot en affärshemlighet blir patentet omedelbart offentligt och sökbart i Patentdatabasen hos prv.se. Vill man senare sprida sitt matkassekoncept till andra länder kan man exempelvis upprätta licensavtal och sälja.
En patenterbar innovation tyder enligt PRV på seriositet för såväl finansiärer som kunder. Det gör det lättare att tro på idén och på din beslutsamhet som entreprenör.
– Vill man bara tjäna sitt eget levebröd tycker man kanske att ett patent inte är så viktigt, säger Stina Lilja. Men vill du kunna utöka verksamheten, växa och göra en större vinst – då kan det vara helt nödvändigt att ta strategiska beslut om dina immateriella tillgångar. Vårt mål är att företagare ska ha tillräcklig kunskap så att de kan fatta medvetna beslut och därmed göra bättre affärer.
Ett patent ger dig som innovatör ensamrätt i 20 år, för läkemedel kan du få ytterligare fem år. Att patent offentliggörs är inte bara en risk, det ger också möjligheter att skapa nya innovationer. Vill man bygga ett vindkraftverk kan man se exakt hur rotorbladen har sett ut historiskt. Det sparar enormt mycket tid att se vad andra redan har gjort. Att uppfinna hjulet gång på gång blir ingen vare sig rik eller lycklig av.
För PRV handlar alltså arbetet i dag mycket om att öka medvetenheten, så att allt fler företag, entreprenörer och innovatörer ser hur man kan använda immaterialrätten som ett affärsverktyg.
– Kunskapen är låg, säger Stina Lilja. Vi ligger i världstoppen när det gäller antal patent per capita i Sverige. Vi är bra på att uppfinna, men dåliga på att göra affärer av det. Ett patent i byrålådan kostar bara pengar. Poängen är att använda idén, göra pengar och driva utvecklingen framåt.
Hur funkar det om man ska in på den kinesiska marknaden till exempel?
– Du kan använda den svenska patentansökningen som bas till andra länder. Även om du bara ska etablera dig utomlands är det bra att söka i Sverige också, som förundersökning. Ska du etablera verksamhet i flera länder finns det olika vägar att gå.
Slutligen tipsar Stina om att det i dag finns ett ekonomiskt stöd för att ta fram en strategi för hur du ska hantera dina immateriella tillgångar.
– Det är en IP-check som distribueras av Vinnova. Genom IP-checken ges möjligheten att inkludera hanteringen av företagets immateriella tillgångar i affärsstrategin. På så sätt stärks företagets konkurrenskraft och marknadsposition.
Mats Lundberg, managing partner & jurist på byrån Groth & Co, är nytillträdd ordförande i SEPAF, Sveriges Patentbyråers Förening. Han snubblade in i en karriär inom immaterialrätt från sin bakgrund som musiker. Sedan dess har han jobbat i drygt 20 år med upphovsrätts- och varumärkesfrågor, patent och design. IP är förkortningen som står för Intellectual Property och som sammanfattar hela det juridiska skrået inom detta område. Han håller med om att kunskapen fortfarande är ganska låg, men märker en ökad medvetandegrad.
– Det är en spännande utveckling, företagen börjar inse värdet av att vårda och utveckla sina rättigheter. Nästa stor steg är att få till kopplingen mellan IP och ett affärstänk. Företag som skyddar sina innovationer blir mer affärsmässiga, vilket i sin tur gör det lättare kommersialisera sina produkter och söka kapital.
Han nämner därefter någonting som sätter fingret på såväl problematik som möjlighet:
– Vi måste vända synen på IP-skydd från att det är ett skydd mot inkräktare som kostar en massa pengar, till att det är en långsiktig investering som skapar tillgångar och höjer värdet på bolaget.
Översynen bör enligt Mats Lundberg ske så tidigt i innovationsprocessen som möjligt, men det gäller också att söka rätt skydd för rätt saker – annars kostar det mycket tid och pengar. Ett riskmoment är att många mindre innovatörer stolt visar upp sina tekniska lösningar innan ett patent har sökts. Då kan patentmöjligheten helt förgås enligt det man kallar för ”nyhetshinder”.
– Det kan vara att du demonstrerat din nya innovation på en mässa, skickat ut en pressrelease eller fått en artikel skriven om den. Då är risken mycket stor att du inte kan få patent för just den lösningen eftersom den redan är offentliggjord. Det betyder samtidigt att ingen annan kan få patent och det kan därför vara ett strategiskt val, men man måste i alla fall ha tänkt igenom allt sånt innan man stoltserar offentligt.
Att man i Sverige har många patent och liten säljförmåga behöver inte vara något direkt negativt. Det menar Peter Friedrichsen, vd på Bergenstråhle & Lindvall.
– Det kommer helt enkelt av att vi är väldigt duktiga uppfinnare, säger han. Det finns en tradition i Sverige av att det är fint att hitta på nya saker, men vi har inte samma tradition av att behöva sälja. När skiftnyckeln uppfanns var den så genial att den sålde sig själv. I dag är det sällan så uppenbart längre, utan man måste jobba hårt med paketering, design och varumärke. I kunskapssamhället går teknikutveckling och varumärkesutveckling hand i hand. Det kanske är de enda bestående värden ett företag har?
Att tänka på innan du ansöker om skydd för ditt varumärke:
1. Hur ska du använda varumärket? När du ansöker om varumärkesskydd behöver du ange vilka varor och tjänster du kommer att använda varumärket på eller inom. På så sätt kan varumärken som heter samma sak samexistera utan att inkräkta på varandra. Ett exempel på detta är ordet Always som är ett känt varumärke för både bindor och choklad med två olika innehavare.
2. Är ditt varumärke unikt? Gör en sökning i olika databaser, exempelvis Svensk varumärkesdatabas som innehåller alla svenska registrerade varumärken och TMview.eu med registrerade varumärken från Europa.
3. Varumärket får inte bestå av enbart ett ord som är beskrivande för dina varor och tjänster. Alla som exempelvis säljer kaffe måste ha rätt att använda ord som ”mörkrostat” och ”bryggmalet” i sin marknadsföring.
4. Vad ingår? Ett varumärke kan till exempel bestå av en logotyp, ett ord, en ljudslinga eller en färg. Tänk på att det kan finnas flera skyddsvärda objekt i ditt företag.
5. Ska varumärket vara i färg eller svart-vitt? En svart-vit logotyp innefattar alla färger, en färglogotyp gäller för den eller de färger du ansökt om.
Källa: PRV
Vad är immaterialrätt:
Patentskydd ger dig ensamrätt till att utnyttja din uppfinning. Det innebär att ingen annan får tillverka, sälja eller importera uppfinningen utan ditt tillstånd.
Varumärke
Varumärkesskyddet är företagets viktigaste kännetecken. Ingen annan kan använda ditt varumärke på sina produkter eller i sin marknadsföring. Genom skyddet blir du unik på marknaden.
Design
Designskydd ger dig en ensamrätt till formgivningen och därigenom större möjligheter att tjäna pengar i affärssammanhang.
Upphovsrätt
Upphovsrätten är ett skydd som uppstår automatiskt och ger den skapande personen rätt att bestämma hur det egna verket ska användas.
Exempel på immateriella tillgångar
Uppfinningen för att mata fram stiftet i en penna (patent)
Företagets eller produktens logotyp (varumärke)
Formen på en flaska (design)
Dina fotografier (upphovsrätt)
Källa: PRV
Av: Christian von Essen