Positiv trend för sopsortering

Av publicerat

Insamlingen av matavfall ökar i Sverige. Över 200 kommuner har hittills infört matavfallsinsamlingar, och fler väntas haka på initiativet. INRIKES har pratat med en expert inom området.

Plockanalyser visar att matavfall insamlat i villor har bättre kvalitet jämfört med det som är insamlat i flerbostadshus, visar en rapport av Avfall Sverige. Olika insamlingssystem tillämpas i flerbostadshus, beroende på vilken kommun husen ligger i. Maten kan antingen samlas in i ett separat flöde eller tillsammans med restavfallet i färgade påsar som sorteras optiskt i en sorteringsanläggning.

I både separata system och system med olikfärgade påsar är själva påsen för sortering central för att systemet ska fungera. Det är därför viktigt att man skapar förutsättningar för att hushållen alltid ska ha tillgång till rätt utrustning och påsar när de källsorterar.

Mikael Pernhem

Mikael Pernhem, försäljningschef på Envac.

En utmaning med just flerbostadshus är att människor ofta är anonyma i systemet. Därför kan det vara svårt att hålla en direktkommunikation med de boende, jämfört med villa-ägare. Kvaliteten på det matavfall som samlas in i flerbostadshus kontrolleras alltid, det är däremot svårare att identifiera vilka hushåll som är mindre bra på att sortera sitt avfall. För att lösa detta bör fastighetsägarna vända sig till samtliga boende i fastigheten för att informera om vad som gäller vid källsortering via kommunikation och skyltning.

En lyckad matavfallsinsamling bland samtliga hyresgäster uppnår man lättast genom en gemensam satsning och en god dialog mellan avfallsansvariga på kommunen och fastighets­ägaren.

Insamling av plastförpackningar ökar

Statistik från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) visar att svenska hushåll för sjätte året i rad ökar återvinningen av plastförpackningar. Insamlingen av plastförpackningar från hushåll har sedan 2011 ökat med över 28 procent. Men det är fortfarande långt kvar till regeringens miljömål, som börjar gälla från och med 2020, då minst hälften av Sveriges plastförpackningar ska återvinnas.

Statistiken visar att varje medborgare under 2016 har lämnat in fyra plastförpackningar i veckan till återvinning. Några av de vanligast förekommande förpackningarna som finns i hemmet är glass, saft, ketchup och duschtvål. I stället för att förpackningarna slängs i hushållssoporna ska de källsorteras på åter­vinningsstationer för att det ska leda till miljönytta.

Sopsug – en automatiserad lösning

Envac har utvecklat en automatiserad avfallshantering med vakuumteknik i form av sopsugsanläggningar.

– Det bygger på en automatiserad insamling av avfallsfraktioner, där man enkelt suger avfall under mark från inkastpunkter till en uppsamlingsterminal. I stället för att åka in till ett bostadsområde med bilar till varje fastighet och hämta avfallet hämtar vi det på en punkt. Oftast i utkanten av ett område. Systemet är till för städer där man bygger mycket och tätt. I Göteborg och Stockholm vill man exempelvis förtäta samtidigt som man vill minska trafiken – det går inte riktigt hand i hand, säger Mikael Pernhem, försäljningschef på Envac och fortsätter:

– Någonstans måste man minska trafiken. Därför har vi utvecklat sopsugslösningen. Våra främsta kunder är i dag städer, som redan vid detaljplaner till nya stadsdelar anlitar oss. Likaså ser byggherrarna stor vinning med en sopsugsanläggning, då de kan skippa ett soprum på markplan för att i stället bygga ännu en lägenhet eller en kommersiell lokal.

Finns det några kommuner som sticker ut när det gäller källsortering?

– Jag ser stora skillnader mellan olika kommuner. I Göteborg, där jag själv bor, har man jobbat med matavfallshanteringen väldigt länge. Det finns fler städer som kommit långt – medan andra platser inte har påbörjat matavfallsinsamlingen än. En del som spelar in för om kommunen är bra på källsortering eller inte är hur många företag och organisationer inom området som är verksamma i avfallshanteringen.

Vilka trender finns det inom källsortering?

– Den trenden som jag ser är att människor vill att återvinningsstationer ska ligga nära hemmet. I dag är det ofta så att man får ta bilen och åka i väg långa sträckor för att sortera sina sopor. Där finns det en trend i framför allt nybyggnadsområdena, att man försöker hitta en mer närliggande insamling.

Skulle du säga att människor är bättre på att källsortera i dag?

– Nej, det skulle jag inte säga. Jag tror att man måste börja ge mer feedback till de boende. Avfall är ett ganska osexigt ämne, det är något onödigt ont som man måste lösa, det finns inte några riktiga incitament för det i dag. Det som triggar till att återvinna sina saker är egentligen inte att man får en presentcheck hos en butik, eller rabattkuponger. Däremot kan det vara så att om du jämförs med din granne vad gäller hur bra eller dåligt du slänger avfallet, så blir det helt plötsligt en trigger. Det tror jag mycket på i framtiden – inte att man ska väga och mäta i detalj, utan just sådana här saker som att man får lite feedback om hur det fungerar och hur det går för hela föreningen med sorteringen. Jag tror att man snart kan få den typen av feedback direkt i telefonen. Återkoppling på något sätt tror jag på.

Vilka är de vanligaste missförstånden vid käll­sortering?

– Något jag alltid tänker på vid julen när man ska sortera julklappssnören, är att de oftast går in i plast eller pappersfraktionen – fast de ska in i restavfallsfraktionen. Kuvert är också ett klassiskt exempel – kuvert ska in i rest­avfall – eftersom det är klister på dem. Nu ska även utbrunna värmeljuskoppar sorteras som metallavfall och lämnas på någon av de bemannade återvinningscentralerna. De ska inte längre lämnas tillsammans med metallförpackningar på återvinningsstationerna. Det vanliga är att man inte plattar till förpackningar. Man transporterar väldigt mycket luft. Skokartonger och mjölkförpackningar som man slänger hela. Där kan man göra väldigt mycket nytta genom att platta till förpackningarna för att minska transporterna.

Av: Joline Ekman