Jag ska bara …

Av publicerat

Jag gör det i morgon i stället. I dag kan jag ta tag i det enkla och bekväma. Känner du igen dig? Många gör det. Att skjuta upp saker och ting är något vi alla gör lite till mans. Värre är det om du gång efter gång skjuter upp viktiga och kanske obehagliga, tråkiga eller krävande uppgifter. Då blir det ett problem. Då prokrastinerar du.

Allt vi skjuter upp faller inte under definitionen prokrastinering. Om du väntar med disken eller väljer att göra bokföringen före kundrapporten har du förmodligen gjort ett vettigt val. Om det nu inte är så att dina vänner kommer över om några timmar och du ogillar att ha disk framme när du har gäster hemma. Eller att kundrapporten har en mer brådskande deadline än bokföringen. Då prokrastinerar du.

Prokrastinering inträffar alltså om du har en deadline att hålla och du ignorerar det faktum att det får negativa konsekvenser om aktiviteten inte påbörjas i tid.

Att prokrastinera någon gång är inget större problem, men om det sker frekvent med viktiga uppgifter skapas surdegar som vi inte mår bra av. Vi känner oro och blir stressade, får ångest och allmänt svårt att lyckas på jobbet och i det privata. Inte sällan tappar omgivningen förtroendet för personer som prokrastinerar. De ses som lata och ansvarslösa. Och den som prokrastinerar kan i värsta fall drabbas av depression.

Det gäller alltså att hålla koll på sitt uppskjutarbeteende och, om det redan gått för långt, att ta tag i det. För det går! Vi föds inte till prokrastinerare. Det är ett beteende vi lär oss från andra eller på grund av olika egna erfarenheter under till exempel studietiden. Och den som prokrastinerar är varken lat eller ansvarslös, snarare det helt motsatta.

Det som händer med dig när du prokrastinerar är att din hjärna spelar dig ett spratt. Den följer ett urtidsmönster som den mänskliga hjärnan har, nämligen att fly när en fara uppstår. Och det är precis det som händer när du gör valet att skjuta upp viktiga uppgifter. Du vet precis vad du ska göra. Det står ju där högst upp på din att göra-lista. Men ändå väljer du att göra något annat. Som att skriva en att göra-lista eller dammsuga. Eller uppgifter som känns enklare och roligare. Och du inbillar dig att du gjort det riktiga valet.

Vad som hänt är att du låtit dig styras av en känsla, en inneboende rädsla. Något med din viktiga uppgift skrämmer dig eller känns obehagligt eller svårt eller krävande. Och det gillar inte hjärnan, som i stället letar fram en uppgift utan obehag och som ger dig en god känsla. Goda känslor tycker vi alla om, och framför allt din hjärna. Och du rättfärdigar det hela genom att rationalisera, du skapar ursäkter som känns fullt logiska, som ett slags alternativ version av sanningen.

Det är lätt att nonchalera de första tendenserna till prokrastinering. Men det gäller att vara på sin vakt. Prokrastinering är ett komplext psykologiskt fenomen där du tvingas ta upp kampen med din egen hjärna. Och det är ingen lätt match. Men med rätt kunskap och verktyg kan du vända på ditt uppskjutarbeteende och ta dig ur rationaliserings- och prokrastineringsfällan.

Det första du måste göra är att förstå de bakomliggande orsakerna bakom ditt beteende. Ta reda på varför du finner vissa saker obehagliga. Var kommer känslan ifrån? Nästa steg blir att successivt lära dig att göra annorlunda. Att successivt hitta ett annat sätt att göra saker på.

Det finns många olika övningar som kan hjälpa dig på traven. Här kommer ett exempel, Femminutersmetoden.

Om du brukar fly från en viss uppgift så välj i stället att i enbart fem minuter ta dig an uppgiften. Ställ klockan, börja och avsluta när klockan ringer. Hur känner du dig? Gick det bra? Kan du tänka dig att fortsätta? Det kan låta banalt, men de här fem minuterna är mer värdefulla än man kan tro. Många femminuterspass blir till slut en färdig uppgift och du blir nöjd. Och nästa gång kommer samma typ av uppgift inte att kännas lika överväldigande.

Foto: Åsa Siller

Om författaren:
Dorotea Pettersson är tidscoach, föreläsare och författare. Hon hjälper människor att få ut mer av sin tid. Dorotea är aktuell med sin tredje bok, Jag ska bara – konsten att få det gjort i tid. Boken ger läsarna de insikter och verktyg som de behöver för att vända på sitt uppskjutarbeteende och få sina uppgifter gjorda i tid.

Av: Dorotea Pettersson