Kreditmarknaderna i Sverige växer när bankerna drar åt svångremmen. Plötsligt ställs vi nästan dagligen inför finansiella val när allt går att köpa på avbetalning i mobilen. Vilken tur att inkassobranschen börjar bli riktigt trevlig.
Samhället utvecklas mot att den finansiella sektorn blir mer och mer betydelsefull för gemene man. Vardagen omgärdas av små och stora finansiella beslut – vi ska spara själva till pensionen, reklamens sms-lån lockar när hyran sackar efter och avbetalningsplanerna för lyxkonsumtionen avlöser varandra. Professor Kent Eriksson på Centrum för bank och finans på KTH forskar mycket om kreditmarknaderna och konsumentpsykologin som eldar på dessa. Han menar att de nya kreditmetoderna bara är ett problem innan konsumenterna mognat.
– Det gäller att folk vänjer sig vid att hantera de nya finansiella produkterna, säger han. Att det ständigt kommer nya tjänster är en trend som följer samhällsutvecklingen. Ju mer utvecklat samhälle vi har, desto större del av BNP hamnar i den finansiella sektorn. För att vi ska kunna förverkliga våra liv har det stor betydelse.
Ja, du läste rätt. Kent Eriksson har i sin mångåriga forskning nämligen sett hur krediter driver samhället framåt. Entreprenörer får tillgång till kapital, studenter får möjlighet att plugga utomlands och uttråkade pappersvändare kan förkovra sig och förverkliga sina drömmar.
– Alla ska vi kunna göra saker för att förbättra oss och få bättre jobb, säger han. Utbildning är viktigt och höjer värdet i samhället. Att reglera den här marknaden för hårt gör att man kan strypa kreativiteten, hämma den personliga utvecklingen och bromsa nyföretagandet.
Det finns naturligtvis två sidor av myntet. De traditionella bankerna har efter krisen 2008 blivit allt mer strikta med sin utlåning. Det var enligt Kent Eriksson första gången som man insåg att vanligt folks beteende på bred front kunde påverka finansmarknaderna och sätta dem i rubbning (för att uttrycka sig milt).
Det innebär att fler konsumenter och företag är hänvisade till den övriga kreditmarknaden. Där är det svårt att skaffa sig översikt, och många fattar oekonomiska beslut utan att värdera de olika alternativen.
– Man ser inte krediter som en separat affär, men egentligen har man ofta två affärer framför sig: produkten och kredittjänsten. Vi kommer att få se mycket mer av det i framtiden. Myndigheterna är måna om att man utvecklar den här typen av kunskap – det finns en stark efterfrågan på finansekonomisk folkbildning.
Enligt Kent Eriksson överskattar vi ofta vår betalningsförmåga och underskattar riskerna. Dessutom dyker de ekonomiska besluten upp i alla möjliga olika sammanhang. Forskningen visar att situationen är viktig – är det en vass telefonförsäljare som ringer efter två glas vin eller en finansiell rådgivare bakom ett skrivbord? Nu kommer även krediter in i våra nätliv med full kraft.
– I USA kan man redan nu lägga in sina kreditkortsuppgifter på Facebook så att man kan handla direkt med sitt Facebook-lösenord. Därifrån är steget inte långt till att Facebook skulle kunna erbjuda krediter. Man skulle till exempel kunna samla krediterbjudanden som Groupon gör med produkter och tjänster. Paypal har dessutom blivit partner med onlinebanken Discover Financial Services. En betalningsförmedlare tillsammans med en bank ger förstås nya kreditlösningar. Paypal ägs av Ebay, så man kan tänka sig många nya betalningslösningar där.
Med striktare banker och en större kreditmarknad skulle man kunna tänka sig att antalet inkassoärenden skjuter i höjden. Men faktum är att antalet fakturor som tar sig genom inkassosystemet i Sverige är relativt konstant. Man räknar med att det skickas någonstans mellan 4-7 miljarder fakturor i Sverige varje år. Av dessa ledde 7,8 miljoner till nya uppdrag för de 50 medlemmarna i branschorganisationen Svensk Inkasso, som samlar mer än 95 procent av branschen. 2011 var siffran 7,9 miljoner och 2010 7,3 miljoner.
