Från Skåne mot världen

Av publicerat

Öresundsregionen har på kort tid utvecklats till en av Nordeuropas största transport- och logistikhubbar. Internationell samverkan, ett gynnsamt geografiskt läge och effektiva knytpunkter ligger bakom framgången. Plus en hel del långsiktiga strategier förstås.

Mer än hälften av Sveriges exporttransporter passerar genom Skåne, och man räknar med att över en miljon lastbilar passerar årligen, liksom 45 procent av alla fartygsanlöp. Under de senaste 20 åren har Skåneregionen utvecklats till en allt mer viktig portal mot Europa. Ansamlingen av många trafikslag på liten yta skapar synergier, medan närheten till Danmark, Tyskland och resten av Östersjöområdet – med Europas stora hamnar och marknader – ger näring åt näringslivet.

Skåneregionen har åtnjutit stora investeringar, där Öresundsbron – som betalas av användarna – är den självklara vinnaren. Samtidigt har man sett utvecklingen av Västkustbanan mellan Helsingborg och Lund, samt utbyggnaden av Citytunneln i Malmö. Fem procent av alla Skånes invånare arbetar i dag inom logistik- och transportsektorn.

2Mats Petersson är enhetschef för infrastruktur på Region Skåne och arbetar med en långsiktig planering av infrastrukturfrågor, trafik och miljö tillsammans med kommuner och andra aktörer inom Skåne- och Öresundsregionen.

– I den långsiktiga utvecklingen av infrastrukturen finns godstransporter ständigt med som en allt viktigare del, säger han. Vägar, hamnar och järnväg måste samspela på det sätt som är bäst för regionen. Samtidigt analyserar vi näringslivets utveckling och ser på hur man kan skapa bättre förutsättningar för det. Logistik är förstås en av nyckelfrågorna i det sammanhanget.

 

Öresundsbron har blivit en stark symbol för hela regionen, med totalt 3,7 miljoner invånare. Arbetspendlingen är livsviktig för dynamiken i det omgärdande näringslivet. Dessutom har de kringliggande hamnarna blivit allt mer på hugget. Malmö och Köpenhamn äger sina hamnar tillsammans i symbios med näringslivet, och man har satsat en miljard kronor på att bygga ut Norra Hamnen med betydligt större kapacitet och ett logistikcentrum. Även Trelleborg, Ystad och Helsingborg bygger ut sina hamnar.

Ett växande storstadsområde i kombination med en expansiv godstransitportal skapar möjligheter. Både områdena får höga prognoser. Problemet är bara att det kommer bli trångt.

– Särskilt västra Skåne är tätbefolkat, säger Mats Petersson. Vi ser kapacitetsproblem på järnvägssidan. Det finns projekt på gång, men det behöver göras ännu mer, med fler spår och förbigångsmöjligheter. Lokalt viktiga frågor är dessutom väg- och järnvägssystemets uppkoppling mot hamnarna – och mot Malmö Airport. Det finns en rad anslutningar som står på vår önskelista.

Men även ut mot Europa finns det en stor framtida potential i nya samarbeten. Bland annat ska Danmark och Tyskland få en fast järnvägs- och vägförbindelse under Fehmarn Bält, ett projekt som har hög EU-prioritet och som beräknas stå klart 2021. Den kommer att koppla ihop Öresundsområdet med Hamburg, med en av världens största hamnar. Även den fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör kommer få stor betydelse och en regionalt viktig effekt, tror Mats Petersson.

3Mikael Stamming är utvecklingsdirektör på Region Skåne. Han ser de regionala och internationella korridorerna som en nödvändig del i att lyfta svensk välfärd och svensk export. Ett projekt som det pratas en del om är 8 Million City, där Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Oslo, liksom Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Skåne ingår i ett nätverk för samverkan och påverkan.

– De skandinaviska länderna har inga stora städer eller regioner internationellt sett, säger Mikael Stamming. Därför måste vi skapa nära samarbeten för att få ännu bättre godstransporter och godslogistik. 8-miljonersstaden syftar till att få igång en bättre samverkan med Öresundsregionen, Oslo och Göteborg. Initiativet har kommit från Svenska UD till de tre regionerna, och EU hejar på gränsöverskridande för att stärka såväl konkurrenskraften som den egna inre marknaden.

I den globala konkurrensen ser han även vikten av att skapa en bättre infrastruktur upp mot Stockholm och Mälardalen för att knyta ihop nordeuropeiska och skandinaviska befolkningscentra. Men det finns två flaskhalsar i den svenska infrastrukturen, menar Stamming. Den första är järnvägen.

– Under 30 års tid har man varit dålig på att underhålla järnvägsnätet, oavsett politisk färg. Vi ser inte den stora ökningen av godstrafik på järnväg som man hade kunnat hoppas på. När tågtrafiken krånglar med signaler, spår, växlar och möten drabbar det inte bara persontrafiken – det drabbar dessutom godsägarna vars värdefulla varor färdas på godsvagnar. Men, som man brukar säga: godsvagnar röstar inte, det gör pendlarna.

Den andra potentiella flaskhalsen är Svaveldirektivet, som från och med 2015 riskerar att underminera konkurrenskraften hos Östersjöns sjöfart på grund av kraftigt reducerade gränser för svavelutsläpp – långt det införs mot resten av världen.

– Man tror framförallt att sjöfarten blir dyrare. Godset på land kommer att öka, kanske till och med dramatiskt. Då måste kapaciteten hänga med. Hälften av all BNP är export i Sverige, och en miljon långtradare passerar redan Skåne varje år. Det är förstås en nationell fråga mer än en skånsk fråga, men här knyts allt ihop. Välfärd genom ekonomisk tillväxt är en överlevnadsstrategi.

 

Logistik- och transportsektorn är av naturen miljöpåverkande, men Mikael Stamming ser ljust på framtiden ur miljöhänseende.

– Vi är duktiga på miljö i Sverige, och jag är övertygad om att miljöåtgärder och lägre bränsleförbrukning leder till både reducerad miljöpåverkan och lägre kostnader för transportörer.

Sverige, menar han, är världsledande på miljöteknik och bör kunna använda det som ytterligare en framgångsrik exportgren. En färd mot ökad välfärd som samtidigt skapar en bättre värld.

– Vi tror att de företag som är duktiga på miljöfrågor kommer att få gillande hos konsumenterna, och det kommer att öka genom att medvetna konsumenter väljer bort de leverantörer som inte tar ansvar. Till skillnad från Ruhr-området och Paris har vi fortfarande rent vatten med fisk man kan äta. Vi har världens potential att kunna rekrytera personal och få hit företag. I städer som Peking kan man tidvis knappt gå ut längre på grund av luftföroreningar. Där kan Sverige och Skandinavien mycket väl utöka försprånget mot resten av världen.

 

Av: Christian von Essen