Förkovran, kompetensutveckling, certifiering. När svenska företag vill utvecklas i enlighet med tidsandan satsar man i allt högre utsträckning på utbildning. På Sveriges Auktoriserade Utbildningsföretag (SAUF) hårdgranskar man utbildningsbranschens aktörer.
Det är en stor bransch med relativt få anställda. 2010 omsatte utbildningsbranschen hela 14 miljarder kronor, och då har man inte räknat med grundskolor, gymnasier, universitet och högskolor. Marknaden växer successivt, även om antalet heltidsanställda nödvändigtvis inte ökar explosionsartat – att extraknäcka som föreläsare, extralärare eller seminarieledare är ingenting ovanligt och många har flera olika utbildningsföretag som sina uppdragsgivare. De flesta av SAUF:s medlemsföretag kräver att lärarna har en praktisk och aktuell erfarenhet av det ämne de undervisar inom, vilket bidrar till att utbildningen kommer till konkret nytta i kundföretaget.
Eva M Torsson är vd för SAUF, som med sina 75 medlemmar täcker in en betydande del av landets företagsutbildare. Hon ser en stadig ökning.
– Vi får nya medlemmar varje år, och vi ser framförallt en större efterfrågan att vara kvalitetssäkrad hos oss. På så sätt kan företag med trygghet höra av sig med en förfrågan som vi skickar ut till alla våra medlemsföretag.
Medan de riktigt stora bolagen ofta arbetar med strikta ramavtal – och offentlig sektor har sin upphandlingsbyråkrati – finns det en stor marknad för medelstora företag som behöver ta sig upp till nästa nivå på kompetensstegen.
SAUF är det enda organisationen som kvalitetssäkrar utbildningsföretag, och Eva M Torsson är övertygad om att både kunder och utbildningsföretag känner trygghet i att en tredje part granskar och för dialog.
– Det första som händer när vi får in en medlemsansökan är att vi gör en kreditupplysning. Efter det kontrolleras det om man har några ärenden hos exempelvis Allmänna Reklamationsnämnden (ARN). Grundkravet är att man följer lagar och sköter företaget.
Efter genomförd kontroll åligger det det sökande bolaget att inkomma med en så kallad självdeklaration. Inom fem områden ska man svara på frågor och dokumentera sina processer på ett korrekt sätt. Bland annat ser man på målgruppsbeskrivning, pedagogik, rutiner för klagomål och återbetalningar, utvärderingar samt uppföljning av resultat. Eva M Torsson försöker dessutom besöka varje enskilt bolag personligen.
– Jag tycker att det är bra att träffa vd, men det kan också vara intressant att prata med personal och se lite hur klassrum och faciliteter fungerar; hur man lägger upp undervisningen rent praktiskt samt hur företaget arbetar med exempelvis virtuella kurser om man erbjuder detta.
När man väl blivit medlem sker dessutom en omauktorisering var fjärde år, då en liknande process genomförs på nytt med hjälp av Bureau Veritas som tredje part. Oseriösa aktörer är sällsynta, men visst händer det att uteslutningar sker.
– Ja, vi har en handfull ansökningar varje år som inte godkänns. Det kan vara saker som att man kallar sig AB på hemsidan när det visar sig att man bara har ett handelsbolag. Men vi vill ge konstruktiv kritik så att alla kan bli bättre och återkomma till nästa år med en ny ansökan.
Just de virtuella kurserna ska vi hålla oss kvar vid en liten stund. När Inrikes når Tobias Krantz är det framförallt den nya tekniken han ser som en verklig språngbräda för utbildningsnivån i Sverige. Tobias Krantz är chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv sedan 2011. Hösten 2010 lämnade han politiken efter bland annat närmare ett och ett halvt som Sveriges högskole- och forskningsminister och tidigare knappt sju år som riksdagsledamot.
Han ser det som att han jobbar med frågor som är avgörande för svenska företag och deras konkurrenskraft i en allt tuffare global ekonomi.
– Fler och fler länder satsar på kunskapsintensiva tjänster och produkter, och vi måste hålla en hög utbildningsnivå för att hänga med i den utvecklingen. Problemet vi har i Sverige är att vi har en bristande matchning på arbetsmarknaden – alltför många, särskilt unga, är arbetslösa samtidigt som många företag upplever att det är svårt att hitta kompetent personal.
Tesen stöds av statistik som visar att nästan 40 procent av högskoleutbildade inte har ett kvalificerat jobb ett år efter sin examen.
– Näringslivet hänger samman med utbildningsväsendet. Ska vi stå starka i konkurrensen måste vi utbilda rätt – inte bara utbilda för sakens skull. Vi behöver människor inom alla kategorier utbildning, men måste se till att det finns rätt kompetens till de jobb som företagen erbjuder. Matchningen har blivit sämre de senaste åren, vilket är ett strukturellt problem.
Hur ser situationen ut inne på företagen?