Däremot blir antalet avslutade uppdrag fler – 6,5 miljoner mot föregående års 5,8 miljoner. Det innebär att 83 procent av alla ärenden snabbt får ett lyckligt slut. Dessutom har det totala inkasserade beloppet skjutit i höjden – från ett snitt på 17 miljarder de senaste fyra åren till 24,4 miljarder år 2012. Det stöder måhända tesen om kreditmarknaden som ett reellt alternativ till de traditionella bankerna eftersom beloppen blir större. Advokat Claes Månsson är ordförande för Svensk Inkasso.
– Vi är mer skuldsatta med högre belopp, men samtidigt är det inget fel på betalningsviljan. Det måste inte handla om brister eller dålig likviditet, oftast är det faktiskt bara slarv som ligger till grund för förseningen.
Han följer oss vidare genom betalningsprocessen.
– Av 7,8 miljoner inkassoärenden går ungefär en miljon till Kronofogden, alltså 13 procent. Resterande 87 procent betalar fakturan, vilket indikerar att systemet fungerar. 40 procent av den miljonen betalas direkt när det de får brev från Kronofogden.
För företag innebär ett ärende hos Kronofogden att man får en ”prick”, en betalningsanmärkning, i registret. Men för de som redan har flera finns det inte mycket att förlora på att vänta ut fakturorna. Privatpersoner får inte heller en anmärkning direkt utan har en mer liberal lagstiftning att luta sig mot. 600 000 -700 000 av fakturorna ger alltså utslag hos Kronofogden och resulterar i en anmärkning för företagen. 50 procent av dessa betalas.
– Det innebär att det finns 350 000 ärenden kvar där man inte får betalt. Ärendet går vidare till exekutiv avdelning som begär utmätning. Inkassobranschen går inte vidare med allt, utan bara med de ärenden där det finns utsikter att få betalt. Det kostar pengar att driva in. Man bevakar förstås gamla ärenden, men konsumentfordringar preskriberas redan efter tre år. Det finns dock en växande marknad för förfallna fordringar.
Inkassobranschen domineras av stora aktörer, men marginalerna är förhållandevis små. Av det inkasserade beloppet på 24,4 miljarder förra året är det en tiondel, 2,5 miljarder, som tillfaller branschbolagen. Man blir effektivare med något färre anställda varje år, men att bli framgångsrik inom inkassogebitet kräver stora volymer och ett välutbyggt IT-system.
Nu är det få aktörer som enbart ägnar sig år inkasso – de flesta har även tjänster som påminnelser, factoring, reskontra och bokföringstjänster – men en tydlig trend inom just inkassosektorn är att man konstant strävar efter ett varmare kundbemötande.
– Inkassobolagens kunder är väldigt angelägna om att hålla en trevlig ton, säger Claes Månsson. De har lärt sig att det är en sak som är avgörande: dialog. Man måste få kontakt med gäldenären. Det får man inte om man inte uppför sig otrevligt.
Den gamla föreställningen om hårdkokta indrivare är med andra ord behagligt passé. Budskapet är enkelt: det är inte farligt att prata med oss. Vi är trevliga!
– Det är dessutom mer effektivt. Det finns inget som säger att ett otrevligt bemötande ger snabbare betalningar. De allra flesta av våra kunder är människor som kan och vill göra rätt för sig, avslutar Claes Månsson.
Svensk Inkasso
Svensk Inkasso är en branschorganisation som funnits sedan 2007. Föreningen omfattar drygt 50 aktiva och associerade medlemmar, vilka täcker 95-98 procent av inkassomarknaden i Sverige. Antalet anställda i medlemsbolagen har sjunkit från 1 600 år 2008 till 1 250 år 2012. Samtidigt har inkasserat belopp ökat från 17 till 24,4 miljarder kronor.
Några av medlemmarna är Intrum Justitia, Sergel Kredittjänster, Svea Inkasso, Wasa Kredit, PBK Inkasso och PayEx Finance.
www.svenskinkasso.se
Text: Christian Von Essen