Svensk miljö- och energiteknik är i världsklass och har alla möjligheter att på allvar bli en framgångsrik exportgren. Men fortfarande saknas det kapital och kommersialiseringskunskap på många håll. Inrikes har pratat med tre experter från olika delar av miljöteknikbranschen för att ta tempen på den gröna framtiden.
De flesta inom det svenska innovationssystemet är eniga om två saker: 1. Att samhälle och näringsliv otvetydigt måste driva utvecklingen mot en betydligt grönare värld. 2. Att länken mellan universiteten och entreprenörernas verklighet är för svag. Men det finns undantag.
IVL Svenska Miljöinstitutet är något så ovanligt som ett forskningsinstitut vars ägarstiftelse har en styrelse sammansatt av hälften stat, hälften näringsliv. Styrelseordförande tillsätts av regeringen och sedan 1966 har man sökt nya lösningar på Sveriges och världens olika miljöproblem. I dag har IVL 200 anställda. Östen Ekengren är vice vd, och berättar om den senaste stora satsningen på vattenrening.
– 2008 fick vi tillsammans med KTH av en slump ta över Hammarby Sjöstadsverk, som är ett pilotreningsverk, från Stockholm Vatten. Det hade byggts inför ansökan till sommar-OS. Reningsverket sysselsätter nu 6-7 doktorander och vi har tillämpade forskningsprojekt för 25 miljoner kronor om året. Ett 30-tal företag är med och kan testa sina produkter i riktig miljö, i en testanläggning som är världsunik
Östen Ekengren tycker att man har hittat en bra kombination mellan grundforskning, tillämpad forskning och en miljö att prova sig fram i. Främst handlar det förstås om vattenrening, men även projekt inom biogas pågår. Nu ska ett kommersialiseringsbolag startas för att få ut färdiga produkter på marknaden.
– I Sverige är man bra på systemsyn. I Kina har till exempel många reningsverk den enda uppgiften att ta fram bra vatten. Slammet får staten ta hand om, och det eldas upp med olja istället för att användas. Ingen återvinner. I Sverige är vi ledande på att göra biogas till bussar, till exempel till innerstadstrafiken i Stockholm, och av slammet skapas näring till jordbruket. Fler och fler frågor går i varandra – energi, vatten och näring.
Han menar till och med att det är hög tid att sluta prata om reningsverk. Istället borde man kalla det för en produktionsanläggning, som producerar just energi, vatten och näring.
– Stora delar av världen lider av vattenbrist. Uppgiften blir att rena vatten så att det kan återanvändas i både jordbruk, industri och som dricksvatten. Sverige är bra på att ta bort läkemedelsrester. Då ser man att vattnet är rätt bra och går att återanvända. Kineserna återanvänder ofta utan att rena.
Östen Ekengren menar att det fortfarande finns få svenska bolag som tjänar stora pengar på miljöteknik. Sveriges bidrag är ungefär 140 miljarder kronor på en global marknad om 6 000 miljarder, så tillväxtpotentialen är påtaglig. Samtidigt är många mindre bolag nöjda med att verka på hemmamarknaden – alla vill inte bli globala.
Men oavsett mål och mening är det ett faktum att det kan vara svårt att finna finansiärer och kunder utan referenser – ett klassiskt moment 22. Riskkapitalet är dessutom svårfångat då det kräver en verksamhet med omfattande affärsplaner och en vinsthorisont på tre till fem år. Och forskningsfinansiärer som Vinnova nöjer sig inte längre med att det finns ett svenskt behov för att stötta en innovation – i dag kräver man en global touch på det hela, vilket Östen Ekengren tycker är bra.
Han pekar på den stora potential som finns för Sverige inom avfallsområdet.
– Vi är ledande i världen när det gäller avfallshantering, återvinning och energiutvinning ur avfall, men vi har inget inhemskt företag som levererar lösningarna. Jag tror att avfall skulle kunna vara en paradgren för Sverige.
IVL jobbar även internationellt och har bland annat sedan mer än 25 år verksamhet i Kina – en verksamhet som vuxit ordentligt under senaste åren. I Kina samverkar IVL med universitet och institut men även med en rad olika svenska företag. I ett projekt samarbetar IVL med Scania, Xylem och Malmbergs för att bygga anläggningar för biogas och för att få in biogasbussar i tre kinesiska städer.
– Det finns ett stort luftföroreningsproblem där, och vi har också mätt partikelhalten i luften. De får mätning, smart teknik samt förslag på åtgärder. Det finns flera svenska företag som är väldigt duktiga på att rena luften från partiklar. Avfall finns det mycket att jobba med, liksom transporter och stadsutveckling – vilket Sverige är bra på. I Kina finns en stor marknad för svensk miljöteknik.
Text: Christian von Essen