– Små och stora arbetsgivare har förstås helt olika förutsättningar, men många ser vidareutbildningen som en livsnödvändighet och jobbar intensivt med det. Det läggs ner oerhört mycket resurser internt på kompetensutveckling, vilket är glädjande eftersom det sker i relation till snabba förändringar i marknaden och i samhället.
Tobias Krantz ser samverkan mellan näringsliv och akademi som en av nycklarna till en mer välbalanserad och fungerande arbetsmarknad.
– Inte tillräckligt många studenter upplever att det finns bra samverkan och arbetslivserfarenhet under utbildningens gång. Det bidrar till lägre ingångslön och längre tid innan man får jobb. Vi har allt att vinna på en bättre samverkan. Det behöver inte bara vara praktikplatser, utan även karriärcentra och verklighetsbaserade case i undervisningen.
Ser du att företagsutbildningarna blir mer skräddarsydda eller allmänna?
– Vi ser att allt fler företag skräddarsyr utbildningar för att möta sina interna kompetensbehov. Jag tycker mig generellt kunna se ett ökat ansvarstagande för kompetensutvecklingen. På Volvo Lastvagnar har man till exempel utvecklat ”Volvosteget” som innebär att ungdomar, som är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, får betald utbildning och praktik. Att detta förstås kan användas hos konkurrenterna är inte ett bekymmer för dem. Regeringen har sjösatt Tekniksprånget som innebär att staten skjuter till resurser medan näringslivet ställer upp med praktikplatser. Företagen tar ganska stort ansvar för kompetensförsörjning i stort.
Är det en utveckling, att företagen kommer ta hand om utbildningen själva allt mer?
– Ja, men det offentliga utbildningsväsendet måste bli betydligt bättre på att samverka med näringslivet. Upptagsutbildning innebär till exempel att företag kan köpa in en hel utbildning. Det finns möjligheter att den branschen ökar starkt. Jag tror också på att utnyttja den nya tekniken för utbildning i ännu högre utsträckning. Många kanske inte kan komma loss om man jobbar på dagtid. Ny teknik skapar nya möjligheter.
Vilken utbildningsnivå har vi egentligen i Sverige?
– Sverige har en stark tradition inom utbildning och forskning, och vi kommer få allt fler företag med kunskapsintensiva varor och tjänster. Kraven på alla inriktningar ökar. Samtidigt är det oroande att resultaten i skolan sjunker.
Man får känslan av att många har en fil kand-examen men att det finns få incitament att ta högre utbildningar ur lönesynpunkt?
– Det är tyvärr inte alltid utbildning ger den ekonomiska avkastning man har förväntat sig. Men utbildning lönar sig alltid. Jag är övertygad om att det kommer att ställas högre krav på fortlöpande, kontinuerlig kompetensutveckling under hela arbetslivet. En bättre samverkan med utbildningsväsendet kan bidra till en spännande utveckling. Jag tror att näringslivets behov kommer att påverka mycket hur det offentliga utbildningsväsendet fungerar. Det kommer ställas högre krav på hur man organiserar undervisningen. Jag tror att den nya tekniken har mycket att erbjuda utbildningsväsendet, särskilt när det gäller vidareutbildning och kompetensutveckling på Sveriges företag.
Eva M Torssons bästa råd vid utbildningsköp:
1. Börja med syftet
Syftet ska vara knutet till ett verkligt behov. Be gärna leverantören att skriftligen bekräfta i offerten hur man har uppfattat behovet.
2. Intervjua deltagarna före utbildning
Den som säljer utbildningen är kanske inte samma person som genomför den. Risken för missförstånd är stor då många parter är inblandade. Därför bör såväl kunden själv som utbildningsleverantören intervjua deltagarna före upphandling.
3. Standardutbildning eller anpassad utbildning?
Låt utbildningsleverantören berätta vad man uppnår med de olika formerna. Det avgörande för valet bör vara kundens behov och mål med utbildningsinsatsen.
4. Gör en utvärdering av måluppfyllelse
Utbildning handlar inte minst om tiden före och efter (här slarvas det ofta). Se till att en uppföljning av uppnådda mål ingår i upphandlingen. Det kan annars finnas en rädsla både hos köparen och säljaren att medge att det inte blev så lyckat.
5. Audition
Innan ni bestämmer er för upphandling: ta referenser. Ordna om möjligt en audition med den aktuella kursledaren; dvs be henne eller honom att framträda en kvart och berätta om utbildningen eller ett avsnitt i utbildningen. Det är stor skillnad på att samtala i enrum om en kurs och att faktiskt genomföra kursen.
6. Ta en upplysning
Om arrangören är okänd (och inte är medlem i SAUF) bör ni ta kreditupplysning och kolla med ARN, Allmänna reklamationsnämnden. Finns F-skattsedel? Om inte, kan det vara tecken på strul.
7. Förbered utbildningen ”SMART”
Inköp av utbildning ställer krav på förberedelser hos kunderna, speciellt avseende syfte och mål med utbildningen. Ett sätt att systematisera förberedelserna är att se till att målet med utbildningsinsatsen är S-M-A-R-T, det vill säga Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt.
Text: Christian von Essen